Tjäna Jehova samstämmigt
”Då skall jag ge åt folken ett rent språk, på det att de alla må åkalla Jehovas namn för att enstämmigt tjäna honom.” — SEFANJA 3:9, Amerikanska standardöversättningen.
1, 2. a) Vilken profetia låter Jehova nu uppfyllas? b) Vilka frågor väcker denna profetia?
JEHOVA GUD åstadkommer i våra dagar något som människor aldrig skulle kunna göra själva. I denna splittrade värld talar man omkring 3.000 olika språk, men Gud låter nu följande profetia uppfyllas: ”Jag [kommer] att ge folken förändringen till ett rent språk, på det att de alla må anropa Jehovas namn för att tjäna honom skuldra vid skuldra.” — Sefanja 3:9, NW.
2 Vad är detta ”rena språk”? Vilka talar det? Och vad innebär det att tjäna Gud ”skuldra vid skuldra”?
De talar det ”rena språket”
3. Vad är det ”rena språket”, och varför är de som talar det inte splittrade?
3 På pingstdagen år 33 v.t. utgöts Guds heliga ande över Jesu Kristi lärjungar, och den gav dem förmåga att tala språk som de inte hade lärt sig. Därigenom kunde de berätta ”om Guds storslagna gärningar” för människor med många olika tungomål. Jehova började således förena människor med alla slag av etnisk bakgrund. (Apostlagärningarna 2:1—21, 37—42) När troende icke-judar senare blev Jesu efterföljare, var Guds tjänare verkligen ett flerspråkigt folk bestående av många raser. Men eftersom de alla talar det ”rena språket”, har de aldrig splittrats av världsliga barriärer. Detta är det gemensamma språket av biblisk sanning som var förutsagt i Sefanja 3:9. (Efesierna 4:25) De som talar det ”rena språket” är inte splittrade, utan talar ”överensstämmande”, eftersom de är ”på rätt sätt förenade i samma sinne och i samma tankegång”. — 1 Korintierna 1:10.
4. Hur pekar Sefanja 3:9 på ett samarbete mellan människor med olika språk och av olika ras, och var finner man det nu?
4 Det ”rena språket” skulle göra det möjligt för människor av alla nationer och raser att tjäna Jehova ”skuldra vid skuldra”, eller ordagrant: ”med en enda skuldra”. De skulle tjäna Gud ”enstämmigt” (The New English Bible); ”samstämmigt” (The New American Bible); eller ”med enhälligt bifall och en förenad skuldra”. (The Amplified Bible) Ännu en översättning lyder: ”Då skall jag göra alla folks läppar rena, så att de alla må åkalla Jehovas namn och samarbeta i hans tjänst.” (Byington) Ett sådant samarbete i Guds tjänst mellan människor med många olika språk och av många olika raser finner man endast bland Jehovas vittnen.
5. Hur kan Jehovas vittnen använda alla mänskliga språk?
5 Eftersom alla Jehovas vittnen talar bibelns sannings ”rena språk”, kan de använda alla mänskliga språk på det mest upphöjda sätt, nämligen till att lovprisa Gud och förkunna de goda nyheterna om Riket. (Markus 13:10; Titus 2:7, 8; Hebréerna 13:15) Hur fint är det inte att det ”rena språket” gör det möjligt för människor av alla etniska grupper att tjäna Jehova samstämmigt!
6. Hur betraktar Jehova människor, men vad kommer att vara till hjälp om en viss partiskhet finns kvar i hjärtat hos någon kristen?
6 När Petrus vittnade för Kornelius och andra icke-judar, sade han: ”Jag inser i sanning att Gud inte är partisk, utan i varje nation är den som fruktar honom och utför rättfärdighetsgärningar godtagbar för honom.” (Apostlagärningarna 10:34, 35) Enligt andra översättningar har Jehova inte ”anseende till personen”, gör inte ”skillnad på människor” eller ”favoriserar inte”. (1917; 1981; New International Version) Som Jehovas tjänare bör vi betrakta människor av alla etniska grupper på samma sätt som han gör. Men hur är det då om en viss partiskhet finns kvar i hjärtat hos en kristen? Då är det bra att lägga märke till hur vår opartiske Gud behandlar sina tjänare ur varje nation, stam, folk och språk. — Se också Awake! för 8 november 1984, sidorna 3—11.
De är åtråvärda
7. Hur är kristna av olika ras eller nationalitet lika, när det gäller sitt förhållande till Gud?
7 Om du är ett döpt Jehovas vittne, är det högst sannolikt att du en gång suckade och jämrade dig över ”alla de avskyvärda ting” som sker i denna onda ordning. (Hesekiel 9:4, NW) Du var ”död” i dina synder, men genom Jesus Kristus drog Gud dig barmhärtigt till sig. (Efesierna 2:1—5; Johannes 6:44) I dessa avseenden var du inte annorlunda än andra som nu är dina medtroende. De var också plågade av ondska, ”döda” i sina synder och fick motta Guds barmhärtighet genom Jesus Kristus. Och oavsett vår ras eller nationalitet, så är det endast genom tro som någon av oss nu har en ställning inför Jehova Gud som hans vittnen. — Romarna 11:20.
8. Hur uppfylls Haggai 2:8 nu?
8 De profetiska orden i Haggai 2:8 hjälper oss att inse hur vi bör betrakta medtroende av olika nationaliteter. Där förklarar Jehova: ”Jag skall sätta alla nationer i gungning, och alla nationers åtråvärda ting skall komma in; och jag skall fylla detta hus med härlighet.” (NW) Detta förutsagda upphöjande av sann religion sker i Guds sanna tempel, hans tillbedjans område. (Johannes 4:23, 24) Men vad är ”alla nationers åtråvärda ting”? Det är de tusentals personer som älskar rättfärdighet och som reagerar positivt på predikandet om Riket. Från alla nationer och raser strömmar de nu till ”Jehovas hus’ berg” (NW) och blir hans döpta vittnen och en del av den internationella ”stora skaran”. (Jesaja 2:2—4; Uppenbarelseboken 7:9) De som lovprisar Jehova som en del av hans jordiska organisation är rena, moraliska och gudfruktiga människor — i sanning mycket åtråvärda. Då bör verkligen alla sanna kristna önska visa broderlig kärlek mot alla dessa åtråvärda personer, som välkomnas av vår gemensamme Fader i himmelen.
Deras personlighet är ny
9. Varför bör det, även om vi inte tänkte väl om utlänningar i det flydda, vara annorlunda nu när vi är kristna?
9 Våra andliga bröder och systrar runt jorden är också åtråvärda, därför att de har följt rådet att ta av sig ”den gamla personligheten med dess förehavanden” och ta på sig ”den nya personligheten, som genom exakt kunskap förnyas efter bilden av honom som har skapat den, där det varken är grek eller jude, omskuren eller oomskuren, utlänning, skyt, slav, fri, utan Kristus är allt och i alla”. (Kolosserna 3:9—11) Om en person tidigare inte tänkte väl om en jude, en grek eller någon annan som var främmande för honom, så bör saker och ting vara annorlunda nu, när han är kristen. Oavsett ras, nationalitet eller kultur uppodlar och visar de som har ”den nya personligheten” Guds heliga andes frukt — kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet och självbehärskning. (Galaterna 5:22, 23) Detta gör att deras medtillbedjare av Jehova håller av dem.
10. Hur kan Titus 1:5—12 hjälpa oss, om vi frestas till att säga något generaliserande ofördelaktigt om medtroende av någon viss ras eller nationalitet?
10 Till skillnad från Jehovas tjänare uttalar sig vissa världsmänniskor nedsättande om människor av annan etnisk bakgrund än deras egen. Ja, en kretensisk profet sade faktiskt en gång om sitt eget folk: ”Kreter är alltid lögnare, skadliga vilddjur, sysslolösa matvrak”! Aposteln Paulus blev påmind om dessa ord, när han måste tysta falska lärare bland de kristna på ön Kreta. Men Paulus sade sannerligen inte att alla kretensiska kristna ljög och ställde till skada eller var lata och glupska. (Titus 1:5—12) Nej, för de kristna talar inte nedsättande om andra. Dessutom hade flertalet av dessa kretensiska kristna tagit på sig ”den nya personligheten”, och somliga av dem var andligen kvalificerade att tillsättas som äldste. Detta tål att allvarligt tänka på, om vi någonsin skulle frestas till att säga något generaliserande ofördelaktigt om våra andliga bröder och systrar av en viss ras eller nationalitet.
Att hålla före att andra är överlägsna
11. Vad kan en kristen göra, om partiskhet av något slag finns i hans hjärta?
11 Men om en kristen vore partisk mot en viss ras eller nationalitet, skulle han förmodligen förråda detta genom sina ord och handlingar. Detta skulle i sin tur kunna vålla sårade känslor, särskilt i en församling som bestod av människor av olika etnisk bakgrund. Det är säkert ingen kristen som skulle vilja sätta Guds folks endräkt på ett sådant prov. (Psalm 133:1—3) Om en kristen har någon partiskhet i sitt hjärta, kan han därför lämpligen be: ”Utforska mig, o Gud, och känn mitt hjärta. Rannsaka mig och känn mina oroande tankar, och se om det i mig finns någon smärtfylld väg, och led mig på den obestämda tidens väg.” — Psalm 139:23, 24, NW.
12. Varför bör vi inte berömma oss av oss själva eller av andra som har samma etniska bakgrund som vi?
12 Det är bra att vara realistisk och inse att vi alla är ofullkomliga människor, som inte skulle kunna ha någon som helst ställning inför Gud, om det inte vore för Jesu Kristi offer. (1 Johannes 1:8—2:2) Vad är det då som gör oss annorlunda än någon annan? Eftersom vi inte har något som vi inte har fått, varför skulle vi då berömma oss av oss själva eller av andra som har samma etniska bakgrund som vi? — Jämför 1 Korintierna 4:6, 7.
13. Hur kan vi bidra till församlingens endräkt, och vad kan vi lära av Filipperna 2:1—11?
13 Vi kan bidra till församlingens endräkt, om vi erkänner och visar uppskattning av andras goda egenskaper. Den judiske aposteln Paulus gav oss alla en tankeställare, när han skrev följande till de icke-judiska filipperna: ”Så gör min glädje fullständig genom att ni är likasinnade och har samma kärlek, är förenade till själen och tänker ett och detsamma, inte gör något av stridslystnad eller av självupptagenhet, utan med anspråkslöshet i sinnet håller före att de andra är er överlägsna.” Jesus Kristus var ett exempel på den inställning vi bör ha mot medmänniskor av varje ras eller nationalitet. Trots att han var en mäktig andevarelse framträdde han ”i människors likhet” och ödmjukade sig ända därhän att han dog på en tortyrpåle för syndiga människor av varje ras och nation. (Filipperna 2:1—11) Bör vi då inte som Jesu efterföljare vara kärleksfulla, ödmjuka och medlidsamma och erkänna att andra är oss överlägsna?
Lyssna och iaktta
14. Hur kan vi få hjälp att hålla före att andra är oss överlägsna?
14 Vi kan få hjälp att hålla före att andra är oss överlägsna, om vi verkligen lyssnar när de talar och om vi noggrant iakttar deras uppförande. Vi kanske, för att ta ett exempel, uppriktigt måste erkänna för oss själva att en medäldste — kanske någon av en annan ras — har bättre förmåga än vi själva att ge effektiva råd i skolan i teokratisk tjänst. Vi kanske inser att det är hans andlighet, och inte nödvändigtvis hans diktion eller sätt att tala, som gör att han kan få så goda resultat i fråga om att hjälpa medtroende att bli skickliga Rikets förkunnare. Och det är uppenbart att Jehova välsignar hans ansträngningar.
15. Vad kan vi lägga märke till, när vi lyssnar till vad våra medtillbedjare säger?
15 Vi kanske märker, när vi samtalar med våra bröder och systrar eller när vi lyssnar till deras kommentarer vid mötena, att somliga av dem har ett bättre grepp om vissa bibliska sanningar än vad vi har. Vi kanske märker att deras broderliga kärlek verkar vara starkare, att de tycks ha mer tro eller att de visar prov på en starkare förtröstan på Jehova. Så antingen de är av samma etniska bakgrund som vi eller inte, sporrar de oss till kärlek och förträffliga gärningar, bidrar till att stärka vår tro och motiverar oss att förtrösta mera helt och fullt på vår himmelske Fader. (Ordspråksboken 3:5, 6; Hebréerna 10:24, 25, 39) Det är uppenbart att Jehova har närmat sig dem, och det bör vi också göra. — Jämför Jakob 4:8.
Välsignad och uppehållen
16, 17. Belys hur Jehova inte är partisk i fråga om att välsigna sina tjänare av någon nationalitet eller ras.
16 Jehova är inte partisk mot någon ras eller nationalitet, när han välsignar sina tjänare. Tänk till exempel på Brasilien. Det var inte från utländska missionärer, utan från läpparna på åtta brasilianska sjömän som människorna i Brasilien omkring år 1920 först fick höra Rikets budskap. Guds välsignelse har varit uppenbar, för under tjänsteåret 1987 var det en toppsiffra på 216.216 Rikets förkunnare i detta land på 141.302.000 invånare — en förkunnare på 654 invånare.
17 Betrakta ett annat exempel på Guds välsignelse. I april år 1923 skickades två svarta Jehovas vittnen från den karibiska ön Trinidad till Västafrika för att där förkunna Rikets budskap. Så kom då broder och syster W. R. Brown att tjäna där i många år, och han blev känd som ”Bibel-Brown”. De ”planterade”, och ”Gud fick det ständigt att växa”, när andra också arbetade i detta stora område. (1 Korintierna 3:5—9) Nu finns det över 32.600 Rikets förkunnare i Ghana och över 133.800 enbart i Nigeria.
18, 19. Ge exempel på hur vår opartiske Gud uppehåller sina tjänare av alla raser och nationer.
18 Jehova inte bara välsignar utan uppehåller också sina tjänare ur varje nation och ras. Tänk till exempel på vad som hände två japanska Jehovas vittnen. Den 21 juni 1939 blev Katsuo Miura och hans hustru med orätt arresterade, fängslade och skilda från sin femårige pojke, som mormodern måste ta hand om. Syster Miura släpptes efter åtta månader, men broder Miura fick sitta i häkte i över två år innan han ställdes inför rätta. Han misshandlades, förklarades skyldig och dömdes till fem års fängelse. I fängelset i Hiroshima uppehöll Gud honom genom bibeln, som ständigt gav honom tröst och styrka. Som genom ett under överlevde broder Miura den 6 augusti 1945, då en atombombsexplosion förstörde hans fängelse. Två månader senare kunde han återförenas med sin son och sin hustru i norra Japan.
19 Under andra världskriget utsattes Jehovas vittnen i många länder för häftig förföljelse. Bland dem som fick lida i tyska och holländska koncentrationsläger var broder Robert A. Winkler från Tyskland. Eftersom han inte ville förråda sina medvittnen, blev han så brutalt misshandlad att han inte gick att känna igen. Men han skrev: ”Tanken på Jehovas löfte att hjälpa sina tjänare i nöd av alla slag tröstade mig och styrkte mig att uthärda allt detta. ... På lördagen hade jag blivit misshandlad av Gestapo, och måndagen därpå skulle jag förhöras igen. Vad skulle hända nu, och vad skulle jag göra? Jag vände mig till Jehova i bön, i full förtröstan på hans löften. Jag visste att jag måste använda teokratisk stridsstrategi för att inte äventyra predikandet om Guds rike och för att skydda mina kristna bröder. Det var ett mycket svårt prov jag sattes på, och den sjuttonde dagen var jag alldeles slut, men jag tackade Jehova för att jag i hans kraft hade kunnat uthärda detta prov och bevara min ostrafflighet.” — Psalm 18:36; 55:23; 94:18.
Tacksamma för vårt broderskap
20. Hur kan vi öka vår respekt för våra medtroende av varje ras och nation?
20 Jehova välsignar och uppehåller onekligen sina vittnen av varje ras och nation. Han är inte partisk, och som hans överlämnade tjänare har vi inte heller någon ursäkt för eller orsak till att visa partiskhet. Dessutom kommer vår respekt för våra bröder och systrar av varje ras och nation att öka, om vi begrundar hur de är överlägsna oss. De tillämpar också himmelsk vishet, som inte är partisk men frambringar utmärkt frukt. (Jakob 3:13—18) Ja, och genom dem får vi fina exempel på omtänksamhet, generositet, kärlek och andra gudaktiga egenskaper.
21. Vad bör vi vara fast beslutna att göra?
21 Hur tacksamma bör vi därför inte vara för vårt broderskap, som når över alla rasmässiga och nationella gränser! Låt oss, med vår himmelske Faders hjälp och välsignelse, ”tjäna honom skuldra vid skuldra” i broderlig kärlek och med ömsesidig respekt. Ja, det bör verkligen vara vår innerliga önskan och fasta föresats att endräktigt tjäna Jehova.
Vad säger du?
◻ Vad kan Jehovas tjänare av alla slag av etnisk bakgrund göra genom det ”rena språket”?
◻ Hur uppfylls Haggai 2:8 nu, och hur bör detta påverka vår syn på andra Guds tjänare?
◻ Hur kan Filipperna 2:3 påverka vårt förhållande till människor av varje ras och nation?
◻ Vad kommer vi, om vi lyssnar och iakttar, att inse om våra medtroende av annan nationell bakgrund?
[Bilder på sidan 17]
Människor av varje ras och nation lovprisar Jehova samstämmigt
[Bild på sidan 18]
Lyssna noggrant och var uppmärksam. Du kommer att röras av den kärlek och tro som kommer till uttryck genom det andra Jehovas vittnen säger och gör