-
AmbassadörInsikt i Skrifterna, band 1
-
-
AMBASSADÖR
I bibliskt språkbruk en officiell representant som sändes ut av en härskare vid ett särskilt tillfälle och i ett bestämt syfte. Det var vanligtvis äldre, mogna män som fick sådana uppdrag. De grekiska orden presbeuō (”verka som ambassadör” [Ef 6:20]; ”vara ambassadör” [2Kor 5:20]) och presbeia (”beskickning” [Lu 14:32]) är således båda besläktade med ordet presbỵteros, som betyder ”äldre man”, ”äldste”. (Apg 11:30; Upp 4:4)
-
-
AmbassadörInsikt i Skrifterna, band 1
-
-
När Kristus hade blivit uppväckt till himmelskt liv och inte längre personligen befann sig på jorden, skulle hans trogna efterföljare tjäna som ambassadörer för Gud i hans ställe, ”på Kristi vägnar”. Paulus nämner uttryckligen sitt ämbete som ambassadör. (2Kor 5:18–20) I likhet med alla Jesu Kristi smorda efterföljare sändes han ut till nationer och folk som var fjärmade från Jehova Gud, den högste Suveränen. De skulle verka som ambassadörer i en värld som inte hade fred med Gud. (Joh 14:30; 15:18, 19; Jak 4:4) Som ambassadör frambar Paulus ett budskap om att det var möjligt att bli försonad med Gud genom Kristus, och när han var i fängelse talade han därför om sig själv som ”en ambassadör i kedjor”. (Ef 6:20) Att han var i kedjor var ett vittnesbörd om världens fientliga inställning till Gud och Kristus och det messianska kungarikets styre, eftersom ambassadörer sedan urminnes tider har betraktats som okränkbara. Nationernas ringaktning för de ambassadörer som representerade Guds messianska kungarike röjde den största fientlighet och var en mycket grov förolämpning.
Som ambassadör rättade sig Paulus efter landets lagar men förhöll sig strikt neutral i politiska och militära angelägenheter. Detta var i överensstämmelse med principen att världsliga regeringars ambassadörer måste lyda lagen men är fritagna från att visa vistelselandet undersåtlig trohet.
I likhet med aposteln Paulus är alla Kristi trogna smorda och av anden pånyttfödda efterföljare, som har sitt medborgarskap i himlen, ”ambassadörer på Kristi vägnar”. (2Kor 5:20; Flp 3:20)
-