Ungdomar frågar:
Hur skall jag kunna behärska mitt humör?
”Jag har ett fruktansvärt humör. Jag blir så arg, och innan jag vet ordet av har jag sagt de hemskaste saker till människor som jag verkligen tycker om. Jag försöker att inte bry mig om små förtretligheter, men de hopar sig i alla fall. När jag exploderar får jag skuldkänslor efteråt.” — En tonårsflicka.
DET råder ingen tvekan om den saken — att försöka behärska sitt humör kan vara en verklig kamp. Det är därför inte att undra på att somliga personer inom psykologins område har gjort gällande att det är nyttigt att avreagera sig då och då. Man menar att detta ”ökar ens självaktning” och ”rensar luften” i ens relationer till andra. Somliga anser till och med att det är skadligt för hälsan att behärska sin vrede!
Bibeln ger oss emellertid rådet: ”Låt all illvillig bitterhet och häftighet och vrede och allt skrikande och skymfande skaffas bort ifrån er.” (Efesierna 4:31) Vilket råd är då bäst? Är det ens möjligt att behärska sitt humör när man blir verkligt uppretad?
Ditt humör — ett arv från grottmänniskorna?
Många teorier om människans aggressiva beteende grundar sig på evolutionsläran. Somliga tror att vrede är ett arv från våra primitiva förfäder, en obetvinglig instinkt. Författarinnan Carol Tavris säger i sin bok Anger: The Misunderstood Emotion: ”Darwins teorier representerar en springande punkt i det västerländska tänkandet: ty så snart uppfattningen att vi kan behärska vår vrede — eller rentav måste behärska den — gav vika för uppfattningen att vi inte kan behärska den, då var steget inte långt till den moderna övertygelsen att vi inte bör behärska den.”
”Ge utlopp åt din vrede!” uppmanar därför somliga. ”Avreagera dig och ge luft åt dina känslor.” Men har sådana råd visat sig vara till nytta? För det första kan vi konstatera att bevisen mot evolutionsteorin fortsätter att hopa sig. Tavris och andra ifrågasätter också nyttan av att ”ge utlopp åt sina aggressioner”. ”Jag har lagt märke till att de människor som har lättast att ge utlopp åt sin ilska blir argare av sig, inte mindre arga”, konstaterar Tavris. ”Jag har märkt att det förekommer en hel del sårade känslor bland dem som blir föremål för deras ilska.”
Boken Behind Closed Doors: Violence in the American Family redogör likaså för en undersökning som omfattade mer än tusen gifta par. Författarna upptäckte att det var långt ifrån lugnande att ge luft åt sin vrede. Tvärtom ledde aggressiva yttranden ofta till aggressiva handlingar! Hur kan det komma sig? Vrede föder vrede. Dessa forskningsresultat bekräftar således det som en bibelskribent för många hundra år sedan konstaterade: ”En uppretad man framkallar strid, men en som är sen till vrede stillar kiv.” — Ordspråksboken 15:18; , NW; jämför 29:22.
”Vredgas, men synda ändå inte”
Vrede är således inte någon djurisk instinkt som är omöjlig att tygla. Den kan och måste behärskas. Men betyder då det att vi på något sätt kan bli immuna mot provokationer — utan att det uppstår några känslor och sinnesrörelser? Nej, det gör det inte, för i Efesierna 4:26 erkänner bibeln att vi ibland kan känna rättmätig vrede: ”Vredgas, men synda ändå inte.”
Vi bör emellertid lägga märke till att det som bibeln fördömer inte är vreden i sig själv, utan det förhållandet att vreden får herraväldet över ens handlingssätt! ”Envar som är benägen för raseri begår mången överträdelse”, sägs det i Ordspråksboken 29:22 (NW). I stället för att ge näring åt vår vrede bör vi således ”råda över den”. (Jämför 1 Moseboken 4:7.) Tänk dig till exempel att du befinner dig i en situation som helt enkelt får blodet att koka i dig. Hur skall du då kunna bevara ditt humör ”lugnt till det sista”? (Ordspråksboken 29:11, NW) Först och främst kanske du kan pröva det urgamla rådet att ”räkna till tio” — eller så långt det nu behövs för att du skall hinna lugna ner dig.
En artikel i tidskriften ’Teen ger också följande rekommendation: ”Använd en del av den energi som din vrede framkallar genom att ta en långpromenad. ... Du kan välja den verksamhet som du själv tycker är mest avkopplande, det må vara att lyssna till musik, ta ett varmt bad eller gå på bio.” Det allra bästa du kan göra är emellertid att vända dig till Jehova Gud i bön och be honom om hjälp att bevara ditt lugn. ”Och Guds frid, som övergår allt förstånd, skall skydda era hjärtan och era tankeförmågor.” (Filipperna 4:7) Du kan också försöka läsa bibeln eller bibliska publikationer, till exempel denna tidskrift och dess följeslagare Vakttornet.
”Insikt dämpar ... vrede”
Ordspråksboken 19:11 (NW) förklarar: ”En människas insikt dämpar i sanning hennes vrede.” (Jämför Ordspråksboken 14:29.) Insikt är förmågan att se in i en situation och vänta med att handla tills man har tillgång till alla fakta. Genom att utöva insikt kan du komma att finna att du inte har så stor anledning att bli förargad, när allt kommer omkring.
Tänk dig till exempel att dina vänner skall komma och hämta dig för ett biobesök men är försenade. Du börjar tänka på alla andra gånger som detta har hänt. Ju mer du tänker på det, desto mer irriterad blir du! När de äntligen kommer, vad gör du då? Säger dem ditt hjärtas mening — eller försöker ta reda på varför de är så sena? Förmodligen finns det en giltig orsak. En smula insikt kan således förhindra ett vredesutbrott.
Insikt kan också inbegripa att ta sig tid att begrunda vilka konsekvenser ett vredgat svar kan få. Bibeln berättar till exempel om en händelse som hade med kung David att göra. När en man vid namn Nabal på ett snäsigt sätt ignorerade Davids omtänksamhet, planerade David impulsivt att hämnas — genom att mörda honom! Nabals hustru, Abigail, bad emellertid ödmjukt David att tänka på konsekvenserna av att utgjuta oskyldigt blod. David hejdade sig. ”Välsignat vare ditt förstånd”, sade David till Abigail, ”och välsignad vare du själv, som i dag har hindrat mig från att ådra mig blodskuld.” — 1 Samuelsboken 25:2—33.
Att du begrundar konsekvenserna av ett vredesutbrott kan likaså skydda dig mot att i onödan trappa upp en meningsskiljaktighet med någon i myndighetsställning, till exempel en lärare eller en arbetsgivare. ”Om en härskares ande skulle fara upp mot dig, så lämna inte din egen plats, ty lugnet självt minskar stora synder.” (Predikaren 10:4, NW) Och även om vedergällningen skulle riktas mot en jämlike, bör vi hålla i minnet bibelns råd: ”Säg inte: ’Som han gjorde mot mig vill jag göra mot honom.’” — Ordspråksboken 24:29.
Ett annat sätt att dämpa vreden är att ge akt på vad du matar ditt sinne med. Många TV-program är fulla av våld. Det är sant att många anser att TV- och videovåld endast påverkar dem som redan har en våldsinriktad läggning. Ett forskarlag hävdar emellertid att ”alla tittare har en benägenhet att påverkas”. — Albert Ellis: How to Live With—And Without—Anger.
Bibeln ger oss ytterligare ett råd i Ordspråksboken 22:24, 25 (NW): ”Ha inte gemenskap med någon som är benägen till vrede; och hos en man som får anfall av raseri skall du inte gå in, för att du inte må bli förtrogen med hans vägar och med visshet skaffa dig en snara för din själ.” Har du vänskapligt umgänge med sådana som är benägna till vrede? Då bör du inte bli förvånad över att du har svårt att behärska ditt humör. Boken How to Live With—And Without—Anger ger dig därför rådet att ha ”goda föredömen i ditt eget liv ... människor som är fast beslutna att övervinna livets små förtretligheter och som aktivt arbetar på att göra detta. Tala med dessa människor. Försök att ta reda på hur de lyckas bevara sig någorlunda lugna trots livets besvärligheter.”
Vrede inifrån
Men bara genom att lugna ner sig håller man sällan vreden i schack någon längre tid. Richard Lazarus, som är professor i psykologi, skriver: ”En känsla behöver inte uppväckas av något i omvärlden. Den kan frambringas genom en persons egna tankar.” En ung kvinna medger till exempel att hennes ilska många gånger beror på att hon ältar saker och ting som gör henne arg på en person. ”Jag går igenom varenda detalj i mitt sinne, och jag märker att jag blir argare och argare. Jag blir nervös och spänd i mitt inre. Hela min dag blir förstörd. Jag känner mig alldeles nedbruten.”
Att längre fram tala med en vän om den händelse som väckte din vrede kan också få ilskan att blossa upp igen. Det bästa man kan göra är ofta att gå till själva irritationskällan och försöka reda upp saken. Har någon sårat dig? Om du inte rätt och slätt kan glömma bort saken, sök då upp personen i fråga och försök rätta till problemet. (Jämför Matteus 5:23—26.) Ofta visar det sig att det helt enkelt rör sig om ett missförstånd.
Det finns mycket som kan göra dig irriterad. Men med insikt kan du bevara en rätt syn på sådana ting. Du kan lära dig att vända destruktiva känslor i produktiva handlingar. Ja, du kan behärska ditt humör!
[Bild på sidan 23]
Vägrar du att ha sällskapligt umgänge med sådana som är benägna till vrede?