Säg ”sådant som är uppbyggande”

1–3. a) Nämn en gåva vi har fått av Jehova. Hur skulle vi kunna använda den på fel sätt? b) Hur kan vi använda den på rätt sätt?

EN PAPPA ger sin tonåriga son en cykel, och han tycker att det känns bra att kunna ge honom en så fin present. Men hur tror du att pappan skulle känna om sonen cyklar som en galning och struntar i om andra skadas?

² ”Alla goda och fullkomliga gåvor” kommer från Jehova. (Jakob 1:17) En av de gåvorna är vår talförmåga. Tack vare den kan vi uttrycka hur vi tänker och känner. Vi kan säga positiva saker som får andra att må bra, men vi kan också säga sådant som sårar andra och får dem att må dåligt.

³ Det vi säger kan ha stor inverkan på andra, och Jehova lär oss hur vi kan använda vår talförmåga på ett bra sätt. Han säger: ”Låt inte några nedbrytande ord komma över era läppar, utan säg bara sådant som är uppbyggande, alltefter behov, till nytta för dem som lyssnar.” (Efesierna 4:29) Vi ska se hur vi kan använda den här gåvan från Gud för att göra både honom och andra glada.

4, 5. Vad lär vi oss om ordets makt i några bibliska ordspråk?

⁴ Ord har makt, så vi måste tänka på vad vi säger och hur vi säger det. I Ordspråksboken 15:4 står det: ”Lugnande ord är ett livets träd, men förvrängt tal sår förtvivlan.” Visst är det lugnande att sitta under ett vackert träd? På liknande sätt är det lugnande att få höra vänliga ord. Men hårda ord är sårande och får andra att må dåligt. (Ordspråksboken 18:21)

⁵ ”Tanklösa ord är som svärdshugg”, står det i Ordspråksboken 12:18. Elaka ord kan göra ont, och de kan förstöra relationen mellan vänner. Du har säkert själv varit med om att någon har sagt något elakt och sårat dig. Ordspråket fortsätter så här: ”De visas ord är läkande.” Vänliga ord kan läka brustna hjärtan och laga vänskapsrelationer som spruckit på grund av missförstånd. (Läs Ordspråksboken 16:24.) Kom ihåg att det du säger påverkar andra, så tänk till en extra gång innan du säger något.

 6. Varför är det så svårt att ha kontroll på vad man säger?

⁶ En annan anledning till att vi måste tänka på vad vi säger är att vi är ofullkomliga. Alla människors ”hjärta och sinne [dras] till det som är ont”, och ”det hjärtat är fullt av kommer ut genom munnen”. (1 Moseboken 8:21; Lukas 6:45) Det kan vara otroligt svårt för oss att ha kontroll på vad vi säger. (Läs Jakob 3:2–4.) Men det är viktigt att vi fortsätter att jobba på det.

7, 8. Hur kan vårt förhållande till Jehova påverkas av vad vi säger?

⁷ Vi måste tänka på att Jehova kommer att ställa oss till svars för vad vi säger och hur vi säger det. I Jakob 1:26 står det: ”Om någon menar att han tillber Gud men inte kan hålla sin tunga i styr så bedrar han sig själv, och hans tillbedjan är meningslös.” Det betyder att vi kan skada eller till och med förstöra vårt förhållande till Jehova om vi inte tänker på hur vi pratar med andra. (Jakob 3:8–10)

⁸ Det finns många anledningar till att tänka på vad vi säger och hur vi säger det. Om vi ska kunna använda vår talförmåga på ett sätt som Jehova tycker om finns det en del saker vi måste undvika.

9, 10. a) Hur väljer många människor att prata? b) Varför kan vi inte använda ett vulgärt språk?

⁹ Det är väldigt vanligt att folk omkring oss använder ett grovt eller orent språk. Många tror att de måste svära eller använda fula ord för att få fram sin poäng. Komiker skämtar ofta om sex och använder ett grovt språk för att få sin publik att skratta. Men Paulus sa: ”Ni [måste] göra er av med allt detta: vrede, ilska, ondska, kränkande ord och vulgärt språk.” (Kolosserna 3:8) Han sa också att vissa saker ”inte ens [får] nämnas bland” kristna, bland annat vulgära skämt. (Efesierna 5:3, 4)

¹⁰ Jehova tycker verkligen inte om vulgärt språk, och det gör inte vi som älskar honom heller. Det är något orent. Och i Bibeln räknas orenhet upp som en av ”köttets gärningar”. (Galaterna 5:19–21) Orenhet är ett brett begrepp som kan innefatta många olika synder, och en oren vana kan lätt leda till en annan. En person som envisas med att använda ett extremt grovt och orent språk kanske inte längre kan vara en del av församlingen. (2 Korinthierna 12:21; Efesierna 4:19; se slutnot 23.)

11, 12. a) Vad är skvaller? b) Varför får vi inte förtala någon?

¹¹ Vi måste också undvika skvaller. Det är helt naturligt att vi är intresserade av andra och pratar om våra vänner och familjemedlemmar. De första kristna var också intresserade av hur deras bröder och systrar hade det och ville veta hur de kunde hjälpa dem. (Efesierna 6:21, 22; Kolosserna 4:8, 9) Men när vi pratar om andra kan samtalet lätt urarta i skvaller. Och då kanske vi säger sådant som inte är sant eller sprider sådant som ingen annan har med att göra. Om vi inte är försiktiga skulle sådana negativa samtal kunna övergå i falska anklagelser, eller förtal. Fariséerna förtalade Jesus. De anklagade honom för saker som han var helt oskyldig till. (Matteus 9:32–34; 12:22–24) Förtal skadar andras rykte, leder till bråk och sårade känslor och slår in en kil mellan vänner. (Ordspråksboken 26:20)

¹² Jehova vill att vi ska säga sådant som lyfter och uppmuntrar andra, inte sådant som skapar konflikter. Jehova hatar ”den som sår splittring mellan vänner”. (Ordspråksboken 6:16–19) Den allra första förtalaren var Satan djävulen, och han förtalade Gud. (Uppenbarelseboken 12:9, 10) I dag är det vanligt att man ljuger om andra, men så får det inte vara i församlingen. (Galaterna 5:19–21) Vi måste alltså vara noga med vad vi säger och tänka efter innan vi talar. Innan du upprepar något du har hört om någon annan kan du fråga dig: Är det här sant? Är det omtänksamt? Är det snällt? Skulle det kännas okej att den jag pratar om hörde vad jag sa? Vad skulle jag tycka om någon sa så om mig? (Läs 1 Thessalonikerna 4:11.)

13, 14. a) Hur kan kränkande ord påverka andra? b) Vad betyder det att vara en smädare? Varför vill vi inte smäda andra?

¹³ Vi säger alla saker som vi ångrar senare. Men vi vill inte att det ska bli en vana att kritisera andra eller säga otrevliga och elaka saker. Kränkande ord hör inte hemma hos oss. Paulus sa: ”Gör er av med all bitterhet, ilska och vrede, allt skrikande, alla kränkande ord.” (Efesierna 4:31) Uttrycket ”kränkande ord” översätts i en del andra biblar med ”förolämpningar”. Sådana elaka ord tar ifrån andra deras värdighet och får dem att känna sig värdelösa. Barn är extra känsliga, och därför är vi noga med att aldrig säga sådant som trycker ner dem. (Kolosserna 3:21)

¹⁴ Smädelser är mycket grova kränkningar, och Bibeln varnar oss för att smäda andra. En smädare förolämpar andra och sårar dem med flit. Det skulle vara fruktansvärt om någon behandlade sin partner eller sina barn på det sättet. En person som smädar andra, det vill säga ”utsätter andra för verbal misshandel”, och inte ångrar sig får inte vara någon del av församlingen. (1 Korinthierna 5:11–13, fotnoten; 6:9, 10) Vi kan alltså dra slutsatsen att vi skadar vårt förhållande till Jehova och till andra om vi säger sådant som är vulgärt, osant eller elakt.

15. Vad kan vi säga för att stärka våra relationer?

¹⁵ Hur kan vi använda vår talförmåga på ett sätt som Jehova tycker om? Det står inte rakt ut i Bibeln vad vi ska och inte ska säga, men det står: ”Säg bara sådant som är uppbyggande.” (Efesierna 4:29) Och det är uppbyggande när vi pratar om sådant som är rent, sant och positivt. Jehova vill att vi ska säga sådant som lyfter och uppmuntrar andra. Det kan vara svårt. Det kräver mer av oss att säga sådant som är positivt än att säga sådant som är negativt och elakt. (Titus 2:8) Vi ska se hur vi kan bygga upp andra på några olika sätt.

16, 17. a) Varför ska vi slösa med beröm? b) Vilka kan vi berömma?

¹⁶ Både Jehova och Jesus är generösa med beröm. Vi vill också vara sådana som slösar med beröm. (Matteus 3:17; 25:19–23; Johannes 1:47) Om vi ska kunna ge beröm som verkligen når fram måste vi vara omtänksamma och intresserade av andra. I Ordspråksboken 15:23 står det: ”Vad är bättre än ett ord i rätt tid!” Vi får ny energi när vi får uppriktigt beröm för vårt hårda arbete eller uppskattning för något vi har gjort. (Läs Matteus 7:12; se slutnot 27.)

¹⁷ Det blir lättare att ge beröm om du alltid försöker se det goda i andra. Du kanske lägger märke till någon i församlingen som alltid är väl förberedd när han har tal eller som anstränger sig för att svara på mötena. Eller så lägger du märke till någon som är ung och vågar stå upp för sanningen i skolan eller någon som är äldre och kämpar för att komma ut i tjänsten regelbundet. Din uppmuntran kan vara precis det de behöver höra. Det är också viktigt för en gift man att tala om för sin fru att han älskar och uppskattar henne. (Ordspråksboken 31:10, 28) Växter behöver ljus och vatten för att växa, och människor behöver uppskattning för att växa. Det här gäller framför allt barn. Beröm dem för deras fina egenskaper och ansträngningar så ofta du kan. Det bygger upp deras självkänsla och kan göra att de kämpar lite extra för att göra det som är rätt.

18, 19. Varför ska vi göra vårt bästa för att uppmuntra och trösta andra? Hur kan vi göra det?

¹⁸ Vi efterliknar Jehova när vi uppmuntrar och tröstar andra. Han bryr sig verkligen om ”de förkrossade”. (Jesaja 57:15) Jehova vill att vi ska fortsätta uppmuntra varandra och ”trösta de nedstämda”. (1 Thessalonikerna 5:11, 14) Och han ser och uppskattar när vi försöker göra det.

¹⁹ Tänk dig att du lägger märke till att någon i församlingen verkar nere eller deppig. Vad skulle du kunna göra? Du kanske inte kan lösa deras problem, men du kan visa att du bryr dig. Du skulle till exempel kunna boka in att ni träffas bara ni två. Läs en uppmuntrande bibelvers eller fråga om ni ska be tillsammans. (Psalm 34:18; Matteus 10:29–31) Försök övertyga den som mår dåligt om att vännerna i församlingen älskar honom eller henne. (1 Korinthierna 12:12–26; Jakob 5:14, 15) Och uttryck dig på ett sätt som visar att du verkligen menar vad du säger. (Läs Ordspråksboken 12:25.)

20, 21. Vad kan göra det lättare att ta emot råd?

²⁰ Vi kan också bygga upp andra när vi ger råd. Ingen är perfekt, så alla behöver få råd då och då. I Ordspråksboken 19:20 står det: ”Ta emot råd och lyssna till vägledning, så att du i framtiden kan bli vis.” Det är inte bara de äldste som kan ge råd. Föräldrar måste ge sina barn råd och vägledning. (Efesierna 6:4) Och systrar kan hjälpa varandra genom att ge goda råd. (Titus 2:3–5) Vi älskar våra bröder och systrar, så vi skulle aldrig vilja ge råd på ett sätt som får dem att må dåligt. Vad kan vara bra att tänka på?

²¹ Du kanske kommer ihåg ett råd du har fått som var lätt att ta till sig. Varför kändes det så? Du märkte förmodligen att den som gav dig rådet tyckte om dig. Eller så uttryckte han eller hon sig på ett varmt och omtänksamt sätt. (Kolosserna 4:6) Rådet var säkert grundat på Bibeln. (2 Timoteus 3:16) Vi kanske inte citerar direkt från Bibeln, men våra råd ska alltid vara byggda på bibliska principer. Det är aldrig okej att pracka på andra sina åsikter eller att vrida och vända på ett bibelställe för att ge stöd åt en personlig uppfattning. Tänk på hur andra har gett dig råd, för det kan hjälpa dig när du ska ge råd.

22. Hur vill du använda din talförmåga?

²² Vi har fått vår talförmåga av Jehova. Och vi vill använda den förmågan på ett bra sätt eftersom vi älskar honom. Kom ihåg att du har makt att bryta ner eller bygga upp andra med det du säger. Så gör allt du kan för att uppmuntra andra och ge dem styrka.