Fortsätt att arbeta på din egen räddning!
”Mina älskade, ... [fortsätt] att med fruktan och bävan arbeta på er egen räddning.” — FILIPPERNA 2:12.
1, 2. Vilka vanliga uppfattningar har fått många människor att tro att de inte kan styra över sitt liv?
”BLEV du född sådan?” Den frågan kunde man nyligen läsa på omslaget till en populär tidskrift. Under rubriken stod det: ”Nya studier visar att personligheten, temperamentet och även de val man gör i livet till stor del styrs av generna.” Sådana påståenden kan få somliga att tro att de inte har så stora möjligheter att styra över sitt liv.
2 Andra befarar att den dåliga fostran de fick av sina föräldrar eller den dåliga undervisning de fick av sina lärare gör att de på något sätt är dömda till ett olyckligt liv. De kanske känner sig förutbestämda att upprepa sina föräldrars misstag, att ge efter för sina sämsta impulser och att visa sig otrogna mot Jehova. Kort sagt att göra dåliga val. Är detta vad Bibeln lär? Det finns de som hävdar att Bibeln lär något i den här stilen, nämligen läran om predestination. Enligt den läran har Gud för länge sedan förutbestämt varje händelse i ditt liv.
3. Vilket uppmuntrande budskap har Bibeln om vår förmåga att ta ansvar för vår framtid?
3 Alla dessa olika uppfattningar har en sak gemensamt: Du har inte så stor valfrihet och ingen större möjlighet att styra över ditt liv. Detta är helt visst ett nedslående budskap, och modfälldhet gör bara saken värre. I Ordspråken 24:10 heter det: ”Har du visat dig modfälld på trångmålets dag? Din kraft kommer att vara begränsad.” Men vi blir uppmuntrade av att veta att vi enligt Bibeln kan ”arbeta på” vår ”egen räddning”. (Filipperna 2:12) Hur kan vi stärka vår tro på denna positiva bibliska lära?
Det byggnadsarbete vi utför inom oss själva
4. Vad innebär inte orden i 1 Korinthierna 3:10–15 om att bygga med eldhärdigt material?
4 Begrunda aposteln Paulus illustration i 1 Korinthierna 3:10–15. Där talar Paulus om ett kristet byggnadsarbete, och principen i den här illustrationen kan tillämpas både på den undervisning som ges i församlingen och på den som ges ute på fältet. Ville Paulus här göra gällande att det helt och hållet kommer an på dem som undervisar och övar någon, om denne till slut väljer att tjäna Jehova och förblir trogen? Nej, utan det Paulus betonar är vikten av att den som undervisar någon annan skall göra sitt allra bästa. Men som vi såg i föregående artikel, så sade han inte att den som blir undervisad inte hade något att säga till om i saken. Det är sant att Paulus illustration koncentrerar sig på det arbete vi utför i andra, och inte på att vi bygger upp oss själva, vilket framgår av att Paulus säger att den som har byggt en slarvig byggnad själv skall räddas, medan byggnaden förstörs. Men Bibeln tillämpar ibland samma bildspråk på det arbete vi utför inom oss själva.
5. Vilka bibelställen visar att de kristna måste utföra ett byggnadsarbete inom sig själva?
5 Som ett exempel kan vi begrunda Judas, vers 20 och 21: ”Ni, älskade, genom att bygga upp er själva på er allraheligaste tro och be med helig ande, skall ni bevara er själva i Guds kärlek.” Judas använder här samma grekiska ord för ”bygga” som Paulus använder i 1 Korinthierna, kapitel 3, men Judas åsyftar att vi bygger upp oss själva på vår tros grundval. När Lukas nertecknar Jesu illustration om en man som byggde sitt hus på en klippa, använder han samma ord för ”grund” som Paulus använder i sin illustration om att bygga en kristen. (Lukas 6:48, 49) Och Paulus använder bildspråket med att vara befästa på en ”grundval”, när han förmanar sina medkristna att göra andliga framsteg. Ja, Guds ord lär att vi utför ett byggnadsarbete inom oss själva. — Efesierna 3:15–19; Kolosserna 1:23; 2:7.
6. a) Belys hur varje kristen lärjunge är resultatet av ett gemensamt byggnadsprojekt. b) Vilket ansvar har varje lärjunge?
6 Är det en enda människas arbete att bygga en kristen? Föreställ dig att du tänker bygga ett hus. Du går då till en arkitekt och ber honom göra ritningarna. Du tänker göra mycket av arbetet själv, men du anlitar ändå en entreprenör som du kan samarbeta med och som kan ge dig råd om de bästa arbetsmetoderna. Om han lägger en solid grund, hjälper dig att förstå ritningarna, ger dig förslag om vilka material som är bäst att använda och kanske också lär dig en del om att bygga, så håller du säkert med om att han har gjort ett bra arbete. Men hur skulle det gå om du skulle strunta i hans råd, köpa billigt eller dåligt material och kanske rentav avvika från arkitektens ritningar? Om huset sedan störtade samman, skulle du förvisso inte kunna skylla på entreprenören eller arkitekten! På samma sätt är varje kristen lärjunge ett resultat av ett gemensamt byggnadsprojekt. Jehova Gud är mästerarkitekten. Han stöder en trogen kristen vilken, som en av ”Guds medarbetare”, undervisar och bygger upp någon som studerar Bibeln. (1 Korinthierna 3:9) Men denne är också inbegripen. Han är, när allt kommer omkring, ansvarig för sin egen livskurs. (Romarna 14:12) Det kräver hårt arbete av någon att byggas upp och bli en kristen som motsvarar Bibelns krav. — 2 Petrus 1:5–8.
7. Vilka svårigheter måste somliga kristna brottas med, men vad kan trösta dem?
7 Innebär då detta att våra gener, vår miljö och våra lärares skicklighet saknar betydelse? Långt därifrån. Guds ord erkänner att alla dessa faktorer har betydelse. Många syndiga och negativa böjelser är medfödda och kan vara mycket svåra att bekämpa. (Psalm 51:5; Romarna 5:12; 7:21–23) Föräldrars uppfostran och hemmiljön kan, antingen i positiv eller i negativ riktning, ha en oerhörd inverkan på de unga. (Ordspråken 22:6; Kolosserna 3:21) Jesus fördömde de judiska religiösa ledarna för den dåliga inverkan som deras undervisning hade på människor. (Matteus 23:13, 15) Det här är faktorer som påverkar oss alla. På grund av en svår barndom har somliga bland Guds folk svårigheter att brottas med. Dessa är i behov av att vi visar dem vänlighet och medkänsla. Och de kan hämta tröst av att Bibeln visar att de inte är förutbestämda att upprepa sina föräldrars misstag eller visa sig bli otrogna. Begrunda hur några av kungarna i det forntida Juda är ett exempel på detta.
Judas kungar träffade själva sitt val
8. Vilket dåligt exempel hade Jotam i sin far, men hur valde han själv att handla?
8 Ussia blev kung i Juda redan vid 16 års ålder, och han regerade i 52 år. Under mycket av den här tiden ”fortsatte [han] att göra vad som var rättrådigt i Jehovas ögon, i enlighet med allt som hans far Amazja hade gjort”. (2 Kungaboken 15:3) Jehova välsignade honom med en rad fantastiska militära segrar. Men tyvärr steg framgångarna Ussia åt huvudet, och han blev högmodig och gjorde uppror mot Jehova genom att bränna rökelse på altaret i templet, en syssla som var förbehållen prästerna. När han blev tillrättavisad, blev han ursinnig. Därefter blev han förödmjukad genom att han blev slagen med spetälska och tvingades leva resten av sitt liv isolerad. (2 Krönikeboken 26:16–23) Hur reagerade då hans son Jotam på allt detta? Den unge mannen kunde lätt ha påverkats av sin far och ha harmats över Jehovas tillrättavisning. Och folket i allmänhet kan ha haft ett negativt inflytande, eftersom de fortsatte med orätta religiösa sedvänjor. (2 Kungaboken 15:4) Men Jotam träffade sitt eget val. ”Han fortsatte att göra vad som var rätt i Jehovas ögon.” — 2 Krönikeboken 27:2.
9. Vad borde ha påverkat Ahas positivt, men hur blev hans liv?
9 Jotam härskade i 16 år och förblev trogen mot Jehova under hela den tiden. Hans son Ahas hade således ett utmärkt föredöme i sin trogne far. Han påverkades också positivt från annat håll genom att han välsignades med att leva samtidigt med att sådana trogna profeter som Jesaja, Hosea och Mika profeterade i landet. Men han gjorde ett dåligt val. ”Han gjorde inte vad som var rätt i Jehovas ögon, som hans förfader David.” Han gjorde bildstoder åt Baal som han tillbad, och han offrade rentav några av sina egna unga söner som brännoffer åt hedniska gudar. Så trots den bästa påverkan misslyckades han fullständigt som kung och som en Jehovas tjänare. — 2 Krönikeboken 28:1–4.
10. Vad slags far var Ahas, men hur valde hans son Hiskia att handla?
10 Sett ur den rena tillbedjans synvinkel är det svårt att tänka sig en sämre far än Ahas, men hans son Hiskia kunde inte välja sin egen far! Det var antagligen några av Hiskias egna bröder som Ahas hade slaktat som offer åt Baal. Gjorde denna hemska bakgrund att Hiskia var dömd till ett liv av otrohet mot Jehova? Nej, Hiskia blev i stället en av Judas få verkligt stora kungar, en trogen, vis och älskad man, och ”Jehova visade sig vara med honom”. (2 Kungaboken 18:3–7) Det finns faktiskt skäl att tro att Hiskia innan han blev kung under inspiration skrev Psalm 119. Det är i så fall inte svårt att förstå varför han skrev: ”Min själ har varit sömnlös av bedrövelse.” (Psalm 119:28) Trots sina svårigheter lät Hiskia Jehovas ord få vägleda honom i livet. Psalm 119:105 lyder: ”Ditt ord är en lampa för min fot och ett ljus för min stig.” Ja, Hiskia valde, och han valde rätt.
11. a) Hur långt gick Manasse i sitt uppror mot Jehova, trots sin fars goda inflytande? b) Hur valde Manasse att handla mot slutet av sitt liv, och vad kan vi lära av detta?
11 Men paradoxalt nog kom Hiskia, som var en av Judas bästa kungar, att bli far åt Manasse, som var en av dess sämsta. Manasse främjade avgudadyrkan, spiritism och våld i aldrig tidigare skådad omfattning. Berättelsen lyder att ”Jehova fortsatte att tala till Manasse och hans folk”, vilket antagligen skedde genom profeterna. (2 Krönikeboken 33:10) Enligt judisk tradition svarade Manasse med att låta såga itu Jesaja. (Jämför Hebréerna 11:37.) Antingen detta är sant eller inte, så vägrade Manasse att lyssna på varningar från Gud. I likhet med sin farfar Ahas lät han faktiskt bränna upp några av sina egna söner levande som offer. Men när denne onde man senare i livet sattes på hårda prov, ångrade han sig och ändrade sitt handlingssätt. (2 Krönikeboken 33:1–6, 11–20) Hans exempel lär oss att någon som har valt att handla orätt inte nödvändigtvis är hopplöst förlorad. Han kan ändra sig.
12. Vilka skilda val gjorde Amon och hans son Josia när det gällde att tjäna Jehova?
12 Manasses son Amon borde ha lärt sig mycket av sin fars sinnesändring, men han valde i stället ett orätt handlingssätt. Amon kom faktiskt ”skulden att växa”, tills han slutligen blev dödad. Men hans son Josia var en vederkvickande kontrast. Josia valde av allt att döma att dra lärdom av det som hade hänt med hans farfar. Han började härska redan vid åtta års ålder, och när han var bara 16 år började han söka Jehova, och han visade sig därefter bli en föredömlig och trogen kung. (2 Krönikeboken 33:20–34:5) Han valde, och han valde rätt.
13. a) Vad kan vi lära av de kungar i Juda som vi har betraktat? b) Hur viktig är föräldrars uppfostran?
13 Vi kan dra en viktig lärdom av det som hände med dessa sju kungar i Juda. Ibland fick de sämsta kungarna de bästa sönerna, och ibland fick de bästa kungarna de sämsta sönerna. (Jämför Predikaren 2:18–21.) Detta minskar inte vikten av föräldrars uppfostran. Föräldrar som uppfostrar sina barn enligt Jehovas normer ger dem helt visst bästa möjliga utgångsläge för att bli trogna tjänare åt Jehova. (5 Moseboken 6:6, 7) Men trots att trogna föräldrar har gjort sitt allra bästa för att fostra sina barn, händer det att deras barn väljer en orätt kurs. Men det händer också att barn som haft det sämsta tänkbara föräldrainflytande väljer att älska och tjäna Jehova, och med hans välsignelse lyckas de i livet. Undrar du ibland hur det skall gå i ditt fall? Begrunda då några av de försäkringar som Jehova ger om att du kan välja rätt!
Jehova tror på dig!
14. Hur vet vi att Jehova förstår våra begränsningar?
14 Jehova ser allting. Ordspråken 15:3 lyder: ”Jehovas ögon är på varje plats, de håller vakt över de onda och de goda.” Kung David sade om Jehova: ”Dina ögon såg till och med embryot av mig, och i din bok var alla dess delar uppskrivna, med avseende på de dagar då de formades och det ännu inte fanns en enda av dem.” (Psalm 139:16) Jehova vet således vilka negativa böjelser du har att kämpa med — antingen du har ärvt dem eller du har fått dem som en följd av påverkan från annat håll som ligger utanför din kontroll. Han förstår fullständigt hur detta har påverkat dig. Han förstår dina begränsningar till och med bättre än du gör själv. Och han är barmhärtig. Han förväntar aldrig mer av oss än vi rimligtvis kan göra. — Psalm 103:13, 14.
15. a) Vad är en källa till tröst för dem som med avsikt har blivit skadade av andra? b) Genom att ge oss vilket ansvar hedrar Jehova oss?
15 Men Jehova ser oss å andra sidan inte som hjälplösa offer för omständigheterna. Om vi tidigare har blivit illa behandlade av någon eller några, kan vi nu finna tröst i vissheten att Jehova hatar att någon uppsåtligt skadar en annan. (Psalm 11:5; Romarna 12:19) Men kommer han att förskona oss från följderna, om vi sedan skulle vända om och med vett och vilja välja ett orätt handlingssätt? Naturligtvis inte. Hans ord säger: ”Var och en skall ... bära sin egen ansvarsbörda.” (Galaterna 6:5) Jehova hedrar var och en av sina förnuftsbegåvade skapelser med ansvaret att handla rätt och tjäna honom. Det är som Mose sade till Israels nation: ”Jag tar sannerligen himlarna och jorden till vittnen mot er i dag att jag har förelagt dig livet och döden, välsignelsen och förbannelsen; och du skall välja livet för att du må förbli vid liv, du och din avkomma.” (5 Moseboken 30:19) Jehova är övertygad om att vi också kan välja rätt. Hur vet vi det?
16. Hur kan vi med framgång arbeta på vår egen räddning?
16 Lägg märke till det aposteln Paulus skrev: ”Fortsätt alltså, mina älskade, ... att med fruktan och bävan arbeta på er egen räddning; ty det är Gud som för sitt goda behags skull verkar inom er, för att ni skall både vilja och verka.” (Filipperna 2:12, 13) Det grekiska ord som har översatts med ”arbeta på” betecknar här att föra något till sin fullbordan. Ingen av oss är således förutbestämd till att misslyckas eller ge upp. Jehova Gud måste vara övertygad om att vi kan fullborda det arbete han har gett oss att utföra — det arbete som leder till vår egen räddning — annars skulle han inte ha inspirerat de orden. Men hur kan vi lyckas? Det sker inte i vår egen kraft. Om vi hade tillräcklig styrka i oss själva, skulle vi inte behöva göra detta med ”fruktan och bävan”. Det är i stället så att Jehova ”verkar inom” oss genom att hans heliga ande arbetar i vårt sinne och hjärta och hjälper oss att både ”vilja och verka”. Finns det, med en sådan kärleksfull hjälp, orsak att inte välja ett rätt handlingssätt i livet? Nej! — Lukas 11:13.
17. Vilka förändringar kan vi göra inom oss själva, och hur hjälper Jehova oss att göra detta?
17 Vi har hinder att övervinna, kanske ett helt liv av dåliga vanor och skadligt inflytande som kan ha snedvridit vårt tänkesätt. Men med hjälp av Jehovas ande kan vi övervinna detta! Som Paulus skrev till de kristna i Korinth är Guds ord i stånd att ”riva ner starka förskansningar”. (2 Korinthierna 10:4) Jehova kan faktiskt hjälpa oss att göra radikala förändringar inom oss själva. Hans ord uppmanar oss att ”lägga bort den gamla personligheten” och att ta på oss ”den nya personligheten som blev skapad enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och lojalitet”. (Efesierna 4:22–24) Kan Jehovas ande verkligen hjälpa oss att göra sådana förändringar? Absolut! Guds ande frambringar en frukt i oss — vackra och värdefulla egenskaper som vi alla önskar uppodla. Den första av dessa är kärlek. — Galaterna 5:22, 23.
18. Vilket val kan varje förnuftig människa göra, och vad bör detta hjälpa oss att vara fast beslutna att göra?
18 Häri ligger en stor, befriande sanning. Jehova Guds förmåga att älska är obegränsad, och vi skapades till hans avbild. (1 Moseboken 1:26; 1 Johannes 4:8) Vi kan därför välja att älska Jehova. Och det är den kärleken som är nyckeln till vår framtid — inte vårt tidigare levnadssätt eller de brister vi har kommit att få eller vår medfödda benägenhet att handla orätt. För att Adam och Eva skulle förbli trogna mot Jehova Gud i Eden krävdes det att de älskade honom. Det är en sådan kärlek som vi alla behöver för att få leva igenom Harmageddon och klara det slutliga provet vid slutet av Kristi tusenårsregering. (Uppenbarelseboken 7:14; 20:5, 7–10) Vi kan alla, oavsett våra omständigheter, uppodla en sådan kärlek. (Matteus 22:37; 1 Korinthierna 13:13) Må vi vara fast beslutna att älska Jehova och att utveckla den kärleken i all evighet.
Vad tror du?
◻ Vilka vanliga uppfattningar är i strid med Bibelns positiva lära om varje människas eget ansvar?
◻ Vilket byggnadsarbete måste varje kristen utföra inom sig själv?
◻ Hur visar exemplet med Judas kungar att varje individ själv måste välja hur han vill handla?
◻ Hur försäkrar Jehova oss om att vi, oavsett ett negativt inflytande omkring oss, kan välja rätt i livet?
[Bild på sidan 15]
Bestämmer dina gener din framtid?
[Bild på sidan 17]
Trots sin fars dåliga exempel valde kung Josia att tjäna Gud