Kapitel 18

Hur kan jag få bättre betyg?

NÄR ett antal grundskoleelever tillfrågades: ”Vad oroar du dig mest för?” sade 51 procent av dem: ”Betygen!”

Det är inte att undra på att betygen är en stor bidragande orsak till nervositet bland ungdomar. Betygen kan betyda skillnaden mellan att bli antagen till en viss utbildning eller inte, mellan att få ett välbetalt arbete eller ett med bara låg lön, mellan att få föräldrarnas beröm eller bli utsatt för deras missnöje. Man kan inte komma ifrån att betyg och skrivningar har ett visst berättigande. Jesus Kristus prövade ofta sina lärjungars förståelse i vissa frågor. (Lukas 9:18) I boken Measurement and Evaluation in the Schools (Betygsättning i skolorna) sägs det: ”Resultatet av skrivningarna kan uppenbara varje enskild elevs starka respektive svaga sidor och fungera som en motiverande kraft för fortsatta studier.” Ditt betyg ger också dina föräldrar en uppfattning om hur det går för dig i skolan — vare sig det går bra eller dåligt.

Var balanserad

Bekymrar man sig alltför mycket om sina betyg kan det emellertid skapa kraftiga nervspänningar och ge upphov åt hård konkurrens. I en bok om ungdomar påpekar man att i synnerhet elever som satsar på att komma in på högskolan ”fångas i en konkurrenspräglad häxdans där betyg och rangordning i klassen värderas högre än själva lärdomen”. Resultatet av detta har enligt dr William Glasser blivit att eleverna ”redan tidigt i skolan lär sig att fråga vad som kommer med på skrivningarna och ... läser på enbart detta”.

Kung Salomo sade varnande: ”Jag själv har sett allt det hårda arbetet och all färdighet i arbetet, att det innebär den enes rivalitet mot den andre; också detta är tomhet och ett strävande efter vind.” (Predikaren 4:4, NW) Mördande konkurrens — vare sig det gäller materiella rikedomar eller akademiska utmärkelser — är förspilld möda. Gudfruktiga ungdomar inser behovet av att göra sitt bästa i skolan. Men i stället för att låta utbildningen bli det viktigaste i livet odlar de andliga intressen och förlitar sig på att Gud skall sörja för deras materiella behov. — Matteus 6:33; se kapitel 22 om val av levnadsbana.

Utbildning betyder mer än att bara samla på sig poäng vid skrivningar. Det betyder att utveckla det Salomo kallade ”tankeförmåga”, förmågan att ta till sig råinformation och med utgångspunkt från den göra sunda, praktiska slutledningar. (Ordspråksboken 1:4, NW) Ungdomar som lyckas få skapliga betyg genom att enbart plugga inför skrivningar, gissa sig fram eller rentav fuska lär sig egentligen aldrig hur man tänker. Och vad hjälper det att ha höga betyg i matematik, om man senare i livet finner att man inte klarar av att sköta ett checkkonto?

Det är därför viktigt att man betraktar betygen som ett hjälpmedel för att mäta hur stora framsteg man gör i skolan och inte som ett mål i sig. Men hur gör man för att få betyg som svarar mot ens begåvning?

Ta ansvar för studierna

Enligt läraren Linda Nielsen har svaga elever en tendens att ”skylla sina dåliga prestationer [i skolan] på sådant som ligger utanför deras kontroll: ojusta frågor på skrivningarna, en partisk lärare, otur, ödet, vädret”. I bibeln sägs det emellertid: ”Lata människor vill ha mycket men får lite.” (Ordspråksboken 13:4, Levande Bibeln) Ja, ofta är lättja den egentliga orsaken till låga betyg.

Duktiga elever däremot tar ansvar för sina studier. Tidskriften ’Teen intervjuade en gång några högpresterande gymnasieelever. Vad var hemligheten bakom deras framgång? ”Motivation hjälper en att fortsätta”, sade en. ”Att göra upp ett schema och organisera sin tid”, sade en annan. ”Man måste sätta upp personliga mål”, menade ytterligare en. Ja, hur bra betyg du får beror på DIG — hur mycket du anstränger dig för att studera och göra ditt bästa i skolan — och inte på sådant som ligger utanför din kontroll.

”Men jag pluggar ju”

En del ungdomar kanske kommer med den invändningen. De tror i all uppriktighet att de redan jobbar stenhårt men inte får några resultat. För några år sedan gjorde några forskare vid Stanford University i USA en undersökning bland omkring 770 elever och frågade hur stor möda de tyckte att de lade ner på sitt skolarbete. Det märkliga var att elever med låga betyg trodde att de jobbade lika hårt som alla andra. Men när man sedan granskade deras studievanor visade det sig att de i verkligheten ägnade mycket mindre tid åt sina läxor än de högpresterande eleverna.

Vad finns det för lärdom i detta? Kanske inte du heller läser så flitigt som du tror att du gör och att det kan vara på sin plats med några förändringar. En artikel i tidskriften Journal of Educational Psychology visade att bara det att ”öka den tid som ägnas åt läxorna ger positiva resultat på elevens betyg i skolan”. Faktum är att ”med 1 till 3 timmars läxläsning i veckan kan en genomsnittlig lågpresterande elev få lika bra betyg som en genomsnittlig högpresterande elev som inte gör sina läxor”.

Paulus var bildligt talat ”hårdhänt mot” sin kropp för att nå sina mål. (1 Korintierna 9:27) Du kanske på liknande sätt måste börja vara hårdare mot dig själv, särskilt om TV:n eller annat som distraherar lätt avleder din uppmärksamhet från studierna. Du kanske rentav kan försöka med att fästa en lapp på TV:n där det står: ”Ingen TV förrän läxorna är gjorda!”

Din studiemiljö

De flesta av oss behöver en avskild plats där vi i lugn och ro kan läsa och studera. Om du delar rum eller om ni har trångt hemma, försök då att improvisera. Du kanske kan få disponera köket eller någons sovrum en timme eller så varje kväll för läxläsning. Eller också kan du, som en sista utväg, utnyttja ett offentligt bibliotek eller en kamrats hem.

Använd om möjligt ett skrivbord eller ett annat bord med gott om utrymme, så att du får plats med ditt arbetsmaterial. Ha papper och penna och andra hjälpmedel inom räckhåll, så att du inte behöver resa dig hela tiden. Och faktum är att det i allmänhet är svårare att koncentrera sig, om TV:n eller radion står på. Likadant är det med telefonsamtal och besök.

Se också till att du har väl avpassad och bländfri belysning. God belysning minskar läströttheten och skyddar också ögonen. Kontrollera om möjligt också ventilationen och rumstemperaturen. I ett svalt rum är studiemiljön mer stimulerande än i ett varmt rum.

Hur är det då om du helt enkelt inte har lust att läsa? Det är sällan vi i livet kan tillåta oss lyxen att göra bara det vi har lust med. Som anställd på en arbetsplats måste man arbeta varje dag — vare sig man har lust med det eller inte. Betrakta därför läxläsning som en träning i självdisciplin, en förövning inför det kommande arbetslivet. Var systematisk. En pedagog säger: ”Man bör om möjligt göra läxorna på samma plats och vid samma tid varje dag. Regelbunden läxläsning blir då en vana, och ... det minskar motviljan mot läxor.”

Din studieteknik

I Filipperna 3:16 uppmuntrade Paulus de kristna att ”fortsätta att vandra ordningsfullt i denna samma rutin”. Paulus talade om den kristna levnadskursen. Men en rutin, eller ett visst sätt att göra saker på, är också till nytta i samband med läxläsning. Försök till exempel att organisera det du skall läsa. Undvik att läsa liknande ämnen (till exempel två främmande språk) omedelbart efter varandra. Planera in korta pauser mellan ämnena, i synnerhet om du har många läxor.

Om läxan går ut på att läsa långa textavsnitt, kan du pröva följande metod. Skaffa dig först en ÖVERBLICK över stoffet. Ögna igenom texten och lägg märke till underrubriker, tablåer och så vidare, så att du får en helhetsbild av innehållet. Gör därefter FRÅGOR med ledning av rubrikerna eller de inledande orden i varje avsnitt. (Det håller sinnet koncentrerat, när du sedan läser.) Nu kan du LÄSA igenom stoffet och söka efter svaren på frågorna. Försök att efter varje avsnitt ÅTERGE det du har läst, det vill säga berätta det ur minnet utan att titta i boken. När du är klar med hela läxan, gör då en REPETITION genom att ta rubrik för rubrik och se hur mycket du minns från varje avsnitt. Somliga påstår att den här metoden har hjälpt elever att minnas upp till 80 procent av det de har läst.

En pedagog säger också: ”Det är viktigt att få eleverna att inse att fakta inte förekommer isolerade, utan alltid har anknytning till andra upplysningar.” Försök därför att anknyta det du läser till vad du redan känner till och själv har upplevt. Försök upptäcka det praktiska värdet i det du lär dig.

Intressant nog har gudfruktiga ungdomar en klar fördel i det avseendet. Det sägs nämligen i bibeln: ”Fruktan för Jehova är början till kunskap.” (Ordspråksboken 1:7, NW) Att lära sig fysikaliska lagar kan till exempel verka som rena slavgörat. Men när man vet att Guds ”osynliga egenskaper ses ... tydligt” i skapelsen, blir det man lär sig mer meningsfullt. (Romarna 1:20) Likaså berör historia ofta förverkligandet av Jehovas uppsåt. Sju världsvälden (däribland det nuvarande sammansatta anglo-amerikanska väldet) är direkt omnämnda i bibeln. — Uppenbarelseboken 17:10; Daniel, kapitel 7.

Genom att man anknyter det man lär sig till det man redan vet eller till sin kristna tro börjar dessa fakta få innebörd — kunskapen förvandlas till insikt. Som Salomo uttryckte det: ”För den förståndige är kunskap lätt.” — Ordspråksboken 14:6.

”Det blir skrivning nästa vecka”

De här orden behöver inte göra dig överdrivet nervös. Försök först och främst av det din lärare säger avgöra vad slags skrivning det blir — i form av en uppsats eller ett prov med flervalsfrågor. Lyssna också under dagarna före skrivningen efter ledtrådar till vad som kommer med på provet. (”Det här är mycket viktigt!” eller ”Se till att komma ihåg det här!” är typiska fingervisningar, sägs det i tidskriften Senior Scholastic.) Gå därefter igenom dina anteckningar, läroböcker och läxuppgifter.

”Järn ger skärpa åt järn, så skärper den ena människan den andra”, påminner oss Salomo. (Ordspråksboken 27:17) Kanske en kamrat eller någon av dina föräldrar gärna förhör dig med frågor eller lyssnar på dig när du återger det material du skall läsa på. Kvällen före skrivningen bör du koppla av och försöka få en natts god sömn. ”Vem av er kan väl genom att bekymra sig lägga en enda aln till sin livslängd?” frågade Jesus. — Matteus 6:27.

När man misslyckas

Att misslyckas på en skrivning kan ge självkänslan en knäck, särskilt om man har ansträngt sig hårt för att få ett bra resultat. Pedagogen Max Rafferty påminner oss: ”Under hela vårt liv betygsätts vi efter vad vi vet och hur bra resultat vi får. ... En skola där barnen luras att tro att livet bara är en dans på rosor är ingen skola. Det är en drömfabrik.” Den förödmjukelse det innebär att misslyckas på en skrivning kan betala sig, om man därigenom sporras att lära av sina misstag och göra bättre ifrån sig.

Men hur är det om man måste göra sina föräldrar besvikna med ett dåligt betyg? Fruktan för detta har fått många att ta till listiga knep. ”Jag brukade lägga betyget på köksbordet och sedan gå upp till mitt rum och försöka sova till nästa dag”, berättar en ungdom. En annan säger: ”Jag väntade till sista minuten innan jag visade det för mamma. Jag gav henne det på morgonen, när hon just skulle gå till jobbet, och sade: ’Här, det är en sak som du skall skriva under.’ Hon hade inte tid att ta itu med saken” — åtminstone inte just då. En del ungdomar har till och med ändrat siffrorna på sina betyg.

Dina föräldrar har dock rätt att få veta hur det går för dig i skolan. De förväntar naturligtvis att dina betyg skall svara mot din begåvning, och om dina betyg är onormalt låga, kan du vänta dig att få välförtjänt tillrättavisning. Var därför ärlig mot dina föräldrar och ”lyssna ... till din fars tuktan, och överge inte din mors lag”. (Ordspråksboken 1:8, NW) Ifall du tycker att de ställer för höga krav på dig, bör du tala igenom saken med dem. — Se under rubriken ”Hur skall jag säga det till mina föräldrar?” i kapitel 2.

Även om betygen är viktiga är de inget slutgiltigt omdöme om ditt människovärde. Likväl bör du utnyttja den tid du går i skolan och lära dig så mycket du kan. Sådana ansträngningar kommer i allmänhet att avspegla sig i betyg som får dig — och även dina föräldrar — att känna glädje och tillfredsställelse.

Frågor att resonera om

◻ Vad är det för syfte med betygen, och varför är det viktigt att ha en balanserad syn på dem?

◻ Varför är det viktigt att man tar ansvar för det man lär sig?

◻ Vad bör man tänka på i samband med organiserad fritidsverksamhet?

◻ På vilka olika sätt kan man förbättra sina betyg?

◻ Hur kan man förbereda sig för en skrivning?

◻ Hur bör man betrakta ett misslyckande, och bör man dölja sådana misslyckanden för sina föräldrar?

[Infälld text på sidan 141]

Ungdomar som lyckas få skapliga betyg genom att enbart plugga inför skrivningar, gissa sig fram eller rentav fuska lär sig egentligen aldrig hur man tänker

[Ruta/Bild på sidorna 144, 145]

Hur är det med föreningsverksamhet?

Många ungdomar tycker att föreningsverksamhet ger dem en känsla av att uträtta något. ”Jag gick med i nästan alla klubbar som fanns”, berättar en pojke från Baltimore i USA. ”Det kändes bra att få hålla på med sådant som jag tyckte om. Jag var med i en motorklubb, för jag gillade att jobba med bilar. Jag gillar datorer, så jag gick med i den klubben. Jag gillar radioteknik, så jag gick med i den klubben.” Fritidsaktiviteter som anordnas av skolan är något som i synnerhet elever på gymnasie- och högskolenivå uppmuntras att ta del i.

En amerikansk regeringstjänsteman — som själv tidigare har varit lärare — sade dock till Vakna!: ”Eleverna ägnar troligen mer tid åt organiserad fritidsverksamhet än åt skolarbetet, och det gör det svårt för dem att hålla betygsnivån.” Ja, det är inte lätt att bevara jämvikten, när det gäller organiserad fritidsverksamhet. En flicka som heter Cathy och som var med i skolans softballag sade: ”Efter träningen var jag för trött för att göra något annat. Mitt skolarbete blev lidande. Så jag anmälde mig inte i år.”

Det finns också andliga faror. En ung kristen man säger, när han ser tillbaka på tonåren: ”Jag trodde att jag skulle kunna kombinera tre saker: skolarbetet, friidrottsträningen och den andliga verksamheten. Men det var jämt den andliga sidan i livet som blev lidande, när de tre kolliderade med varandra.”

Unge Themon, som var med i två idrottsföreningar i skolan, instämmer: ”Jag kunde inte vara med på mötena i Rikets sal [för att få andlig undervisning], för på tisdagarna var vi bortresta, på torsdagarna var vi bortresta, och på lördagarna var vi borta och kom inte hem förrän klockan två på natten.” Så även om kroppslig övning är ”nyttig till litet”, är det viktigt att komma ihåg att gudaktig hängivenhet är ”nyttig till allt”. — 1 Timoteus 4:8.

Tänk också på de moraliska farorna. Kommer umgänget med de kamrater du är tillsammans med att vara uppbyggande och utgöra ett gott moraliskt inflytande? Vilka samtalsämnen har man? Kan påverkan från lagkamrater och klubbmedlemmar skada dig? ”Dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor”, sägs det i 1 Korintierna 15:33.

Många ungdomar bland Jehovas vittnen har valt att ägna fritiden åt något som är betydligt mer givande än idrott: att hjälpa andra att lära känna Skaparen. Kolosserna 4:5 ger rådet: ”Fortsätt att vandra i vishet gentemot dem som är utanför, i det att ni köper den lägliga tiden åt er.”

[Bilder på sidan 143]

Elever får ofta plikta för sina slappa studievanor ... med dåliga betyg

[Bilder på sidan 146]

Det är inte lätt att få jämvikt mellan fritidsaktiviteter och hemläxor

[Bild på sidan 148]

Föräldrar blir säkert besvikna över ett dåligt betyg. Men om du tycker att de kräver för mycket av dig, bör du tala igenom saken med dem