Upphovet till laglöshetens människa

4. Vem är det som har gett upphov till och stöder laglöshetens människa?

⁴ Vem har gett upphov till och stöder denna laglöshetens människa? Paulus svarar: ”Den laglöses närvaro är enligt Satans verksamhet åtföljd av varje kraftgärning och av lögnaktiga tecken och förebud och av varje orättfärdigt bedrägeri för dem som är på väg att förgås, till gengäld för att de inte tog emot kärleken till sanningen, så att de kunde bli frälsta.” (2 Tessalonikerna 2:9, 10) Det är alltså Satan som har gett upphov till och som stöder laglöshetens människa, och precis som Satan motstår Jehova, hans uppsåt och hans folk, så gör också laglöshetens människa, antingen han inser det eller inte.

5. Vilket öde väntar den laglöse och dem som följer honom?

⁵ De som är förenade med laglöshetens människa kommer att drabbas av samma öde som han, nämligen tillintetgörelse: ”Den laglöse [skall] uppenbaras, vilken Herren Jesus skall undanröja ... och göra till intet genom sin närvaros tydliga framträdande.” (2 Tessalonikerna 2:8) Tiden är snart inne då laglöshetens människa och de som stöder den (de ”som är på väg att förgås”) kommer att tillintetgöras — ”vid Herren Jesu uppenbarelse från himmelen med sina mäktiga änglar i en flammande eld, då han låter hämnd komma över dem som inte känner Gud och dem som inte lyder de goda nyheterna om vår Herre Jesus. Just dessa skall lida rättsligt straff i form av evig undergång.” — 2 Tessalonikerna 1:6—9.

Att identifiera den laglöse

7. Varför drar vi slutsatsen att Paulus inte talade om en enstaka person, och vad representerar laglöshetens människa?

⁷ Åsyftade Paulus en enstaka person? Nej, för han skriver att denna ”människa” var uppenbar redan på hans tid och skulle fortsätta att finnas till ända tills Jehova tillintetgör honom vid denna ordnings slut. Han har således existerat i många hundra år. Det finns naturligtvis ingen bokstavlig människa som har levt så länge. Uttrycket ”laglöshetens människa” måste således representera en skara eller klass av människor.

8. Vad är laglöshetens människa, och vad är några kännetecknande drag?

⁸ Vilka är då dessa människor? Bevismaterialet visar att det är skaran av stolta och ärelystna präster i kristenheten, vilka under århundradenas gång har satt upp sig själva som en lag för sig. Detta framgår av det förhållandet att det finns tusentals olika religioner och sekter i kristenheten, som alla har sitt eget prästerskap och som alla skiljer sig från varandra i någon aspekt av någon lärofråga eller sedvänja. Detta söndrade tillstånd är ett tydligt bevis för att de inte följer Guds lagar. De kan inte vara från Gud. (Jämför Mika 2:12; Markus 3:24; Romarna 16:17; 1 Korintierna 1:10.) Gemensamt för alla dessa religioner är att de inte håller fast vid bibelns läror, utan har överträtt regeln: ”Gå inte utöver det som står skrivet.” — 1 Korintierna 4:6; se också Matteus 15:3, 9, 14.

9. Vilka mot bibeln stridande läror har den laglöse infört i stället för bibelns sanning?

⁹ Denne laglöse är således en sammansatt person: kristenhetens religiösa prästerskap. Antingen dess medlemmar är påvar, präster, patriarker eller protestantiska predikanter, delar de alla ansvaret för kristenhetens religiösa synder. De har bytt ut Guds sanningar mot hedniska lögner och lär ut sådana oskriftenliga läror som att människosjälen är odödlig, att det finns ett brinnande helvete, en skärseld och en treenighet. De liknar de religiösa ledare till vilka Jesus sade: ”Ni är från er fader djävulen, och ni är villiga att göra de ting er fader har begär till. ... Han är en lögnare och lögnens fader.” (Johannes 8:44) Deras sedvänjor avslöjar dem också som laglösa, eftersom de deltar i sådant som är ett brott mot Guds lagar, och till dem som handlar så säger Jesus: ”Gå bort ifrån mig, ni som övar laglöshet.” — Matteus 7:21—23.