Bibelbok nr 53 — 2 Thessalonikerna
Skribent: Paulus
Platsen där den skrevs: Korinth
Boken fullbordad: omkr. 51 v.t.
1. Vad är det som utvisar när och var det andra brevet till thessalonikerna skrevs, och vad drev Paulus att skriva det?
APOSTELN Paulus’ andra brev till thessalonikerna följde tätt på det första. Vi vet att det skrevs kort efter det första och från samma stad, Korinth, därför att samma bröder, Silvanus och Timoteus, åter förenar sig med Paulus i att sända hälsningar till församlingen i Thessalonike. De var alla resande tjänare i den tidiga kristna församlingen, och det finns inga uppgifter om att alla tre träffade samman igen efter denna samvaro i Korinth. (2 Thess. 1:1; Apg. 18:5, 18) Det ämne som Paulus avhandlar i brevet och det sätt varpå han lägger fram det antyder att han kände ett tvingande behov att genast rätta till en felaktig uppfattning som församlingen hade fått.
2. Vad är det som bestyrker Andra Thessalonikerbrevets äkthet?
2 Att brevet är äkta är lika väl bestyrkt som att Första Thessalonikerbrevet är det. Det citeras också av Irenaeus (100-talet v.t.) och av andra tidiga författare, bland dem Justinus Martyren (också från 100-talet), som uppenbarligen hänsyftar på 2 Thessalonikerna 2:3 när han skriver om ”laglöshetens [syndens] människa”. Brevet finns med i samma tidiga förteckningar som Första Thessalonikerbrevet. Även om det nu saknas i papyrushandskriften Chester Beatty II (P46), är det så gott som säkert att det fanns med på de två första av sju blad som fattas efter Första Thessalonikerbrevet.
3, 4. a) Vilket problem hade uppstått i församlingen i Thessalonike? b) När och var skrevs brevet, och vad sökte Paulus åstadkomma genom det?
3 Vad var syftet med det här brevet? Av de råd som Paulus gav thessalonikerna får vi veta att några i församlingen påstod att Herrens närvaro var omedelbart förestående och att de ivrigt förkunnade sin spekulativa teori och därigenom vållade inte så lite oro i församlingen. Några tycks till och med ha tagit dessa spekulationer som förevändning för att inte arbeta för sitt uppehälle. (2 Thess. 3:11) I sitt första brev hade Paulus flera gånger talat om Herrens närvaro, och när dessa spekulativt sinnade personer hörde brevet läsas upp, var de tydligen snara att misstolka Paulus’ ord och ge dem en innebörd som aldrig var avsedd. Det är också möjligt att ett brev som med orätt tillskrevs Paulus hade uttolkats så att ”Jehovas dag är här”. — 2:1, 2.
4 Det tycks ha varit så att Paulus hade fått ett meddelande om den här situationen, förmodligen från den som överlämnade hans första brev till församlingen, och att han därför var mycket angelägen om att rätta till sina bröders tänkesätt, eftersom han hyste så stor tillgivenhet för dem. År 51 v.t. sände därför Paulus tillsammans med sina två följeslagare ett brev från Korinth till församlingen i Thessalonike. Förutom att Paulus tillrättalägger den felaktiga uppfattningen om Kristi närvaro uppmuntrar han bröderna och förmanar dem innerligt att stå fasta i tron.
BREVETS INNEHÅLL
5. Vad tackar Paulus och hans följeslagare Gud för, vilken försäkran ger de, och vad ber de?
5 Herren Jesu uppenbarelse (1:1—12). Paulus och hans följeslagare tackar Gud för att thessalonikernas tro ständigt växer och deras inbördes kärlek blir allt större. Deras uthållighet och tro under förföljelser är ett vittnesbörd om Guds rättvisa dom, nämligen att de räknas värdiga Guds kungarike. Dem som vållar församlingen vedermöda kommer Gud att ge vedermöda i gengäld, och han kommer att ge lindring åt dem som lider. Detta kommer att ske ”vid Herren Jesu uppenbarelse från himlen med sina mäktiga änglar ... , vid den tid då han kommer för att förhärligas i förbindelse med sina heliga”. (1:7, 10) Paulus och hans följeslagare ber alltid för thessalonikerna att Gud må räkna dem värdiga hans kallelse och att Herren Jesu namn må förhärligas i dem och de i gemenskap med honom.
6. Vad måste komma före Jehovas dag, och hur?
6 Avfallet skall komma före Jesu närvaro (2:1—12). Bröderna bör inte bli upphetsade av något som helst budskap om att Jehovas dag är här. ”Den [skall] inte ... komma utan att först avfallet kommer och laglöshetens människa uppenbaras, tillintetgörelsens son.” De vet nu ”vad det är som verkar återhållande”, men denna laglöshets hemlighet är redan verksam. När denna återhållande kraft avlägsnas, ”då skall sannerligen den laglöse uppenbaras, vilken Herren Jesus skall undanröja med sin muns anda och göra till intet genom sin närvaros tydliga framträdande”. Den laglöses närvaro är enligt Satans verksamhet åtföljd av kraftgärningar och bedrägeri, och Gud låter en villfarelse nå dem som inte har tagit emot kärleken till sanningen, för att de skall komma att tro lögnen. — 2:3, 6, 8.
7. Hur kan bröderna stå fasta och finna skydd mot den onde?
7 Stå fasta i tron (2:13—3:18). Paulus fortsätter: ”Vi är pliktiga att alltid tacka Gud för er, bröder, som är älskade av Jehova, därför att Gud utvalde er från början till räddning genom att helga er med ande och genom er tro på sanningen.” I det syftet blev de goda nyheterna förkunnade för dem. Bröderna bör därför stå fasta och behålla sitt grepp om de traditioner som de har undervisats i, så att Jesus Kristus och Fadern, som i sin kärlek har gett dem evig tröst och säkert hopp, kan göra dem ”fasta i varje god gärning och varje gott ord”. (2:13, 17) Paulus uppmanar dem att be om ”att Jehovas ord må förbli likt en löpeld och må förhärligas”. (3:1) Herren, som är trofast, skall göra dem fasta och bevara dem från den onde, och Paulus ber att Herren skall fortsätta att säkert styra deras hjärtan till kärleken till Gud och till uthålligheten för Kristus.
8. Vilken kraftig förmaning ges, och i vad har Paulus och hans följeslagare varit ett exempel?
8 Sedan ger Paulus följande kraftiga förmaning: ”Nu ger vi er föreskrifter, bröder, i Herren Jesu Kristi namn, att dra er bort från varje broder som vandrar oordentligt och inte enligt den tradition som ni mottog från oss.” (3:6) Aposteln påminner dem om det exempel som han och hans missionärskamrater hade varit, hur de hade arbetat natt och dag för att inte bli en kostsam börda för dem. De kunde därför med rätta ge denna föreskrift: ”Om någon inte vill arbeta, så må han inte heller äta.” Men nu får de höra att några vandrar oordentligt och inte arbetar, utan befattar sig med vad som inte angår dem. Dessa bör se till att själva tjäna sitt levebröd. — 2 Thess. 3:10; 1 Thess. 4:11.
9. Vad säger Paulus om att göra det som är rätt och att få de olydiga att skämmas, och hur slutar han sitt brev?
9 Bröderna får inte ge upp i att göra det som är rätt. Men om någon av dem inte är lydig mot Paulus’ ord i det här brevet, skall församlingens medlemmar få honom att skämmas genom att hålla honom märkt och inte längre umgås med honom, men samtidigt skall de allvarligt förmana honom som en broder. Paulus ber om att fridens Herre ständigt må ge dem ”frid på allt sätt”, och han avslutar sitt brev med hälsningar som han skriver med sin egen hand. — 2 Thess. 3:16.
VARFÖR BREVET ÄR NYTTIGT
10. Nämn några av de grundläggande läror och principer som berörs i Andra Thessalonikerbrevet.
10 Detta korta inspirerade brev till thessalonikerna berör en mängd kristna sanningar, som det är nyttigt att ta i betraktande. Tänk på följande grundläggande läror och principer som behandlas: Jehova är räddningens Gud, och han helgar genom anden och genom tro på sanningen (2:13); en kristen måste hålla ut under lidanden för att räknas värdig Guds kungarike (1:4, 5); de kristna skall församlas till Herren Jesus Kristus vid hans närvaro (2:1); Jehova skall låta en rättvis dom komma över dem som inte lyder de goda nyheterna (1:5—8); de kallade kommer att bli förhärligade i gemenskap med Kristus Jesus, i överensstämmelse med Guds oförtjänta omtanke (1:12); de blir kallade genom förkunnandet av de goda nyheterna (2:14); tro är ett mycket viktigt krav (1:3, 4, 10, 11; 2:13; 3:2); det är tillbörligt att arbeta för att kunna försörja sig i tjänsten; om en person inte arbetar, kan han bli lat och börja befatta sig med saker som inte angår honom (3:8—12); kärleken till Gud är förbunden med uthållighet (3:5). Vilken rik skatt av trosstärkande upplysningar vi har i ett enda sådant inspirerat brev!
11. Vilka viktiga upplysningar ges, och vad kan vi vara övertygade om i förbindelse med Guds kungarike?
11 I detta brev visade Paulus vilken innerlig omsorg han hade om sina bröder i Thessalonike och om deras andliga välfärd, liksom vilket intresse han hyste för församlingens enhet och framgång. Han rättade till deras uppfattning om tiden för Jehovas dag och visade att ”laglöshetens människa” först måste framträda och sätta sig i ”Guds tempel och offentligt ... [utge] sig för att vara en gud”. Men de som ”räknas värdiga Guds kungarike” kan vara fullständigt övertygade om att Herren Jesus i sinom tid skall uppenbaras från himlen och utkräva hämnd i flammande eld ”vid den tid då han kommer för att förhärligas i förbindelse med sina heliga och för att på den dagen betraktas med förundran i förbindelse med alla dem som har utövat tro”. — 2:3, 4; 1:5, 10.