Tron driver oss till handling!

”Du ser att tron [hos Abraham] samverkade med hans gärningar, och genom hans gärningar blev tron fullkomnad.” — JAKOB 2:22.

1, 2. Hur kommer vi att handla om vi har tro?

MÅNGA säger sig ha tro på Gud. Men en tro som man bara bekänner med läpparna är lika livlös som ett lik. ”Tron [är], om den inte har gärningar, i sig själv död”, skriver lärjungen Jakob. Han skriver också att den gudfruktige Abrahams tro ”samverkade med hans gärningar”. (Jakob 2:17, 22) Vad innebär de orden för oss?

² Om vi har sann tro, kommer vi inte bara att tro det vi hör vid kristna möten, utan vi kommer att visa vår tro genom att vara aktiva vittnen för Jehova. Ja, tron kommer att få oss att tillämpa Guds ord i vårt liv och få oss att handla.

Partiskhet är inte förenlig med tron

3, 4. Hur bör tron påverka vårt sätt att behandla andra?

³ Om vi har verklig tro på Gud och Kristus, kommer vi inte att visa partiskhet. (Jakob 2:1–4) Några av dem som Jakob skrev till visade inte den opartiskhet som krävs av sanna kristna. (Romarna 2:11) Därför frågar Jakob: ”Inte har ni väl tro på vår Herre Jesus Kristus, vår härlighet, med gärningar av partiskhet?” När en icke troende rik man i praktfulla kläder och med guldringar på fingrarna och en icke troende ”fattig man i smutsiga kläder” kom till ett möte samtidigt, borde båda två bli lika väl mottagna, men den rike mannen visades särskild uppmärksamhet, och han fick sätta sig ”på en bra plats”, medan däremot den fattige mannen blev tillsagd att stå eller att sätta sig på golvet vid någons fötter.

⁴ Jehova har tillhandahållit Jesu Kristi lösenoffer för både rika och fattiga i lika mån. (2 Korinthierna 5:14) Om vi skulle favorisera de rika, skulle vi således avvika från Kristi tro, hans som ”blev fattig” för att vi skulle kunna ”bli rika genom hans fattigdom”. (2 Korinthierna 8:9) Må vi aldrig bedöma människor med ett felaktigt motiv och ära dem för att själva få fördelar. Gud är inte partisk, men om vi visar partiskhet skulle vi ”fatta onda beslut”. (Job 34:19) Om vi önskar behaga Gud, kommer vi inte att falla för frestelsen att visa partiskhet eller att ”beundra personligheter” för vår egen ”fördels skull”. — Judas, vers 4, 16.

5. Vilka har Gud utvalt att vara ”rika i tro”, och hur handlar de materiellt rika ofta?

⁵ Jakob visar vari den sanna rikedomen består och uppmanar till att man opartiskt visar alla kärlek. (Jakob 2:5–9) Eftersom de ”fattiga” ofta är mer mottagliga för de goda nyheterna, har Gud utvalt dem till att bli ”rika i tro” och ”arvingar” till hans kungarike. (1 Korinthierna 1:26–29) Som klass betraktade förtrycker de materiellt rika andra, när det gäller sådant som skulder och löner, och vidtar rättsliga åtgärder mot dem i sådana saker. De talar illa om Kristus och förföljer oss därför att vi bär hans namn. Men må vi vara fast beslutna att lyda den ”kungliga lagen”, som kräver att man älskar sin nästa och är lika kärleksfull mot både rika och fattiga. (3 Moseboken 19:18; Matteus 22:37–40) Eftersom detta är något som Gud kräver, ”begår” man en ”synd”, om man visar partiskhet.

”Barmhärtigheten jublar ... över domen”

6. Hur skulle vi bli lagöverträdare, om vi inte behandlade andra barmhärtigt?

⁶ Om vi obarmhärtigt visar partiskhet, bryter vi mot Guds lag. (Jakob 2:10–13) Om vi felar i detta avseende, förbryter vi oss mot hela lagen. De israeliter som inte begick äktenskapsbrott men var tjuvar överträdde den mosaiska lagen. Som kristna döms vi efter ett ”fritt folks lag”, ett fritt folk vilket är det andliga Israel i det nya förbundet och har dess lag i sitt hjärta. — Jeremia 31:31–33.

7. Varför kan de som fortsätter att visa partiskhet inte förvänta barmhärtighet från Gud?

⁷ Om vi påstår oss ha tro men fortsätter att visa partiskhet, är vi i fara. Den som är kärlekslös och obarmhärtig kommer att dömas utan barmhärtighet. (Matteus 7:1, 2) Jakob skriver: ”Barmhärtigheten jublar triumferande över domen.” Om vi följer Jehovas heliga andes vägledning och visar barmhärtighet i allt vårt handlande, då kommer vi inte att fällas, när vi döms. Vi kommer i stället att få erfara barmhärtighet och kommer således att segra över sträng rättvisa eller en ogynnsam dom.

Tron frambringar goda gärningar

8. I vilken situation befinner sig en person som säger sig ha tro men som saknar gärningar?

⁸ Tron gör oss kärleksfulla och barmhärtiga och får oss att utföra goda gärningar. (Jakob 2:14–26) En tro som bara är en läpparnas bekännelse och som saknar gärningar kommer naturligtvis inte att rädda oss. Det är sant att vi inte kan förtjäna en rättfärdig ställning inför Gud genom laggärningar. (Romarna 4:2–5) Men Jakob talar inte här om gärningar som motiveras av en lagsamling, utan om gärningar som motiveras av tro och kärlek. Om vi drivs av sådana egenskaper, då kommer vi inte bara att uttrycka välgångsönskningar till en behövande medtillbedjare. Vi kommer i stället att ge materiell hjälp åt en broder eller syster som saknar kläder eller mat. Jakob frågar till vilken nytta det skulle vara om vi skulle säga till behövande bröder eller systrar: ”’Gå i frid, håll er varma och mätta’, men ni inte ger dem de ting som är nödvändiga.” Det är inte till någon nytta alls. (Job 31:16–22) En sådan ”tro” är död!

9. Vad visar att vi har tro?

⁹ Om vi påstår oss ha tro, räcker det inte med att vi då och då kommer tillsammans med Guds folk, utan vi måste helhjärtat utföra gärningar som styrker det påståendet. Det är gott och väl att vi har förkastat treenighetsläran och tror att det endast finns en enda sann Gud. Men en verklig tro kräver mer än så, för det tror ”demonerna” också, och de ”ryser” av rädsla på grund av den tillintetgörelse som väntar dem. Om vi verkligen har tro, kommer den att få oss att utföra sådana gärningar som att predika de goda nyheterna och ge mat och kläder åt behövande medtroende. Jakob frågar: ”Vill du veta, o tomma människa [en människa som inte är fylld med exakt kunskap om Gud], att tro utan gärningar är overksam?” Ja, tron kräver handling.

10. Varför kallas Abraham ”far till alla som har tro”?

¹⁰ Den gudfruktige patriarken Abrahams tro fick honom att handla. Abraham, som blev ”far till alla som har tro”, blev ”förklarad rättfärdig till följd av gärningar, sedan han hade offrat sin son Isak på altaret”. (Romarna 4:11, 12; 1 Moseboken 22:1–14) Hur hade det gått om Abraham inte hade haft tro på att Gud kunde uppväcka Isak och uppfylla sitt löfte om en säd genom honom? Då skulle Abraham aldrig ha försökt att offra sin son. (Hebréerna 11:19) Det var genom Abrahams lydiga gärningar som hans tro blev ”fullkomnad” eller fullständig. Därigenom uppfylldes det ”skriftställe [1 Moseboken 15:6] ... som säger: ’Abraham satte tro till Jehova, och det tillräknades honom som rättfärdighet’.” Abrahams gärningar, när han försökte offra Isak, bekräftade orden i skriftstället att han var rättfärdig. Abraham visade sin kärlek till Gud genom trosgärningar, och han kom att kallas ”Jehovas vän”.

11. Vad visar att Rahab hade tro?

¹¹ Abraham visade att en ”människa skall förklaras rättfärdig på grund av gärningar och inte bara på grund av tro”. Så var det också med Rahab, en sköka i Jeriko. Hon blev ”förklarad rättfärdig till följd av gärningar, sedan hon hade tagit emot [de israelitiska] sändebuden gästfritt och släppt ut dem på en annan väg”, så att de undkom sina kanaaneiska fiender. Hon hade, redan innan hon hade träffat de israelitiska spejarna, insett att Jehova är den sanne Guden, och hennes ord till spejarna och att hon upphörde med sin prostitution utgjorde bevis för hennes tro. (Josua 2:9–11; Hebréerna 11:31) Efter detta andra exempel på en tro som visats genom gärningar säger Jakob: ”Ja, liksom kroppen utan ande är död, så är också tron utan gärningar död.” När en människa är död, finns det ingen aktiverande, upplivande kraft eller ”ande” i henne, och hon uträttar ingenting. En tro som man bara bekänner med läpparna är precis lika livlös och värdelös som en död kropp. Men om vi har verklig tro kommer den att driva oss till handlingar präglade av gudsfruktan.

Behärska din tunga!

12. Vad bör de äldste i församlingen tänka på?

¹² Tal och undervisning kan också ge bevis på tro, men man måste visa återhållsamhet. (Jakob 3:1–4) Det vilar ett tungt ansvar på de äldste som lärare i församlingen, och de är ansvariga inför Gud. De bör därför ödmjukt rannsaka sina motiv och kvalifikationer. Dessa män måste, förutom att de har kunskap och förmåga, också ha djup kärlek till Gud och till sina medtroende. (Romarna 12:3, 16; 1 Korinthierna 13:3, 4) De äldste måste grunda sina råd på Bibeln. Om en äldste skulle ge felaktiga råd, som medför problem för andra, skulle han få en ogynnsam dom av Gud genom Kristus. De äldste bör därför vara ödmjuka, studera flitigt och troget hålla sig till Guds ord.

13. Vad är orsaken till att vi felar i ord?

¹³ Men även duktiga lärare, ja, vi alla, ”felar” ”många gånger” på grund av ofullkomlighet. Att fela i ord är en av de vanligaste bristerna och den som kan skada mest. Jakob säger: ”Om någon inte felar i ord, är denne en fullkomlig man, i stånd att också tygla hela sin kropp.” Vi har, till skillnad från Jesus Kristus, inte fullkomlig kontroll över vår tunga. Om vi hade det skulle vi också kunna behärska de andra lemmarna i vår kropp. Genom ett betsel kan man få en häst att gå dit man vill, och genom ett litet roder kan en rorsman styra även en stor båt, som drivs av starka vindar, åt det håll dit rorsmannen vill.

14. Hur betonar Jakob att man måste anstränga sig för att behärska sin tunga?

¹⁴ Vi måste alla ärligt medge att det krävs verklig ansträngning för att kunna behärska sin tunga. (Jakob 3:5–12) Precis som ett betsel är litet i jämförelse med en häst och ett roder är litet i jämförelse med ett skepp, så är en människas tunga liten i jämförelse med hennes kropp, men ändå ”skryter” den ”stort”. Må vi söka Guds hjälp att inte skryta, eftersom Bibeln visar att skryt misshagar Gud. (Psalm 12:3, 4; 1 Korinthierna 4:7) Må vi också tygla vår tunga när vi blir förargade och då tänka på att det endast behövs en enda gnista för att sätta eld på en skog. Som Jakob visar är tungan en ”eld” med förmåga att vålla stor skada. (Ordspråken 18:21) Ja, en oregerlig tunga ”är gjord till en värld av orättfärdighet”! Den okontrollerade tungan finns med i alla sammanhang i denna onda, ogudaktiga värld. Den är ansvarig för sådana skadliga ting som förtal och falska läror. (3 Moseboken 19:16; 2 Petrus 2:1) Vad tycker du? Bör inte vår tro få oss att arbeta hårt på att få kontroll över vår tunga?

15. Vilken skada kan en otyglad tunga ställa till med?

¹⁵ En otyglad tunga fläckar ner oss helt och hållet. Om man exempelvis gång på gång skulle komma på oss med att ljuga, kan vi bli kända som lögnare. Men hur sätter då en oregerlig tunga ”i brand det livets hjul, som blev till vid vår födelse”? Genom att göra livet till en ond cirkel. En okontrollerad tunga kan oroa en hel församling. Jakob nämner ”Gehenna”, Hinnoms dal. Efter att ha använts som en plats för barnoffer hade Gehenna blivit en plats där man tippade sina sopor, vilka förtärdes genom eld. (Jeremia 7:31) Gehenna är således en bild av tillintetgörelse. Det är som om Gehenna har gett den oregerliga tungan sin tillintetgörande makt. Om vi inte tyglar vår tunga, kan vi själva bli offer för den brand vi har satt i gång. (Matteus 5:22) Vi kan rentav komma att bli uteslutna ur församlingen för att vi har smädat eller skymfat någon. — 1 Korinthierna 5:11–13.

16. Vad bör vi göra med tanke på den skada som en oregerlig tunga kan ställa till med?

¹⁶ Som du säkert vet genom din läsning av Guds ord hade Jehova bestämt att människan skulle råda över djuren. (1 Moseboken 1:28) Och människan har tämjt alla slags djur. Man har till exempel dresserat falkar och använt dem vid jakt. När Jakob nämner ”krypande djur”, kan han ha åsyftat ormar som behärskas av ormtjusare. (Psalm 58:4, 5) Människan kan rentav behärska valar, men som syndiga människor kan vi inte till fullo tämja vår tunga. Vi bör dock undvika att vara ovettiga, såra någon eller sprida förtal. En oregerlig tunga kan vara ett farligt redskap fyllt med dödande gift. (Romarna 3:13) Tyvärr fick falska lärares tungor några av de första kristna att vända sig bort från Gud. Må vi därför aldrig låta oss förledas av giftiga uttalanden, i skrift eller tal, framförda av avfällingar. — 1 Timoteus 1:18–20; 2 Petrus 2:1–3.

17, 18. Vilket motsägelsefullt förhållande framhålls i Jakob 3:9–12, och vad bör vi göra angående detta?

¹⁷ Tro på Gud och en önskan att behaga honom kan skydda oss mot avfall och kan hindra oss från att använda vår tunga på ett motsägelsefullt sätt. Jakob pekar på det motsägelsefulla sätt varpå somliga använder tungan, när han skriver: ”Med den välsignar vi Jehova, ja Fadern, och ... med den ... förbannar [vi] människor som har blivit till ’i Guds likhet’.” (1 Moseboken 1:26) Jehova är vår Fader genom att han ”ger liv och andedräkt och allt”. (Apostlagärningarna 17:24, 25) Han är också smorda kristnas Fader i andlig bemärkelse. Vi är alla till ”i Guds likhet” när det gäller sådana mentala och moraliska egenskaper som kärlek, rättvisa och vishet — egenskaper som skiljer oss från djuren. Hur bör vi då handla om vi har tro på Jehova?

¹⁸ Om vi skulle förbanna människor, skulle det innebära att vi nerkallade ont över dem. Eftersom vi inte är några av Gud inspirerade profeter som har fått i uppdrag att nerkalla ont över någon, skulle ett sådant handlingssätt vara tecken på hat, och det skulle göra vårt välsignande av Gud meningslöst. Det är inte tillbörligt att både ”välsignelse och förbannelse” kommer ut ur samma mun. (Lukas 6:27, 28; Romarna 12:14, 17–21; Judas, vers 9) Hur syndigt skulle det inte vara att sjunga sånger av lovprisning till Gud vid kristna möten och sedan tala illa om sina medtroende! En och samma källa kan inte bubbla fram både sött och bittert vatten. Salt vatten kan lika lite frambringa sött vatten som ett ”fikonträd” kan ”frambringa oliver eller en vinstock fikon”. Om vi, som bör tala det som är gott, ständigt skulle komma med bittra eller sårande ord, skulle det vara tecken på en andlig brist hos oss. Må vi, om vi har hemfallit åt en sådan dålig vana, be Jehova om hjälp att sluta upp att tala på det viset. — Psalm 39:1.

Handla med vishet från ovan

19. Hur kan vi påverka andra, om vi vägleds av himmelsk vishet?

¹⁹ Vi behöver alla vishet för att kunna säga och göra sådant som anstår dem som har tro. (Jakob 3:13–18) Om vi har en vördnadsfull fruktan för Gud, ger han oss himmelsk vishet, dvs. förmågan att använda vår kunskap på rätt sätt. (Ordspråken 9:10; Hebréerna 5:14) Hans ord lär oss att visa en ”mildhet som hör visheten till”. Och genom att vi är milda främjar vi friden i församlingen. (1 Korinthierna 8:1, 2) De som skryter med att vara stora lärare för sina medtroende ”ljuger” mot den kristna ”sanningen”, som fördömer en sådan självupptagenhet. (Galaterna 5:26) Deras ”vishet” är ”jordisk”, dvs. kännetecknande för syndiga människor som är avlägsnade från Gud. Den är ”djurisk”, eftersom den är en produkt av köttsliga böjelser. Ja, den är rentav ”demonisk”, eftersom onda andar är stolta! (1 Timoteus 3:6) Må vi därför handla vist och ödmjukt, så att vi inte gör något för att skapa en anda där sådant ”uselt” som förtal och partiskhet kan frodas.

20. Hur skulle du vilja beskriva himmelsk vishet?

²⁰ ”Visheten från ovan är först och främst kysk” och gör oss andligt och moraliskt rena. (2 Korinthierna 7:11) Den är ”fridsam” och får oss att jaga efter friden. (Hebréerna 12:14) Himmelsk vishet gör oss ”resonliga” och inte dogmatiska och svåra att ha med att göra. (Filipperna 4:5) Visheten från ovan är ”redo att lyda” och främjar lydnad för undervisning från Gud och samarbete med Jehovas organisation. (Romarna 6:17) Visheten från ovan gör oss också barmhärtiga och medlidsamma. (Judas, vers 22, 23) Eftersom den är full av ”goda frukter”, får den oss att bry oss om andra och att handla i enlighet med godhet, rättfärdighet och sanning. (Efesierna 5:9) Som människor som stiftar fred har vi ”rättfärdighets frukt”, vilken frodas under fredliga förhållanden.

21. Hur bör vår tro på Gud, enligt orden i Jakob 2:1–3:18, få oss att handla?

²¹ Det är således uppenbart att tron får oss att handla. Den gör oss opartiska och barmhärtiga och får oss att utföra goda gärningar. Tron hjälper oss att behärska tungan och att handla med himmelsk vishet. Men Jakob ger oss fler goda råd i sitt brev, råd som kan hjälpa oss att uppföra oss på ett sätt som anstår dem som har tro på Jehova.

Hur skulle du vilja svara?

◻ Varför är det fel att visa partiskhet?

◻ Vilket samband finns det mellan tro och gärningar?

◻ Varför är det så viktigt att behärska sin tunga?

◻ Beskriv himmelsk vishet.