Var på din vakt mot läsovilja

ETT nytt slag av läsproblem sveper fram över världen. Det kallas läsovilja. Det definieras som ”förmågan eller tillståndet att kunna läsa men [vara] ointresserad av att göra det”.a (Merriam-Webster’s Collegiate Dictionary, Tenth Edition) Ja, läsning — som man förr ägnade sig åt med glädje — avvisas nu ofta som något tråkigt. ”Man måste anstränga sig för att läsa”, klagade en 12-årig flicka, ”och det är inte roligt.”

Många vuxna har också läsovilja. Förenta staterna, till exempel, skryter över att 97 procent av befolkningen är läs- och skrivkunnig, men ändå läser omkring hälften av alla vuxna amerikaner sällan böcker eller tidskrifter! Det är tydligt att förmågan att läsa inte alltid hör ihop med önskan att läsa. Så är fallet även bland välutbildade personer. ”När jag kommer hem trött efter en lång dags arbete”, säger en akademiker vid Harvarduniversitetet i USA, ”sätter jag på TV-n i stället för att ta fram en bok. Det är lättare.”

Vad har hänt med läsandet? Under senare årtionden har dess popularitet fått ge efter för de medier som fångat människors uppmärksamhet. ”När vi nu har MTV — och videobandspelare, Nintendo och Walkman — känns det inte lika lätt att plöja igenom en bok som då man levde lite enklare”, skriver Stratford P. Sherman i tidskriften Fortune. Televisionen är kanske den mest tidsslukande konkurrenten till läsning. När genomsnittsamerikanen är 65 år, har han faktiskt tillbringat nio år av sitt liv framför TV-n!

Eftersom läsningens belöningar ofta offras till förmån för den flimrande TV-skärmen, gör vi väl i att begrunda följande tankar.

Läsningens fördelar

Läsning stimulerar fantasin. Televisionen tänker åt dig. Allting är serverat: ansiktsuttrycken, tonfallen och scenbilden.

När man läser väljer man emellertid själv ut aktörerna, sätter upp scenen och regisserar handlingen. ”Man har så mycket frihet”, säger en 10-årig pojke. ”Man kan få varje rollfigur att se ut exakt som man vill att han skall se ut. Man har mer kontroll över saker och ting, när man läser en bok än när man ser någonting på TV.” Doktor Bruno Bettelheim konstaterade att ”televisionen fångar fantasin men släpper inte lös den. En bra bok stimulerar och frigör sinnet med en gång.”

Läsning utvecklar språklig skicklighet. ”Inget barn och ingen vuxen blir en bättre TV-tittare genom att titta mera på TV”, förklarar Reginald Damerall vid University of Massachusetts i USA. ”De egenskaper som krävs för att titta på TV är så elementära att vi ännu inte har hört talas om oförmåga att se på TV.”

Läsning, å andra sidan, både kräver och utvecklar språklig skicklighet, och den är oupplösligt förbunden med tal och skrift. En gymnasielärare i engelska säger: ”Det råder inget tvivel om att din framgång som student beror oerhört mycket på ditt ordförråd, både vad det gäller läsförståelse och argumentering i skrift, och det finns ingen annan väg att gå för att bygga upp ett bra ordförråd än att läsa — det finns inget annat sätt.”

Läsning ger tålamod. Under en enda timme kan mer än tusen bilder fladdra förbi på TV-skärmen, vilket ger tittaren ytterst lite tid till att begrunda det han ser. ”Denna teknik resulterar i att man inte kan koncentrera sig under längre perioder”, säger dr Matthew Dumont. Det är inte förvånande att en del undersökningar förknippar överdrivet TV-tittande med impulsivt beslutsfattande och rastlöshet — hos både barn och vuxna.

Läsning kräver tålamod. ”Meningar, stycken och sidor rullas upp långsamt, i ordningsföljd och enligt en logik som är långt ifrån intuitiv”, skriver kommunikationsexperten Neil Postman. I sin egen takt måste läsaren tolka, bedöma och begrunda det som står på sidorna. Läsning är en komplicerad tolkningsprocess som kräver — och utvecklar — tålamod.

En balanserad syn

Trots fördelarna med läsning måste det erkännas att televisionen också har sitt värde. Den kan överträffa läsning genom att förmedla vissa typer av information.b En fängslande skildring på TV kan till och med stimulera intresset för läsning. ”Det har berättats att TV-program som dramatiserar barnens litteratur och kunskap påverkar barn till att söka efter böcker som behandlar sådana och närbesläktade ämnen”, uppger The Encyclopedia Americana.

Det är viktigt med en balanserad syn. Det tryckta ordet och televisionen är två olika medier. Vart och ett har sin styrka och sina begränsningar. Båda kan brukas — eller missbrukas. Ja, överdriven läsning, att man läser så till den grad att man isolerar sig, kan vara precis lika skadligt som överdrivet TV-tittande. — Ordspråken 18:1; Predikaren 12:12.

Ändå försummas ofta läsning till förmån för avkoppling med TV-program. En japansk journalist säger beklagande: ”Vi håller på att växla från en kultur med läsare till en kultur med tittare.” Detta märks särskilt bland ungdomar. Som ett resultat av det växer många av dem upp med en ovilja att läsa och får senare lida följderna av det. Hur kan då föräldrar hjälpa sina barn att utveckla en önskan att läsa?

Hur föräldrar kan hjälpa till

Var ett föredöme. En artikel i tidskriften Newsweek, med rubriken ”Hur man fostrar bra läsare”, konstaterar: ”Om du ofta sitter och slöar framför TV-n, kommer ditt barn troligen också att göra det. Om dina barn däremot ser dig lyckligt hopkrupen i en skön soffa med en bra bok, får de uppfattningen att du inte bara talar om läsningens fördelar, utan att du också läser själv.” En del föräldrar läser högt för sina barn, vilket är ännu bättre. Genom att göra det skapar de ett innerligt band mellan sig — något som tråkigt nog saknas i många familjer i vår tid.

Bygg upp ett bibliotek. ”Se till att ha böcker i närheten — många böcker”, föreslår dr Theodore Isaac Rubin. ”Jag kommer ihåg att jag läste dem därför att de fanns där och därför att alla andra också läste dem.” Barn kommer att läsa böcker om de är lättillgängliga. Motivationen att läsa blir ännu starkare om böckerna finns i deras eget bibliotek.

Gör läsning till något trevligt. Det har sagts att om ett barn tycker om att läsa, då är halva inlärningskampen vunnen. Gör därför läsning till en angenäm upplevelse för ditt barn. Hur då? Begränsa för det första den tid som används till TV-tittande; den tar för det mesta överhanden över läsningen. För det andra, skapa en atmosfär som inbjuder till läsning; stunder och platser av tystnad, som i ett personligt bibliotek med bra belysning, inbjuder till läsning. För det tredje, tvinga inte barnet att läsa. Gör materialet tillgängligt och låt möjligheterna till läsning finnas där, men låt barnet självt utveckla önskan att läsa.

En del föräldrar börjar läsa för barnen när dessa är små. Det kan vara fördelaktigt. En del experter menar att vid tre års ålder förstår ett barn det mesta av det språk det kommer att använda i vanligt samtal som vuxen — även om barnet ännu inte kan uttala dessa ord flytande. ”Barn lär sig att förstå ett språk tidigare och snabbare än de lär sig att använda det muntligen”, sägs det i boken The First Three Years of Life. Bibeln säger om Timoteus: ”Från din späda barndom har [du] känt de heliga skrifterna.” (2 Timoteus 3:15) Det engelska ordet för spädbarn, infant, kan spåras tillbaka till latinets infans, vilket ordagrant betyder ”utan förmåga att tala”. Ja, Timoteus hörde ord från Skriften långt innan han kunde uttala dem.

Bibeln — en utmärkt hjälp

”Bibeln är en storslagen samling litteratur”, sägs det i boken The Bible in Its Literary Milieu. Ja, Bibelns 66 böcker innehåller poesi, sånger och historiska skildringar som både ung och gammal kan lära av. (Romarna 15:4) Dessutom är Bibeln ”inspirerad av Gud och nyttig till undervisning, till tillrättavisning, till korrigering, till tuktan i rättfärdighet”. — 2 Timoteus 3:16.

Det viktigaste läsmaterial som finns tillgängligt är Guds ord, Bibeln. Av goda skäl var varje kung i det forntida Israel befalld att ha en egen avskrift av Skriften och att ”läsa i den [under] alla sina livsdagar”. (5 Moseboken 17:18, 19) Josua blev befalld att läsa i Skrifterna ”med låg röst” — det vill säga läsa halvhögt för sig själv — ”dag och natt”. — Josua 1:8.

Det skall erkännas att vissa delar av Bibeln inte är någon lätt läsning. De kan kräva koncentration. Kom ihåg vad Petrus skrev: ”Uppodla, som nyfödda barn, längtan efter den oförfalskade mjölk som hör ordet till.” (1 Petrus 2:2) Med övning kan förkärleken för ”mjölken” i Guds ord bli lika naturlig som ett barns instinktiva längtan efter modersmjölken. Uppskattningen av att läsa Bibeln kan uppodlas.c Det är väl värt ansträngningen. ”Ditt ord är en lampa för min fot och ett ljus för min stig”, skrev psalmisten. (Psalm 119:105) Behöver vi inte alla sådan vägledning i vår bekymmersamma tid?

[Fotnoter]