Var ödmjuk och medkännande som Jesus

 1. Varför dras vi närmare Jehova när vi efterliknar Jesus?

VI EFTERLIKNAR gärna personer vi ser upp till. Av alla människor som någonsin levt finns det ingen som är mer värd att efterlikna än Jesus Kristus. Varför det? Jesus själv sa: ”Den som har sett mig, han har också sett Fadern.” (Joh. 14:9) Jesus återspeglar sin Far på ett fullkomligt sätt. Så ju mer vi lär oss om Jesus, desto mer lär vi oss om Jehova. När vi efterliknar Jesus dras vi därför närmare Jehova, den störste i hela universum. Vilken fantastisk tanke!

2, 3. a) Varför har Jehova gett oss en utförlig beskrivning av Jesus liv, och vad förväntar han av oss? b) Vad ska vi se på i den här artikeln och i nästa?

² Men hur kan vi veta hur Jesus är som person? I de kristna grekiska skrifterna finns en detaljerad skildring av hans liv här på jorden. Jehova har gett oss den därför att han vill att vi ska lära känna hans son, så att vi kan efterlikna honom. (Läs 1 Petrus 2:21.) Bibeln jämför det exempel Jesus har gett oss med ”fotspår”. Jehova vill med andra ord att vi ska gå efter Jesus och sätta fötterna i hans fotspår. Men Jesus var ju fullkomlig, och vi är allt annat än fullkomliga. Jehova förväntar därför inte att vi ska följa i Jesus fotspår på ett helt felfritt sätt, utan att vi ska efterlikna honom efter allra bästa förmåga.

³ Vi ska nu se närmare på några av Jesus tilltalande egenskaper. I den här artikeln ska vi se på hans ödmjukhet och medkänsla, och i nästa ska vi undersöka hur han visade mod och gott omdöme. För varje egenskap ska vi få svar på tre frågor: Hur kan man definiera den egenskapen? Hur visade Jesus den? Hur kan vi efterlikna honom?

 4. Hur skulle du definiera ödmjukhet?

⁴ Vad är ödmjukhet? I den här stolta världen kanske en del tror att de som är ödmjuka är svaga eller har dåligt självförtroende. Men ofta är det tvärtom. Man behöver både styrka och mod för att vara ödmjuk. Ödmjukhet har definierats som ”motsatsen till stolthet och arrogans”. I grund och botten handlar det om hur vi ser på oss själva. I ett bibliskt uppslagsverk sägs det: ”Det att vara ödmjuk innebär att inse hur liten och obetydlig man egentligen är inför Gud.” Om vi verkligen är ödmjuka inser vi också att vi inte är förmer än någon annan människa. (Rom. 12:3; Fil. 2:3) Det är inte lätt för oss att vara ödmjuka eftersom vi är ofullkomliga. Men vi kan bli bättre på det genom att tänka på hur stor Jehova är i jämförelse med oss och genom att följa i hans sons fotspår.

5, 6. a) Vem är ärkeängeln Mikael? b) Hur visade han ödmjukhet?

⁵ Hur visade Jesus ödmjukhet? Han har alltid varit ödmjuk, både som mäktig andevarelse i himlen och som fullkomlig människa på jorden. Vi ska se på några exempel.

⁶ Hans inställning. I Judas brev kan vi läsa om något som Jesus var med om innan han kom till jorden. (Läs Judas 9.) I sin ställning som ärkeängeln Mikael ”tvistade” Jesus ”med Djävulen och diskuterade med honom om Moses kropp”. När Mose hade dött begravde Jehova honom på en okänd plats. (5 Mos. 34:5, 6) Djävulen ville kanske få israeliterna att använda Moses kropp i samband med falsk tillbedjan, eller också hade han någon annan ond plan. Vilken tanke han än hade, så sa Mikael modigt ifrån. I ett uppslagsverk sägs det att de grekiska ord som återgetts med ”tvistade” och ”diskuterade” ”också används i samband med rättstvister”, något som kan tyda på ”att Mikael ifrågasatte Djävulens rätt att ta Moses kropp”. Men ärkeängeln insåg att det inte var hans sak att uttala en dom. I stället överlämnade han fallet till den högste Domaren, Jehova. Han var alltså noga med att inte överträda sina befogenheter, inte ens när han blev provocerad. Vilken ödmjuk inställning!

 7. Hur visade Jesus att han var ödmjuk i både ord och handling?

⁷ Det Jesus sa och gjorde medan han var här på jorden visade att han verkligen var ödmjuk. Det han sa. Jesus drog aldrig till sig opassande uppmärksamhet. I stället såg han till att Jehova fick all ära. (Mark. 10:17, 18; Joh. 7:16) Han var aldrig nedlåtande mot sina lärjungar eller fick dem att känna sig underlägsna. Tvärtom så respekterade han dem, berömde dem för deras fina egenskaper och visade att han litade på dem. (Luk. 22:31, 32; Joh. 1:47) Det han gjorde. Jesus valde att leva ett enkelt liv och hade väldigt lite materiellt sett. (Matt. 8:20) Han utförde gärna sysslor som andra tyckte var simpla. (Joh. 13:3–15) Han visade också en enastående ödmjukhet genom sin lydnad. (Läs Filipperna 2:5–8.) Till skillnad från stolta människor som ogärna lyder andra gjorde Jesus ödmjukt allt som Jehova begärde av honom och var ”lydig ända till döden”. Ja, han var verkligen ”ödmjuk i hjärtat”. (Matt. 11:29)

8, 9. Hur kan vi visa att vi har en ödmjuk inställning?

⁸ Hur kan vi efterlikna Jesus och visa ödmjukhet? Vår inställning. Om vi är ödmjuka kommer vi inte att ta oss för stora friheter. Eftersom det inte är vår sak att döma, vill vi inte vara kritiska mot andra eller ifrågasätta deras motiv. (Luk. 6:37; Jak. 4:12) En person som är ödmjuk är inte ”alltför rättfärdig” och ser inte ner på dem som inte har samma förmågor eller uppgifter som han eller hon har. (Pred. 7:16) Och en ödmjuk äldste tycker inte att han är överlägsen sina bröder och systrar. I stället sätter han andra högre än sig själv och ”uppför sig som en av de mindre”. (Luk. 9:48; Fil. 2:3)

⁹ Tänk till exempel på broder Walter J. Thorn. År 1894 började han tjäna som pilgrim, eller resande tillsyningsman. Efter många år blev han ombedd att komma till Kingdom Farm i staten New York, och där fick han arbeta i hönshuset. Han sa: ”När jag börjar tänka för högt om mig själv ställer jag mig så att säga i skamvrån och säger: ’Du lilla stoftkorn. Vad har du egentligen att vara stolt över?’” (Läs Jesaja 40:12–15.) Verkligen en ödmjuk inställning!

10. Hur kan vi visa ödmjukhet i ord och handling?

¹⁰ Det vi säger. Om vi verkligen är ödmjuka i hjärtat kommer det att påverka vad vi pratar med andra om. (Luk. 6:45) Vi fokuserar då inte på sådant som vi själva har åstadkommit eller vilka uppgifter vi har. (Ords. 27:2) I stället försöker vi se det goda hos våra bröder och systrar, och vi tänker på att berömma dem för den insats de gör och deras fina egenskaper och förmågor. (Ords. 15:23) Det vi gör. Ödmjuka kristna är inte ute efter att bli framträdande i den här världen. I stället väljer de att leva enkelt och kan ta jobb som ofta anses ha lägre status för att kunna satsa så mycket som möjligt på sanningen. (1 Tim. 6:6, 8) Framför allt kan vi visa ödmjukhet genom att vara lydiga. Det krävs ödmjukhet för att vara ”lydiga mot dem som har ledningen” i församlingen och att godta och följa de anvisningar vi får från Jehovas organisation. (Hebr. 13:17)

11. Vad innebär det att vara medkännande?

¹¹ En person som är medkännande är kärleksfull, varm, ömsint och godhjärtad. Bibeln visar att de här egenskaperna är kännetecknande för både Jehova och Jesus. (Luk. 1:78; 2 Kor. 1:3; Fil. 1:8) På flera ställen i Bibeln uppmanas vi att vara medkännande. Och som det sägs i ett bibliskt uppslagsverk handlar det då inte bara om att vi ska ”känna för och med dem som är i behov av hjälp. Vi ska också bry oss så mycket om dem att vi engagerar oss och gör något som förändrar deras liv till det bättre.” (Expository Dictionary of Bible Words) Medkänsla är alltså en egenskap som får oss att göra saker som påverkar andras liv på ett positivt sätt.

12. Vad visar att Jesus kände starkt för andra, och vad fick det honom att göra?

¹² Hur visade Jesus medkänsla? Hur han kände och vad han gjorde. Jesus kände väldigt starkt för andra. När han såg sin vän Maria och de som var tillsammans med henne gråta därför att hennes bror, Lasarus, hade dött, började han själv gråta. (Läs Johannes 11:32–35.) Och samma medkänsla som tidigare hade drivit honom att uppväcka en änkas son fick honom nu att uppväcka Lasarus. (Luk. 7:11–15; Joh. 11:38–44) Den här omtänksamma handlingen kanske till och med ledde till att Lasarus fick ett himmelskt hopp. Tidigare, när en stor folkskara kom till honom, ”greps [han] av medlidande med dem” och ”började lära dem många ting”. (Mark. 6:34) De som reagerade positivt på det han sa fick verkligen uppleva att livet förändrades till det bättre. Att Jesus var medkännande stannade alltså inte bara vid att han hade starka känslor inom sig, utan hans känslor motiverade honom också att ta initiativet till att hjälpa andra. (Matt. 15:32–38; 20:29–34; Mark. 1:40–42)

13. Hur visade Jesus omtanke genom det han sa? (Se den inledande bilden.)

¹³ Det han sa. Jesus omtanke om andra fick honom att uttrycka sig på ett milt och vänligt sätt, särskilt när han riktade sig till dem som hade det svårt. Aposteln Matteus tillämpade följande ord av Jesaja på Jesus: ”Inget knäckt vassrör skall han krossa; och en matt lysande linveke skall han inte släcka.” (Jes. 42:3; Matt. 12:20) Nej, Jesus behandlade aldrig människor illa, utan han uppmuntrade dem och gav dem nya krafter genom det han sa. Han predikade ett hoppfullt budskap för att läka dem som hade ”ett förkrossat hjärta”. (Jes. 61:1) Han inbjöd dem som arbetade hårt och var ”tyngda av bördor” att komma till honom för att få ”ny styrka”. (Matt. 11:28–30) Och han försäkrade sina efterföljare om att Gud verkligen brydde sig om dem, även om de i andras ögon var små och obetydliga. (Matt. 18:12–14; Luk. 12:6, 7)

14. Hur kan vi bli bättre på att visa medkänsla?

¹⁴ Hur kan vi efterlikna Jesus och vara medkännande? Våra känslor. Det kanske inte faller sig så naturligt för alla att visa innerliga och varma känslor, men Bibeln uppmanar oss att anstränga oss för att göra det. Alla kristna förväntas ta på sig den nya personligheten och klä sig i ”medömkans ömma tillgivenhet”. (Läs Kolosserna 3:9, 10, 12.) Hur kan vi bli bättre på att visa medkänsla? Genom att vi vidgar oss och öppnar våra hjärtan. (2 Kor. 6:11–13) Lyssna noga när någon berättar för dig om sina tankar och bekymmer. (Jak. 1:19) Stanna upp och fundera på hur du skulle känna det om du var i hans eller hennes situation och vad du då skulle vara i behov av. (1 Petr. 3:8)

15. Hur kan vi hjälpa dem som är nertyngda av sorg och smärta?

¹⁵ Det vi gör. Vår medkänsla får oss att vilja hjälpa andra, särskilt sådana som är nertyngda av sorg och smärta. Hur kan vi hjälpa dem? ”Gråt med dem som gråter”, står det i Romarna 12:15. Många gånger är det empati som behövs, inte lösningar. En syster som hade förlorat sin dotter i döden och fick tröst av medtroende sa: ”Det var så skönt när vännerna kom hem till mig och vi bara kunde gråta tillsammans.” Vi kan också visa medkänsla genom att hjälpa till rent praktiskt. En syster som blivit änka kanske behöver få någonting lagat i sitt hem. Eller också kanske någon av de äldre vännerna behöver få hjälp att komma ut i tjänsten eller få skjuts till mötena eller till ett läkarbesök. En liten vänlig handling från vår sida kan betyda oerhört mycket för någon av våra bröder eller systrar. (1 Joh. 3:17, 18) Framför allt kan vi visa att vi uppriktigt bryr oss om andra genom att helhjärtat engagera oss i tjänsten. Det finns inget annat som kan göra större skillnad i uppriktiga människors liv!

16. Vad kan vi säga för att uppmuntra dem som är nedstämda?

¹⁶ Det vi säger. Vår djupa omtanke om andra får oss att ”tala tröstande till de nedstämda själarna”. (1 Thess. 5:14) Vad kan vi säga för att uppmuntra dem? Vi kan ge dem ny styrka genom att berätta hur mycket vi bryr oss om dem. Vi kan berömma dem och hjälpa dem att se sina positiva och starka sidor. Vi kan påminna dem om att Jehova har dragit dem till sin son och att de därför måste vara värdefulla i hans ögon. (Joh. 6:44) Vi kan försäkra dem om att Jehova verkligen bryr sig om sina tjänare som har ”ett förkrossat hjärta” eller ”en bedrövad ande”. (Ps. 34:18) Våra värmande ord kan vara som balsam för själen för dem som behöver tröst. (Ords. 16:24)

17, 18. a) Hur vill Jehova att de äldste ska behandla hans får? b) Vad ska vi se på i nästa artikel?

¹⁷ Ni äldste, Jehova vill att ni ska behandla hans får skonsamt. (Apg. 20:28, 29) Kom ihåg att ni har fått ansvaret att undervisa fåren och att ge dem stöd och uppmuntran. (Jes. 32:1, 2; 1 Petr. 5:2–4) En äldste som visar medkänsla försöker därför inte kontrollera sina medtroende genom att sätta upp regler eller ge dem skuldkänslor för att få dem att göra mer när deras omständigheter inte tillåter det. Tvärtom vill han att de ska känna glädje, och han är övertygad om att deras kärlek till Jehova får dem att göra allt de kan i tjänsten för honom. (Matt. 22:37)

¹⁸ När vi tänker på Jesus ödmjukhet och medkänsla blir vi motiverade att fortsätta följa i hans fotspår. I nästa artikel ska vi se hur vi kan efterlikna Jesus genom att visa mod och gott omdöme.