Fortsätt att växa till i kunskap
”Ni [skall] ... till er tro foga ... kunskap.” — 2 PETRUS 1:5.
1, 2. a) Vad kan man lära sig av att betrakta himlen? (Romarna 1:20) b) Hur mycket har människan egentligen ökat sin kunskap?
VAD skulle du kunna lära dig genom att en klar och mörk natt gå ut och betrakta den lysande månen och det oräkneliga antalet stjärnor? Du skulle kunna lära dig något om honom som har skapat allt detta. — Psalm 19:1—6; 69:34.
2 Men om du skulle vilja öka din kunskap om detta, skulle du då gå upp på taket till ditt hus för att titta därifrån? Antagligen inte. Albert Einstein använde en gång en sådan illustration för att belysa att vetenskapsmännen faktiskt inte har ökat sin kunskap om universum så värst mycket och helt visst ännu mindre om honom som har skapat det.a Och dr Lewis Thomas skrev: ”Den största enskilda bedriften på vetenskapens område under detta det mest vetenskapligt produktiva århundradet är upptäckten att vi är djupt okunniga; vi vet mycket lite om naturen, och vi förstår ännu mindre.”
3. I vilken bemärkelse ger förökad kunskap förökad smärta?
3 Även om du använde resten av en normal livstid till att söka sådan kunskap, skulle du bara bli mer medveten om hur kort livet är och ännu tydligare inse att människans användning av kunskap är begränsad av ofullkomlighet och av den här världens krokighet eller förvändhet. Salomo slog fast detta, när han skrev: ”I överflödet av vishet är det ett överflöd av grämelse, så att den som förökar sin kunskap förökar sin smärta.” (Predikaren 1:15, 18) Ja, att vinna kunskap och vishet utan någon anknytning till Guds uppsåt innebär vanligtvis smärta och grämelse. — Predikaren 1:13, 14; 12:12; 1 Timoteus 6:20.
4. Vad slags kunskap bör vi önska vinna?
4 Rekommenderar Bibeln oss att inte vara intresserade av att föröka vår kunskap? Aposteln Petrus skrev: ”Fortsätt i stället att växa till i vår Herres och Räddares, Jesu Kristi, oförtjänta omtanke och kunskap. Honom må äran tillkomma både nu och till evighetens dag.” (2 Petrus 3:18) Vi kan och bör ta emot den uppmaningen som något som gäller oss och som uppmanar oss att växa till i kunskap. Men vad slags kunskap? Hur kan vi skaffa oss mer av den? Och gör vi verkligen det?
5, 6. Hur betonade Petrus behovet av att vinna kunskap?
5 Att föröka sin exakta kunskap om Skaparen av universum och om Jesus var en central tanke i Petrus’ andra brev. Så här skrev han i inledningen till det: ”Må oförtjänt omtanke och frid förökas åt er genom exakt kunskap om Gud och om Jesus, vår Herre, eftersom hans gudomliga makt fritt har gett oss allt som rör liv och gudaktig hängivenhet, genom den exakta kunskapen om honom som kallade oss genom härlighet och dygd.” (2 Petrus 1:2, 3) Han förknippar således detta att ha oförtjänt omtanke och frid med att vi vinner kunskap om Gud och hans Son. Detta är rimligt, eftersom Skaparen, Jehova, står i brännpunkten för verklig kunskap. En person som fruktar Gud kan se saker och ting i rätt ljus och komma fram till välgrundade slutledningar. — Ordspråken 1:7.
6 Petrus uppmanade därefter: ”[Ni] skall ... till er tro foga dygd, till er dygd kunskap, till er kunskap självbehärskning, till er självbehärskning uthållighet, till er uthållighet gudaktig hängivenhet, till er gudaktiga hängivenhet broderlig tillgivenhet, till er broderliga tillgivenhet kärlek. Ty om dessa ting är i er och överflödar, skall de hindra er från att vara overksamma eller utan frukt i fråga om den exakta kunskapen om vår Herre Jesus Kristus.” (2 Petrus 1:5—8)b I följande kapitel läser vi att detta att människor skaffar sig sådan kunskap hjälper dem att komma undan världens befläckelser. (2 Petrus 2:20) Petrus klargjorde således att de som är på väg att bli kristna behöver kunskap, precis som de gör som redan tjänar Jehova. Tillhör du någon av dessa kategorier?
Lär, repetera och använd
7. Hur har många skaffat sig exakt kunskap om grundläggande bibliska sanningar?
7 Du kanske studerar Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen, därför att du uppfattar sanningens klang i deras budskap. En gång i veckan begrundar du under en timme eller så ett bibliskt tema och använder då ett sådant hjälpmedel som Du kan få leva för evigt i paradiset på jorden. Utmärkt! Många som har haft ett sådant studium tillsammans med Jehovas vittnen har skaffat sig exakt kunskap. Men vad kan du då göra för att lära dig mer? Här följer några förslag.c
8. Vad kan man under sin förberedelse för ett studium göra för att få ut mer av det?
8 När du förbereder dig för ditt studium, gör då först en överblick över det stoff som skall gås igenom. Det innebär att se på kapitelrubriken, underrubrikerna och eventuella bilder som används för att illustrera stoffet. När du därefter läser en paragraf eller ett stycke i publikationen, sök då efter nyckeltankar och de skriftställen som stöder, betonar eller framhäver dessa. Försök, för att se om du har lärt dig de sanningar som behandlats, att besvara frågorna till de olika paragraferna, och när du gör detta, försök då att svara med egna ord. Repetera till sist avsnittet och försök erinra dig huvudtankarna och de argument som framfördes till stöd för dessa.
9. Hur kommer tillämpandet av förslagen om hur man studerar att hjälpa dig att lära?
9 Du kan förvänta att föröka din kunskap, om du tillämpar dessa förslag. Varför det? En orsak är att du kommer att nalkas stoffet med en stark önskan att lära och därigenom så att säga bereda jordmånen. Genom att först göra en överblick och därefter söka efter huvudtankarna och bevisföringen kommer du att se vilket samband detaljerna har med temat eller slutledningen. En avslutande repetition kommer att hjälpa dig att komma ihåg det du har studerat. Vad kommer att hjälpa dig längre fram i ditt bibelstudium?
10. a) Varför är det av begränsat värde att bara upprepa fakta eller nya upplysningar? b) Vad är inbegripet i att med ”progressivt längre intervaller” påminna sig det man lärt? c) Hur kan de israelitiska sönerna ha fått nytta av repetition?
10 Experter på utbildningens område är medvetna om värdet av meningsfull repetition vid rätt tidpunkt. Detta är inte bara ett upprepande av ord, något som du kanske försökte i skolan, när du lärde dig ett namn, en sakuppgift eller uppfattning utantill. Men fann du att du snart hade glömt det du hade rabblat upp, att det snabbt hade försvunnit ur minnet? Varför hade det det? Jo, att bara upprepa ett nytt ord eller en ny sakuppgift kan vara tråkigt, och resultatet blir kortlivat. Vad kan ändra på det? Att du har en verklig önskan att lära kommer att hjälpa dig. En annan nyckel är meningsfull repetition. Försök, några minuter efter det att du har lärt dig något och innan det försvinner ur minnet, att påminna dig det du just har lärt dig. Detta har kallats att påminna sig nya ting som man lärt med progressivt längre intervaller. Genom att du i ditt minne friskar upp det du lärt dig innan det försvinner förlänger du minnesbehållningen. I Israel skulle fäder inskärpa Guds befallningar i sina söner. (5 Moseboken 6:6, 7) ”Inskärpa” betyder att lära genom repetition. Många av dessa fäder började antagligen med att förklara lagarna för sina söner, repeterade senare upplysningarna och ställde därefter sina söner frågor om det de hade fått lära sig.
11. Vad kan den som studerar göra för att förbättra sitt minne?
11 Om ett vittne leder ett bibelstudium med dig, kanske han eller hon hjälper dig att lära genom att emellanåt under studiets gång göra progressiva sammandrag. Detta är inte något barnsligt. Det är en teknik som förbättrar inlärningen, så ta med glädje del i dessa periodiskt återkommande repetitioner. Ta sedan vid avslutningen av studiet del i den slutliga repetitionen, då du svarar ur minnet. Då kan du med egna ord förklara tankarna så som du skulle ha gjort, om du hade undervisat en annan person. (1 Petrus 3:15) Detta kommer att hjälpa dig att göra det du har fått lära dig till en del av ditt långtidsminne. — Jämför Psalm 119:1, 2, 125; 2 Petrus 3:1.
12. Vad kan en person själv göra för att förbättra sitt minne?
12 Ett annat steg som kommer att vara till hjälp för dig är att du inom en eller två dagar berättar för någon annan om det du har lärt dig, kanske en skolkamrat, en arbetskamrat eller en granne. Du skulle kunna nämna temat och därefter säga att du bara vill se om du kan komma ihåg nyckelargumenteringen eller de skriftställen som anfördes som stöd för resonemanget. Detta skulle kunna väcka den andre personens intresse. Och även om det inte gör det, kommer själva den processen att du efter en eller två dagar repeterar de nya upplysningarna att fästa dem i ditt minne. Då kommer du verkligen att ha lärt dig det och gjort det vi uppmanas till i 2 Petrus 3:18.
Att lära aktivt
13, 14. Varför bör vi önska gå längre än till att bara inhämta och komma ihåg fakta?
13 Att lära sig innebär mer än att bara inhämta fakta eller kunna komma ihåg upplysningar. Religiösa människor på Jesu tid visade att de kunde komma ihåg upplysningar genom att de upprepade sina böner. (Matteus 6:5—7) Men påverkades de av dessa upplysningar? Frambringade de rättfärdig frukt? Knappast. (Matteus 7:15—17; Lukas 3:7, 8) En del av problemet var att kunskapen inte fick sjunka ner i deras hjärtan och påverka dem i god riktning.
14 Enligt Petrus borde det vara annorlunda med de kristna, både med dem som levde på den tiden och med dem som lever nu. Han uppmanar oss att till vår tro foga den kunskap som skulle hjälpa oss att undvika att bli overksamma eller utan frukt. (2 Petrus 1:5, 8) För att detta skall visa sig vara sant i vårt fall måste vi önska växa till i den kunskapen och önska få den att påverka oss djupt och beröra vårt allra innersta. Detta kanske inte alltid händer.
15. Vilket problem utvecklades bland vissa hebreiska kristna?
15 På Paulus’ tid hade de hebreiska kristna problem angående detta. Eftersom de var judar, hade de viss kunskap i Skrifterna. De hade kunskap om Jehova och några av hans krav. Senare fick de också kunskap om Messias, utövade tro och blev döpta som kristna. (Apostlagärningarna 2:22, 37—41; 8:26—36) De måste under månadernas och årens lopp ha varit med vid kristna möten, där de hade kunnat ta del i att läsa skriftställen och yttra sig om det som behandlades. Och ändå var det några som inte tillväxte i kunskap. Paulus skrev: ”Fastän ni borde vara lärare med tanke på tiden, behöver ni återigen någon till att från början undervisa er om de elementära tingen i Guds heliga utsagor; och ni har blivit sådana som behöver mjölk, inte fast föda.” (Hebréerna 5:12) Hur kunde det komma sig? Skulle detta också kunna hända oss?
16. Vad är permafrost, och hur påverkar den växtligheten?
16 Låt oss för att belysa det hela tänka på permafrosten, den ständiga tjälen eller ständigt frusna marken i Arktis och i andra områden, där medeltemperaturen ligger under fryspunkten. Jorden, berggrunden och grundvattnet fryser till en fast massa, ibland till ett djup på 900 meter. På sommaren kan ytjorden (kallad det aktiva skiktet) tina upp. Men detta tunna skikt av upptinad jord är vanligtvis lerigt och gyttjigt, eftersom vätan inte kan rinna ner i permafrosten inunder. De växter som växer i det tunna översta jordlagret är ofta små eller hämmade i växten; deras rötter kan inte tränga igenom permafrosten. Men du kanske undrar: Vad har permafrost att göra med huruvida jag växer till i kunskap om Bibelns sanning eller inte?
17, 18. Hur kan permafrosten och dess aktiva skikt användas för att belysa vad som hände med vissa hebreiska kristna?
17 Jo, permafrost illustrerar väl den situation som den person befinner sig i, vars sinnesförmögenheter inte är aktivt engagerade i att inhämta, komma ihåg och använda exakt kunskap. (Jämför Matteus 13:5, 20, 21.) Personen i fråga har säkert den mentala förmågan att lära sig olika ämnen, däribland Bibelns sanning. Han har studerat ”de elementära tingen i Guds heliga utsagor” och har kanske uppfyllt kraven för att bli döpt, precis som dessa hebreiska kristna hade gjort. Men han kanske inte skyndar ”framåt mot mogenhet”, till ting utöver ”det första av läran om Kristus”. — Hebréerna 5:12; 6:1.
18 Föreställ dig några av dessa kristna vid mötena på den tiden. De var närvarande och vakna, men var deras sinnen engagerade i det de fick lära sig? Växte de aktivt och uppriktigt till i kunskap? Kanske inte. För dessa omogna personer ägde så att säga allt engagemang vid mötena rum i ett tunt aktivt skikt, medan det var fruset där inunder. Rötterna till fastare sanningar eller till sådana som var svårare att förstå kunde inte tränga in i denna del av mental permafrost. — Jämför Jesaja 40:24.
19. Hur skulle en erfaren kristen i våra dagar kunna bli lik de hebreiska kristna?
19 Det skulle kunna vara på liknande sätt med en kristen i våra dagar. Han kan vara närvarande vid mötena, men han kanske ändå inte använder dessa tillfällen till att växa till i kunskap. Hur är det då med detta att aktivt ta del i dem? För en ny eller ung person kan det kräva stor ansträngning att erbjuda sig att läsa ett skriftställe eller att svara med paragrafens ord, och detta återspeglar en fin och berömvärd övning av hans förmåga. Men Paulus visade att andra med tanke på den tid de hade varit kristna skulle göra framsteg utöver detta första steg av deltagande, om de önskade fortsätta att växa till i kunskap. — Hebréerna 5:14.
20. Vilken självanalys bör var och en av oss göra?
20 Om en erfaren kristen aldrig skulle utvecklas längre än till att bara läsa en bibelvers eller svara med paragrafens ord, skulle antagligen hans deltagande komma från sinnets översta ”aktiva skikt”. Och för att spinna vidare på vår illustration med permafrost skulle hans djupa mentala potential kunna förbli i ett fruset tillstånd möte efter möte. Vi bör fråga oss själva: Är det så med mig? Har jag låtit ett slags mental permafrost inträda? Hur mentalt vaken och intresserad av att lära är jag? Även om vi känner ett visst obehag på grund av våra ärliga svar, kan vi nu börja vidta åtgärder för att växa till i kunskap.
21. Vilka förslag som gavs tidigare i artikeln skulle du kunna tillämpa, när du förbereder dig för att vara med vid mötena?
21 Vi kan alla tillämpa förslagen i paragraf 8. Oavsett hur länge vi har varit förbundna med församlingen, kan vi besluta oss för att skynda framåt mot mogenhet och större kunskap. För somliga av oss kan det betyda att flitigare förbereda sig för mötena, kanske återuppta vanor som vi följde för flera år sedan, men som vi sakta har upphört med. När du förbereder dig, försök då att avgöra vilka nyckeltankarna är och att förstå obekanta skriftställen som används för att utveckla bevisföringen. Titta efter någon ny synpunkt eller aspekt i studiematerialet. Försök också under mötet att inom dig tillämpa de förslag som nämns i paragraferna 10 och 11. Vinnlägg dig om att vara mentalt vaken, som om du höll temperaturen i ditt sinne hög. Detta kommer att motverka varje tendens till att ”permafrosten” skulle inträda. Denna medvetna ansträngning kommer också att tina upp ett ”fruset” tillstånd, som tidigare kan ha utvecklats. — Ordspråken 8:12, 32—34.
Kunskap, en hjälp till att bära frukt
22. Vilken nytta kommer vi att få av att öka vår kunskap?
22 Vilken nytta kommer vi själva att ha av att arbeta på detta att växa till i oförtjänt omtanke och kunskap om vår Herre och Räddare, Jesus Kristus? Genom att vi gör medvetna ansträngningar att hålla våra sinnesförmögenheter vakna och redo att inhämta kunskap, kommer säden av nya bibliska sanningar och de sanningar som kan vara svårare att förstå att sända ner djupa rötter, och vår förståelse kommer att öka och bli bestående. Den kommer att vara jämförlig med det som Jesus sade i en liknelse om hjärtan. (Lukas 8:5—12) De korn som hamnar i utmärkt jord kan bilda starka rötter till att uppehålla växter som är produktiva och bär frukt. — Matteus 13:8, 23.
23. Vad kan resultatet bli, om vi tar orden i 2 Petrus 3:18 till hjärtat? (Kolosserna 1:9—12)
23 Jesu liknelse skilde sig något från Petrus’ ord, men de goda resultaten liknade det som Petrus lovade: ”Av just detta skäl skall ni, genom att till gensvar bidra med all uppriktig strävan, till er tro foga dygd, till er dygd kunskap. ... Ty om dessa ting är i er och överflödar, skall de hindra er från att vara overksamma eller utan frukt i fråga om den exakta kunskapen om vår Herre Jesus Kristus.” (2 Petrus 1:5—8) Ja, att vi växer till i kunskap kommer att hjälpa oss att bära frukt. Vi kommer att finna att det blir roligare och roligare att inhämta kunskap. (Ordspråken 2:2—5) Vi kommer att få lättare att komma ihåg det vi lär oss och få nytta av det, när vi undervisar andra att bli lärjungar. Vi kommer därför att också på det sättet bära mer frukt och ge ära åt Gud och hans Son. Så här avslutade Petrus sitt andra brev: ”Fortsätt ... att växa till i vår Herres och Räddares, Jesu Kristi, oförtjänta omtanke och kunskap. Honom må äran tillkomma både nu och till evighetens dag.” — 2 Petrus 3:18.
[Fotnoter]
a ”[Vår ökade kunskap] kan jämföras med den kunskap som en man som är intresserad av att lära sig mer om månen får, när han klättrar upp på taket till sitt hus för att kunna se den himlakroppen bättre.”
b Tro och dygd, de två första egenskaperna i detta skriftställe, behandlades i vårt nummer för 15 juli 1993.
c Dessa förslag kan också hjälpa personer som har varit kristna under lång tid att få ut mer av sitt enskilda studium och sina förberedelser för mötena.
◻ Varför bör vi vara intresserade av att föröka vår kunskap?
◻ Hur kan en person som nyligen börjat studera Bibeln få ut mer av sitt studium?
◻ Vilken fara vill vi undvika, som illustrationen med permafrost belyser?
◻ Varför bör vi vara fast beslutna att förbättra vår förmåga att föröka vår kunskap?
[Frågor]
[Bild på sidan 15]
Är mitt problem mental permafrost?