”Så har det behagat dig att handla”

 1. Vad fick Jesus att bli ”jublande glad i den heliga anden”? (Se den inledande bilden.)

KAN du föreställa dig hur det var att få se Jesus Kristus bli ”jublande glad i den heliga anden” – hur hans ansikte kanske sprack upp i ett stort leende och ögonen strålade? Vad var det som gjorde honom så glad? Han hade just sänt ut 70 av sina lärjungar för att predika de goda nyheterna om Guds rike, och han var mycket intresserad av att få veta hur det gick för dem. Det fanns många fiender till de goda nyheterna, däribland de högt utbildade och intellektuella skriftlärda och fariséerna. De ville få människor att bara se Jesus som en enkel snickare och hans lärjungar som ”olärda och helt vanliga människor”. (Apg. 4:13; Mark. 6:3) Men när lärjungarna kom tillbaka var de helt begeistrade. De hade predikat trots motstånd, till och med från demoner! Vad var det som gjorde att de ändå kunde vara så glada och modiga? (Läs Lukas 10:1, 17–21.)

 2. a) På vilket sätt var Jesus lärjungar som små barn? b) Hur fick lärjungarna hjälp att förstå djupa andliga sanningar?

² Lägg märke till vad Jesus sa till Jehova: ”Jag prisar dig offentligt, Fader, himlens och jordens Herre, därför att du har dolt dessa ting för de visa och intellektuella och uppenbarat dem för spädbarn. Ja, Fader, därför att så har det behagat dig att handla.” (Matt. 11:25, 26) Varför kallade Jesus lärjungarna för spädbarn? Till skillnad från de skriftlärda och fariséerna, som hade hög utbildning och var visa i sina egna ögon, var lärjungarna villiga att bli undervisade precis som små barn. Jesus lärde dem att vara ödmjuka. (Matt. 18:1–4) Vilken nytta hade de av det? Genom helig ande hjälpte Jehova dem att förstå djupa andliga sanningar. De visa och intellektuella som föraktade Jesus lärjungar var däremot förblindade av Satan och sin egen stolthet.

 3. Vad ska vi gå igenom i den här artikeln?

³ Inte undra på att Jesus blev glad när han såg hur Jehova uppenbarade djupa andliga sanningar för alla slags människor, oavsett deras utbildning eller intellektuella förmågor. Ja, han gladde sig åt att Jehova ville att människor skulle bli undervisade på ett enkelt och tydligt sätt, och Jehova har inte förändrats. Hur har Jehova visat att han fortfarande har den synen på undervisning? I den här artikeln ska vi se hur han uppenbarar djupa bibliska sanningar för ödmjuka människor nu i vår tid.

 4. Hur har den förenklade upplagan av Vakttornet visat sig vara till stor hjälp?

⁴ På senare år är det flera faktorer som bidragit till att undervisningen i vår organisation har blivit enklare och tydligare. Vi kan ta tre exempel. För det första har vi den förenklade upplagan av Vakttornet.a Den här upplagan har visat sig vara till stor hjälp för dem som kämpar med språket eller tycker att det är svårt att läsa. Och familjer har märkt att det har blivit lättare för barnen att förstå och engagera sig i vakttornsstudiet, som är en så viktig del av vårt andliga undervisningsprogram. Många har skrivit till den styrande kretsen och tackat för den förenklade upplagan. En syster skrev att hon tidigare nästan aldrig svarade på vakttornsstudiet utan för det mesta satt helt tyst. Men nu, sedan hon börjat använda den förenklade upplagan, är det helt annorlunda! Hon säger: ”Nu kan jag svara mer än en gång, och rädslan är som bortblåst! Jag tackar Jehova, och jag tackar er.”

 5. Nämn några fördelar med den reviderade utgåvan av Nya världens översättning av Den heliga skrift.

⁵ För det andra har vi den reviderade utgåvan av Nya världens översättning av Den heliga skrift, som gavs ut på engelska vid årsmötet den 5 oktober 2013.b Många verser innehåller nu färre ord. Innebörden i verserna är fortfarande densamma, men de är tydligare och lättare att förstå. I Job 10:1, till exempel, minskade antalet ord från 27 till 19, och Ordspråksboken 8:6 har nu 13 ord i stället för 20. Båda de här verserna är tydligare i den nya utgåvan. En smord broder som troget tjänat Jehova i flera decennier sa: ”Jag har precis läst igenom Jobs bok i den nya utgåvan, och för första gången känner jag att jag verkligen förstår den!” Många har sagt något liknande.

 6. Hur känner du för den justerade förklaringen av Matteus 24:45–47?

⁶ För det tredje kan vi tänka på den korrigerade förståelse av olika lärofrågor som vi fått på senare tid. Ett exempel är den justerade förklaringen av Jesus ord om ”den trogne och omdömesgille slaven”. (Matt. 24:45–47) I Vakttornet för 15 juli 2013 förklarades det att den trogne slaven är den styrande kretsen och att ”tjänstefolket” är alla som äter av den andliga maten, dvs. både de smorda och de ”andra fåren”. (Joh. 10:16) Vi blir verkligen glada när vår förståelse av Bibelns sanningar ökar och vi får undervisa andra om dem! På vilka andra sätt har Jehova visat att han vill att undervisningen ska vara enkel och tydlig?

7, 8. Ge några exempel på inspirerade profetiska förebilder.

⁷ Om du har tjänat Jehova i många år har du kanske märkt att vårt sätt att förklara bibliska skildringar gradvis har förändrats. Längre tillbaka stod det ofta i vår litteratur att olika skildringar i Bibeln var förebildliga och hade en motbildlig, framtida uppfyllelse. Själva skildringen var förebilden, och uppfyllelsen var motbilden. Finns det välgrundade skäl att förklara bibliska berättelser på det här sättet? Ja. Jesus talade till exempel om ”profeten Jonas tecken”. (Läs Matteus 12:39, 40.) Jesus förklarade att Jonas tid i fiskens buk – som kunde ha blivit hans grav om inte Jehova hade bevarat honom vid liv – profetiskt pekade fram emot hans egen tid i graven.

⁸ Bibeln innehåller också andra profetiska förebilder. Paulus nämnde flera av dem, till exempel Abrahams förhållande till Hagar och Sara, som var en profetisk bild av Jehovas förhållande till den bokstavliga nationen Israel och till den himmelska delen av Jehovas organisation. (Gal. 4:22–26) På liknande sätt var tältboningen, templet, försoningsdagen, översteprästen och mycket annat som nämndes i Moses lag ”en skugga av de goda ting” som skulle komma. (Hebr. 9:23–25; 10:1) Det är helt klart spännande och trosstärkande att studera sådana profetiska förebilder. Men kan vi dra slutsatsen att alla personer, händelser och föremål som beskrivs i Bibeln pekar fram emot någon annan eller något annat?

 9. Hur har skildringen om Nabot förklarats tidigare?

⁹ Tidigare var det vanligt att bibliska skildringar förklarades på det här sättet. Tänk till exempel på när den onda drottning Isebel utsatte Nabot för en komplott och såg till att han blev dödad, så att hennes man, Ahab, kunde få Nabots vingård. (1 Kung. 21:1–16) År 1932 sades det i Vakttornet att den här skildringen var ett profetiskt drama. Ahab och Isebel sades representera Satan och hans organisation; Nabot var en bild av Jesus, och Nabots död förebildade därför Jesus död. Men omkring trettio år senare, i boken ”Må ditt namn bliva helgat”, som gavs ut på engelska 1961, sades det att Nabot representerade de smorda och Isebel kristenheten. Och det som Isebel utsatte Nabot för sades vara en bild av förföljelsen av de smorda under de sista dagarna. Under många år har sådana förklaringar av bibliska skildringar varit mycket trosstärkande för Jehovas folk. Så varför har de inte förekommit i vår litteratur på senare tid?

10. a) Varför har den trogne slaven intagit en mer försiktig hållning till vissa bibliska skildringar? b) Vad har betonats i vår litteratur på senare tid?

¹⁰ Precis som vi kan förvänta har Jehova genom åren hjälpt ”den trogne och omdömesgille slaven” att bli alltmer insiktsfull. Slaven har därför intagit en mer försiktig hållning och säger inte att en biblisk skildring är en profetisk förebild om det inte finns en tydlig grund för det i Bibeln. En del tidigare förklaringar av förebilder och motbilder har också varit svåra att förstå. Alla detaljer – vem som förebildar vem och varför – kan vara svåra att hålla isär, komma ihåg och tillämpa. Och viktigast av allt: när för mycket tonvikt lagts vid att försöka hitta alla eventuella förebilder och motbilder har de moraliska och praktiska lärdomarna nästan gått förlorade. Så i dag fokuserar vår litteratur mer på vad vi kan lära oss rent praktiskt av de bibliska berättelserna, till exempel hur vi kan visa tro, uthållighet, gudhängivenhet och andra viktiga egenskaper.c

11. a) Hur förstår vi numera skildringen om Nabot, och vad kan vi lära oss av hans exempel? b) Varför har det stått så lite om förebilder och motbilder i vår litteratur på senare år? (Se ”Frågor från läsekretsen” i det här numret.)

¹¹ Vad kan då sägas om skildringen om Nabot? Vår förståelse av den är mycket tydligare och enklare nu. Nabot dog inte därför att han var en förebild till Jesus eller till de smorda, utan därför att han var besluten att förbli trogen mot Jehova och hålla hans lag, oavsett vad de styrande i landet utsatte honom för. (4 Mos. 36:7; 1 Kung. 21:3) Vi skulle också kunna drabbas av förföljelse, och därför kan vi lära oss mycket av Nabots exempel. (Läs 2 Timoteus 3:12.) Ja, alla kristna kan utan problem förstå, komma ihåg och tillämpa lärdomarna i den här trosstärkande skildringen.

12. a) Vilken slutsats bör vi inte dra om skildringarna i Bibeln? b) Hur är det möjligt för oss att förklara djupa andliga sanningar på ett enkelt och tydligt sätt? (Se fotnoten.)

¹² Ska vi då dra slutsatsen att berättelserna i Bibeln bara innehåller praktiska lärdomar och inte har någon annan innebörd alls? Nej. Men numera är det vanligare att vår litteratur lyfter fram likheter eller samband mellan bibliska skildringar. Utgångspunkten är sällan förebilder och motbilder. Vi kan till exempel helt riktigt säga att Nabots trohet ända in i döden påminner oss om Jesus och de smordas trohet. Men Nabots exempel kan också påminna oss om många av de andra fårens trohet och lojalitet. Sådan här enkel och tydlig undervisning är verkligen utmärkande för Jehova.d

13. Nämn några exempel som visar att vi nu förklarar Jesus liknelser på ett enklare, tydligare sätt.

¹³ Jesus Kristus är den störste läraren som någonsin levt. Och något han tyckte om var att undervisa med hjälp av liknelser. (Matt. 13:34) En liknelse hjälper oss att måla upp en inre bild som påverkar våra tankar och känslor. Hur är det då med Jesus liknelser? Har även de förklarats på ett enklare och tydligare sätt i vår litteratur på senare år? Ja, definitivt. I Vakttornet för 15 juli 2008 fick vi till exempel en klarare förståelse av Jesus liknelser om surdegen, senapskornet och dragnätet. Nu förstår vi tydligt att de här liknelserna handlar om Guds rike, som har hjälpt många att bli Jesus efterföljare och att inte längre vara någon del av den här världen.

14. a) Hur förklarade vi tidigare liknelsen om den medmänsklige samariern? b) Hur förstår vi den nu?

¹⁴ Hur ska vi förstå de mer detaljerade liknelserna som Jesus berättade? En del av dem är naturligtvis symboliska och profetiska, medan andra i huvudsak innehåller praktiska lärdomar. Men hur kan man avgöra vilka som är vilka? Under årens lopp har det blivit mer och mer tydligt. Tänk till exempel på hur vi längre tillbaka förklarade Jesus liknelse om den medmänsklige samariern. (Luk. 10:30–37) År 1924 sades det i Vakttornet att samariern var en bild av Jesus. Vägen från Jerusalem till Jeriko, som sluttade utför, var en bild av hur det gått utför med mänskligheten sedan upproret i Eden. Rövarna på vägen representerade stora företag och hänsynslösa profitörer, och prästen och leviten var kristenheten. Men nu för tiden används den här liknelsen för att påminna oss om att när någon har det svårt, så måste vi vara opartiska och redo att hjälpa dem, särskilt på ett andligt plan. Vi blir verkligen glada när vi märker att Jehova hjälper oss att få en bättre förståelse av sanningen.

15. Vad ska vi undersöka i nästa artikel?

¹⁵ I nästa artikel ska vi se närmare på Jesus liknelse om de tio jungfrurna. (Matt. 25:1–13) Hur ville Jesus att hans efterföljare i de sista dagarna skulle uppfatta den liknelsen? Som en detaljerad profetisk redogörelse, där varje person, föremål och händelse har en symbolisk innebörd? Eller ville han att den skulle ge oss praktiska lärdomar som kan hjälpa oss under de sista dagarna? Vi ska se.