”Störst av dessa är kärleken”

”Nu består emellertid tro, hopp, kärlek, dessa tre; men störst av dessa är kärleken.” — 1 KORINTIERNA 13:13.

1. Vad har en antropolog sagt om kärlek?

EN AV världens främsta antropologer sade en gång: ”Vi förstår för första gången i vår arts historia att det viktigaste av alla mänskliga grundläggande psykologiska behov är behovet av kärlek. Det står i centrum för alla mänskliga behov, alldeles som vår sol står i centrum för vårt solsystem med planeterna som rör sig i sina banor runt den. ... Ett barn som inte har blivit älskat skiljer sig biokemiskt, fysiologiskt och psykologiskt mycket från ett barn som har blivit älskat. Till och med dess tillväxt är annorlunda. Vad vi nu vet är att människan föds för att leva som om att leva och att älska vore ett och detsamma. Detta är naturligtvis inte nytt. Det är ett bekräftande av bergspredikan.”

2. a) Hur visade aposteln Paulus vikten av kärlek? b) Vilka frågor förtjänar nu att dryftas?

² Ja, som denne världsligt lärde man medgav är denna sanning om vikten av kärlek för människans välbefinnande inte något nytt. Även om lärda män i världen kanske först nu har kommit att inse den, fanns den i Guds ord för mer än 1.900 år sedan, och det var därför som aposteln Paulus kunde skriva: ”Nu består emellertid tro, hopp, kärlek, dessa tre; men störst av dessa är kärleken.” (1 Korintierna 13:13) Vet du varför kärleken är större än tron och hoppet? Varför kan det sägas att kärleken är den största av Guds egenskaper och av hans andes frukter?

Fyra slag av kärlek

3. Nämn några bibliska exempel på romantisk kärlek.

³ Människans förmåga att visa kärlek är ett uttryck för Guds vishet och kärleksfulla intresse för mänskligheten. Det är intressant att tänka på att den forntida grekiskan hade fyra ord för ”kärlek”. Ett var é·ros, som betecknar romantisk kärlek förbunden med sexuell dragningskraft. De som skrev de kristna grekiska skrifterna hade ingen anledning att använda ordet é·ros, men former av det används i Ordspråksboken 7:18 och 30:16 i Septuagintaöversättningen. Det finns också andra hänvisningar till romantisk kärlek i de hebreiska skrifterna. Vi läser till exempel att Isak ”fick” Rebecka ”kär”. (1 Moseboken 24:67, NW) Ett verkligt framträdande exempel på detta slag av kärlek finner vi i fallet med Jakob, som tydligen blev kär i den vackra Rakel vid första ögonkastet. Ja, ”Jakob grep sig an med att tjäna sju år för Rakel, men i hans ögon befanns de vara som några få dagar på grund av hans kärlek till henne”. (1 Moseboken 29:9—11, 17, 20, NW) Höga Visan handlar också om romantisk kärlek mellan en herde och en jungfru. Men det kan inte betonas nog mycket att detta slag av kärlek, som kan vara en källa till stor tillfredsställelse och glädje, bör komma till uttryck enbart i enlighet med Guds rättfärdiga normer. Bibeln säger oss att en man må ”ständigt hänryckas” endast av sin egen lagvigda hustrus kärlek. — Ordspråksboken 5:15—20, NW.

4. Vilka exempel på familjekärlek har vi i bibeln?

⁴ Sedan har vi den starka familjekärleken eller naturliga tillgivenheten grundad på blodsband för vilken grekerna hade ordet stor·gé. Den ligger bakom talesättet: ”Blod är tjockare än vatten.” Den kärlek systrarna Maria och Marta hyste till sin bror Lasarus är ett fint exempel på denna kärlek. Den stora sorg de kände efter hans plötsliga död visar hur mycket han betydde för dem. Och hur glada blev de inte, när Jesus uppväckte deras älskade Lasarus till liv igen! (Johannes 11:1—44) Den kärlek som en mor har till sitt barn är ett annat exempel på detta slag av kärlek. (Jämför 1 Tessalonikerna 2:7.) För att understryka hur stor kärlek Jehova hade till Sion sade han att hans kärlek till och med var större än en mors kärlek till sitt barn. — Jesaja 49:15.

5. Vad visar att det råder brist på naturlig tillgivenhet i våra dagar?

⁵ Ett tecken på att vi lever i ”de yttersta dagarna” med sina ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med” är bristen på ”naturlig tillgivenhet”. (2 Timoteus 3:1, 3) Avsaknaden av familjekärlek är orsaken till att vissa ungdomar rymmer hemifrån och att vissa vuxna barn försummar sina åldriga föräldrar. (Jämför Ordspråksboken 23:22.) Att det så ofta förekommer barnmisshandel visar också att det råder brist på naturlig tillgivenhet — somliga föräldrar slår sina barn så svårt att barnen måste läggas in på sjukhus. Att många föräldrar underlåter att fostra sina barn är också ett tecken på bristande föräldrakärlek. Att låta barn få sin vilja fram är inte något bevis på kärlek, utan är i stället att följa minsta motståndets väg. En far som verkligen älskar sina barn kommer att tillrättavisa dem, när så behövs. — Ordspråksboken 13:24; Hebréerna 12:5—11.

6. Nämn exempel från bibeln på tillgivenhet mellan vänner.

⁶ Sedan har vi det grekiska ordet fi·lí·a, som betecknar tillgivenhet (utan sexuella övertoner) mellan vänner, som mellan två mogna män eller kvinnor. Vi har ett fint exempel på denna kärlek i den kärlek som David och Jonatan hyste för varandra. När Jonatan hade blivit dödad i strid, sörjde David honom med orden: ”Jag är betryckt över dig, min broder Jonatan, mycket ljuvlig var du för mig. Mer underbar var din kärlek för mig än kvinnors kärlek.” (2 Samuelsboken 1:26, NW) Vi får också veta att Kristus hyste särskild tillgivenhet för aposteln Johannes, känd som den lärjunge ”som Jesus var fäst vid”. — Johannes 20:2.

7. Av vad slag är a·gá·pe, och hur har denna kärlek visats?

⁷ Vilket grekiskt ord använde Paulus i 1 Korintierna 13:13, där han nämner tro, hopp och kärlek och skriver att ”störst av dessa är kärleken”? Ordet här är a·gá·pe, samma ord som aposteln Johannes använde, när han skriver: ”Gud är kärleken.” (1 Johannes 4:8, 16) Detta är en kärlek vägledd eller styrd av principer. Den kan inbegripa tillgivenhet, även om den inte behöver göra det, men den är en osjälvisk känsla från givarens sida att vilja göra gott mot andra oavsett mottagarens förtjänster eller några fördelar som givaren kan vinna. Kärlek av detta slag fick Gud att ge sitt hjärtas käraste skatt, sin enfödde Son, Jesus Kristus, ”för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv”. (Johannes 3:16) Som Paulus så fint påminner oss: ”Knappast [skall väl] någon dö för en rättfärdig; jo, för den gode kanske någon rentav vågar dö. Men Gud anbefaller sin egen kärlek åt oss däri att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.” (Romarna 5:7, 8) Ja, a·gá·pe gör gott mot andra oavsett deras ställning i livet eller hur mycket det kan komma att kosta den som ger uttryck åt den kärleken.

Varför är den större än tro och hopp?

8. Varför är a·gá·pe större än tro?

⁸ Men varför skriver Paulus att detta slag av kärlek (a·gá·pe) är större än tro? I Första Korintierna 13:2 skriver han: ”Om jag har profeterandets gåva och är insatt i alla heliga hemligheter och all kunskap, och om jag har all tro så att jag kan förflytta berg, men inte har kärlek, då är jag ingenting.” (Jämför Matteus 17:20.) Ja, om vi i själviskt syfte ansträngde oss för att skaffa oss kunskap och växa till i tro, skulle detta inte skänka oss något gagn från Gud. Jesus visade också att några skulle profetera i hans namn, driva ut demoner i hans namn och utföra ”många kraftgärningar” i hans namn, men de skulle ändå inte få hans godkännande. — Matteus 7:22, 23.

9. Varför är kärleken större än hoppet?

⁹ Varför är a·gá·pe-formen av kärlek också större än hoppet? Därför att hoppet kan vara självupptaget — personen är först och främst intresserad av sådant som gagnar honom själv, medan kärleken däremot inte söker ”sina egna intressen”. (1 Korintierna 13:4, 5) Dessutom upphör hoppet — till exempel hoppet om att få leva igenom den ”stora vedermödan” och in i den nya världen — när det är förverkligat. (Matteus 24:21) Som Paulus skriver: ”Vi blev ... frälsta i detta hopp; men ett hopp som ses är inte ett hopp, för när man ser en sak, hoppas man då på den? Men om vi hoppas på det som vi inte ser, fortsätter vi att avvakta det med uthållighet.” (Romarna 8:24, 25) Det är bara kärleken som uthärdar allting, och den tryter aldrig. (1 Korintierna 13:7, 8) Osjälvisk kärlek (a·gá·pe) är därför större än både tro och hopp.

Större än vishet, rättvisa och makt?

10. Varför kan det sägas att kärleken är den största av Guds fyra förnämsta egenskaper?

¹⁰ Låt oss nu betrakta Jehovas fyra förnämsta egenskaper: vishet, rättvisa, makt och kärlek. Kan det också sägas att kärleken är den största av dessa? Ja, det kan det verkligen. Varför det? Därför att kärleken är den motiverande kraften bakom det Gud gör. Det är därför som aposteln Johannes skriver: ”Gud är kärleken.” Ja, Jehova är kärleken personifierad. (1 Johannes 4:8, 16) Vi läser ingenstans i bibeln att Gud är vishet, rättvisa eller makt. Vi får i stället veta att Jehova äger dessa egenskaper. (Job 12:13; Psalm 147:5, NW; Daniel 4:34, NW) Hos honom är dessa fyra egenskaper i fullständig jämvikt. Motiverad av kärlek fullbordar Jehova sina uppsåt genom att han använder de andra tre egenskaperna och tar hänsyn till dem.

11. Vad motiverade Jehova att skapa universum och andeskapelser och människor?

¹¹ Vad var det då som motiverade Jehova att skapa universum och förnuftsbegåvade andeskapelser och människor? Var det vishet eller makt? Nej, för Gud gjorde bara bruk av sin vishet och makt i skapelsen. Vi läser till exempel: ”Jehova själv har i vishet lagt jordens grund.” (Ordspråksboken 3:19, NW) Hans egenskap rättvisa krävde inte heller att han skapade varelser med moralisk handlingsfrihet. Det var kärlek som fick Gud att dela de glädjeämnen som en intelligent tillvaro innebär med andra, och det var också kärleken som fann på en utväg att avlägsna den fördömelse som rättvisan hade lagt på människorna på grund av Adams överträdelse. (Johannes 3:16) Ja, och det var kärlek som fick Jehova att besluta att lydiga människor skulle få leva i det kommande jordiska paradiset. — Lukas 23:43.

12. Hur bör vi reagera för Guds makt, rättvisa och kärlek?

¹² På grund av Guds allmakt vågar vi inte väcka hans svartsjuka. Paulus frågade: ”’Uppeggar vi Jehova till svartsjuka’? Inte är väl vi starkare än han?” (1 Korintierna 10:22) Jehova är naturligtvis inte ”en svartsjuk Gud” (Konung Jakobs översättning) i negativ bemärkelse, utan genom att han ”kräver odelad hängivenhet”. (2 Moseboken 20:5, NW) Alla vittnesbörden om Guds outgrundliga vishet fyller oss som kristna med vördnad. (Romarna 11:33—35) Vår djupa respekt för hans rättvisa bör få oss att hålla oss långt borta från uppsåtlig synd. (Hebréerna 10:26—31) Men kärleken är obestridligen den största av Guds fyra förnämsta egenskaper. Och det är Jehovas osjälviska kärlek som drar oss till honom och får oss att önska behaga honom, tillbe honom och ta del i att helga hans heliga namn. — Ordspråksboken 27:11.

Störst av andens frukter

13. I vilken ordning kommer kärleken bland Guds andes frukter?

¹³ Vilken i ordningen av Guds andes nio frukter är då kärleken i uppräkningen i Galaterna 5:22, 23? Dessa frukter är ”kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning”. Med goda skäl nämner Paulus kärleken först. Är kärleken större än glädjen, den egenskap som han därefter nämner? Ja, det är den, eftersom det inte kan finnas någon bestående glädje utan kärlek. Ja, världen är så glädjelös på grund av själviskhet, bristen på kärlek. Men Jehovas vittnen har kärlek inbördes, och de har också kärlek till sin himmelske Fader. Vi bör därför förvänta att de skall vara glada, och det är förutsagt att de skall ”ropa högt av fröjd på grund av hjärtats goda tillstånd”. — Jesaja 65:14, NW.

14. Varför kan det sägas att kärleken är större än andens frukt frid?

¹⁴ Kärleken är också större än andens frukt frid. På grund av bristen på kärlek är världen full av motsättningar och strider. Men Jehovas folk lever i fred med varandra utöver hela jorden. Psalmistens ord uppfylls på dem: ”Jehova själv kommer att välsigna sitt folk med frid.” (Psalm 29:11, NW) De har denna frid, därför att de har de sanna kristnas kännemärke, nämligen kärlek. (Johannes 13:35) Det är endast kärleken som kan övervinna alla splittrande faktorer, antingen de är sådant som att man tillhör olika ras, kommer från olika nationer eller har olika kulturell bakgrund. Den är ”ett fullkomligt föreningsband”. — Kolosserna 3:14.

15. Vad visar att kärleken är överlägsen andens frukt långmodighet?

¹⁵ Kärlekens överlägsenhet ser man också när man jämför den med långmodighet — det tålmodiga uthärdandet av orättvisa eller provokation. Att vara långmodig innebär att vara tålmodig och också sen till vrede. Vad är det som får människor att bli otåliga eller att snabbt bli arga? Är det inte bristande kärlek? Men vår himmelske Fader är långmodig och ”sen till vrede”. (2 Moseboken 34:6, NW; Lukas 18:7) Varför det? Därför att han älskar oss och ”inte önskar att någon skall drabbas av förintelse”. — 2 Petrus 3:9.

16. Hur förhåller sig kärleken i jämförelse med omtänksamhet, godhet, mildhet och självbehärskning?

¹⁶ Vi har redan sett varför kärleken är större än tron, och de skäl som angetts för detta gäller också de återstående av andens frukter, dvs. omtänksamhet, godhet, mildhet och självbehärskning. Alla dessa är nödvändiga egenskaper, men de kommer inte att gagna oss utan kärlek, precis som Paulus också konstaterade i 1 Korintierna 13:3, där han skriver: ”Om jag ger ut allt vad jag äger för att andra skall ha att äta, och om jag lämnar ut min kropp, för att kunna berömma mig, men inte har kärlek, då är det mig till ingen nytta alls.” Å andra sidan är det kärleken som frambringar sådana egenskaper som omtänksamhet, godhet, tro, mildhet och självbehärskning. Därför fortsatte Paulus med att skriva att kärleken är omtänksam och att ”den fördrar allting, tror allting, hoppas allting, uthärdar allting”. Ja, och ”kärleken tryter aldrig”. (1 Korintierna 13:4, 7, 8) Det har träffande sagts att de andra av andens frukter är manifestationer eller olika sidor av kärleken, den som nämns först. Ja, slutsatsen blir verkligen den att av alla andens nio frukter är kärleken i sanning den största.

17. Bland annat vad i bibeln stöder slutsatsen att kärleken är den största av andens frukter?

¹⁷ Följande ord av Paulus stöder också slutsatsen att kärleken är den största av Guds andes frukter: ”Var inte skyldiga någon någonting alls, utom att älska varandra, för den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen. Ty ... vilket som helst ... bud, det sammanfattas ju i detta ord: ’Du skall älska din nästa som dig själv.’ Kärleken gör inget ont mot nästan; kärleken är därför lagens uppfyllelse.” (Romarna 13:8—10) Mycket passande hänvisar lärjungen Jakob till denna lag om att älska sin nästa som sig själv som ”den kungliga lagen”. — Jakob 2:8.

18. Vad finns det mer för bevis för att kärleken är den största egenskapen?

¹⁸ Finns det ännu fler vittnesbörd om att kärleken är den största egenskapen? Ja, verkligen. Tänk på vad som hände, när en skriftlärd frågade Jesus: ”Vilket bud är först av alla?” Han kan mycket väl ha väntat sig att Jesus skulle citera ett av de tio budorden, men Jesus citerade i stället från 5 Moseboken 6:4, 5 och sade: ”Det första är: ’Hör, o Israel, Jehova, vår Gud, är en enda Jehova, och du skall älska Jehova, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt sinne och av all din styrka.’” Därefter tillade Jesus: ”Det andra är detta: ’Du skall älska din nästa som dig själv.’ Inget annat bud är större än dessa.” — Markus 12:28—31.

19. Nämn några av de goda resultat som a·gá·pe för med sig.

¹⁹ Nej, Paulus överdrev verkligen inte, när han räknade upp tro, hopp och kärlek och sedan sade: ”Störst av dessa är kärleken.” Att vi visar kärlek leder till goda relationer till vår himmelske Fader och till andra, inbegripet andra i församlingen och i vår familj. Kärleken har en uppbyggande inverkan på oss. Och följande artikel kommer att visa hur detta att vi visar sann kärlek medför belöning.

Hur skulle du vilja svara?

◻ Hur är kärleken större än tron och hoppet?

◻ Vad är a·gá·pe, och hur visas sådan kärlek?

◻ Varför är kärleken den största av Guds fyra förnämsta egenskaper?

◻ Hur är kärleken större än de andra av andens frukter?

[Bild på sidan 13]

Kärleken motiverade Gud att skapa människan för att leva i ett jordiskt paradis. Hoppas du att få vara med där?