”Staden [ska] heta ’Jehova är där’”

1, 2. a) Vilket landområde skulle avskiljas? (Se bilden på bokens omslag.) b) Vilken försäkran ger synen till folket i landsflykt?

I SIN sista syn får Hesekiel veta att en del av landet ska avskiljas för ett särskilt ändamål. Den ges inte som arvedel till någon av de israelitiska stammarna, utan som ett bidrag åt Jehova. Hesekiel får också kännedom om en mycket speciell stad med ett fascinerande namn. Den här delen av synen ger folket i landsflykt en viktig försäkran: Jehova kommer att vara med dem när de återvänder till sitt kära hemland.

² Hesekiel ger oss en detaljerad beskrivning av detta bidrag. Vi ska titta närmare på den här skildringen, som har stor innebörd för oss som tillber Jehova.

3. Vilka fem områden bestod det avskilda landområdet av, och vad var syftet med dem? (Se rutan ”Det landområde som ni ger som bidrag”.)

³ Inom det avskilda landområdet fanns ett kvadratiskt område som mätte 25 000 alnar (13 kilometer) från norr till söder och 25 000 alnar från öster till väster. Det området kallades ”hela bidraget” och var uppdelat i tre horisontella landremsor. Den övre delen var för leviterna, och den mittersta delen var för templet och prästerna. De här två delarna utgjorde ”ett heligt bidrag”. Den nedre, mindre delen, ”det återstående området”, var ”för allmänt bruk” och tillhörde staden. (Hes. 48:15, 20)

4. Vilken lärdom kan vi hitta i avsnittet om bidraget åt Jehova?

⁴ Vilken lärdom kan vi hitta i avsnittet om bidraget åt Jehova? Genom att först avskilja land för det här särskilda bidraget och sedan land för stammarna, visade Jehova att detta andliga centrum skulle vara den viktigaste delen av landet. (Hes. 45:1) Folket lärde sig utan tvivel mycket av den här prioriteringsordningen. De behövde låta tillbedjan av Jehova komma på första plats i livet. Vi ser också andliga aktiviteter, som att studera Bibeln, gå på mötena och gå i tjänsten, som det viktigaste i vårt liv. I det här avsnittet lär Jehova oss alltså hur viktigt det är att vi prioriterar rätt och låter vårt liv kretsa kring tillbedjan av honom.

5, 6. a) Vilka skulle staden tillhöra? b) Vad syftade staden inte på, och varför kan vi säga det?

⁵ Läs Hesekiel 48:15. Vad var innebörden i ”staden” och marken omkring den? (Hes. 48:16–18) I synen hade Jehova sagt till Hesekiel: ”Stadens egendom ... ska tillhöra hela Israels folk.” (Hes. 45:6, 7) Så staden och marken omkring den hörde alltså inte till det heliga bidrag som skulle ”[avskiljas] åt Jehova”. (Hes. 48:9) Med det i åtanke ska vi se vad vi i vår tid kan lära oss av anordningen med staden.

⁶ Men för att kunna dra ut lärdomarna behöver vi först konstatera vad staden i synen inte kan ha varit. Den kan inte ha syftat på det återuppbyggda Jerusalem med dess tempel, för det fanns inte något tempel i den stad som Hesekiel såg i synen. Den kan inte heller ha syftat på någon annan stad i det återställda Israel, för varken de som återvände från fångenskapen eller deras avkomlingar byggde någonsin en stad som överensstämde med beskrivningen i synen. Och den kan inte heller ha syftat på en himmelsk stad, för den var byggd på ett landområde ”som inte var heligt”, dvs. på mark som var för allmänt bruk och som inte hade avskilts för helig tillbedjan. (Hes. 42:20)

7. Vad var det för stad Hesekiel såg, och vad tycks den representera? (Se den inledande bilden.)

⁷ Så vad var det för stad Hesekiel såg? Kom ihåg att han såg staden i samma syn som han såg landet. (Hes. 40:2; 45:1, 6) Guds ord visar att landet var ett andligt land, så staden måste vara en andlig stad. Vad tänker man på när man hör ordet ”stad”? Det för vanligtvis tankarna till en grupp människor som bor på en och samma plats och bildar något strukturerat och organiserat. Så den välordnade stad som Hesekiel såg – som var helt kvadratisk – tycks representera ett välorganiserat administrativt centrum.

8. Vilket område har administrationen ansvar för, och varför kan vi säga det?

⁸ Vilket område har den här administrationen ansvar för? Hesekiels syn visar att staden utövar myndighet inom det andliga landet. Så den här administrationen verkar i dag inom Guds folks verksamhetsområde. Och vad indikerar det faktum att staden ligger på allmän, icke-helig, mark? Det påminner oss om att staden inte syftar på en himmelsk administration, utan på en jordisk, som verkar till nytta för alla som befinner sig i det andliga paradiset.

9. a) Vilka utgör den jordiska administrationen i dag? b) Vad kommer Jesus att göra under tusenårsriket?

⁹ Vilka utgör den här jordiska administrationen? I Hesekiels syn omtalades den som hade ledningen i staden som ”hövdingen”. (Hes. 45:7) Han var tillsyningsman bland folket, men han var varken präst eller levit. Hövdingen får oss att särskilt tänka på tillsyningsmän i våra församlingar som inte är smorda. De här omtänksamma andliga herdarna, som tillhör de andra fåren, tjänar ödmjukt under Kristus himmelska regering. (Joh. 10:16) Under tusenårsriket kommer Jesus att välja ut kvalificerade äldstebröder över ”hela jorden” och göra dem till ”furstar”. (Ps. 45:16) Under den himmelska regeringens ledning kommer de att ta hand om Guds folks intressen under de tusen åren.

10. Vad heter staden, och vilken försäkran ligger i det namnet?

¹⁰ Läs Hesekiel 48:35. Staden heter ”Jehova är där”. Det namnet är en försäkran om att det är en stad där man tydligt märker Jehovas närvaro. Genom att Jehova visade Hesekiel den här centralt belägna staden var det som att han sa till judarna i landsflykt: ”Jag ska återigen vara hos er!” Vilket uppmuntrande löfte!

11. Vilka lärdomar kan vi hämta från staden i Hesekiels syn och dess namn?

¹¹ Vilka lärdomar kan vi hitta i den här delen av Hesekiels profetia? Namnet på den här stadsliknande administrationen försäkrar oss om att Jehova är mitt ibland sina lojala tjänare på jorden i dag och att han alltid kommer att vara det. Det här betydelsefulla namnet betonar också en viktig sanning: Stadens syfte är inte att ge makt åt människor, utan att se till att saker och ting genomförs på Jehovas kärleksfulla och resonliga sätt. Jehova har till exempel inte gett den här jordiska administrationen myndighet att dela upp landet efter eget tycke. Nej, han förväntar att de ska respektera den tilldelning, eller de privilegier, som han själv har gett sina tjänare, även de tjänare som kan verka oansenliga. (Ords. 19:17; Hes. 46:18; 48:29)

12. a) Vad mer är speciellt med den här staden, och vad visar det? b) Vilken viktig påminnelse utgör det här för kristna tillsyningsmän?

¹² Finns det något mer som är speciellt med staden ”Jehova är där”? Forntida städer hade vanligtvis så få portar i stadsmuren som möjligt, men den här staden har 12 portar! (Hes. 48:30–34) De många portarna (tre på varje sida av den kvadratiska staden) visar att de som utgör stadens administration är tillgängliga och står till förfogande för alla Guds tjänare. Och att det är just 12 portar betonar att staden är öppen för alla, för ”hela Israels folk”. (Hes. 45:6) Denna öppenhet utgör en viktig påminnelse för kristna tillsyningsmän. Jehova vill att de ska vara lätta att prata med och tillgängliga för alla som bor i det andliga paradiset.

13. Vilka olika former av tjänst beskriver Jehova?

¹³ Vi ska gå tillbaka till Hesekiels tid och se vilka ytterligare detaljer som den här omfattande synen av fördelningen av landet innehåller. I synen nämner Jehova människor som ska utföra olika former av tjänst. Prästerna ska tjäna ”vid helgedomen” och frambära offer och träda fram inför Jehova för att utföra tjänst för honom. Och leviterna ska tjäna ”vid templet” och ”ta hand om arbetet och allt som ska göras där”. (Hes. 44:14–16; 45:4, 5) Dessutom ska arbetare vara verksamma nära staden. Vilka är de?

14. Vad påminner arbetarna nära staden oss om?

¹⁴ Arbetarna som understöder verksamheten i staden kommer från ”Israels alla stammar”. Deras uppgift är att odla grödor som ”ska livnära dem som arbetar för staden”. (Hes. 48:18, 19) Påminner den här anordningen om en möjlighet som vi har i vår tid? Ja. I dag har alla som bor i det andliga paradiset möjlighet att understödja Kristus smorda bröder och de bröder i den stora skaran som Jehova har förordnat till att ta ledningen. (Upp. 7:9, 10) Något av det viktigaste vi kan göra för att understödja dem är att villigt följa anvisningarna från den trogne tjänaren.

15, 16. a) Vilken ytterligare detalj kan vi lägga märke till i Hesekiels syn? b) Vilka liknande aktiviteter har vi möjlighet att ta del i?

¹⁵ Hesekiels syn innehåller ytterligare en detalj som kan ge oss en lärdom om vår tjänst. Vad är det för detalj? Jehova säger att människor ur de 12 icke-levitiska stammarna ska vara verksamma på två platser: på templets förgård och på stadens betesmarker. Vad ska de göra på de här platserna? Till templets förgård ska alla stammar komma ”för att tillbe” genom att frambära offer åt Jehova. (Hes. 46:9, 24) Och till stadens betesmarker ska människor från alla stammar komma för att understödja stadens verksamhet genom att odla marken. Vad kan vi lära oss av de här människornas exempel?

¹⁶ I dag har de som tillhör den stora skaran möjlighet att ta del i liknande aktiviteter. De tillber Jehova ”i hans tempel” genom att frambära offer av lovprisning. (Upp. 7:9–15) Det gör de genom att predika och genom att ge uttryck åt sin tro vid församlingens möten. De ser sådan direkt tillbedjan av Jehova som sitt viktigaste ansvar. (1 Krön. 16:29) Många av Guds tjänare har även möjlighet att understödja hans organisation på många praktiska sätt. De hjälper till med att bygga och underhålla Rikets salar och avdelningskontor och deltar i många andra projekt inom Jehovas organisation. Andra understöder sådana projekt ekonomiskt. Man kan säga att alla dessa är med och odlar marken ”till Guds ära”. (1 Kor. 10:31) De brinner för sitt arbete och utför det med glädje eftersom de vet att Jehova ”sätter högt värde på sådana offer”. (Hebr. 13:16) Tar du vara på de här möjligheterna?

17. a) Vilken större uppfyllelse kommer Hesekiels syn att få i framtiden? b) Vilka kommer att få nytta av den stadsliknande administrationen under tusenårsriket?

¹⁷ Kommer vi att få se en större uppfyllelse av Hesekiels syn av bidraget i framtiden? Ja! Tänk på följande: Hesekiel såg att området som kallades ”det heliga bidraget” låg i mitten av landet. (Hes. 48:10) Efter Harmageddon kommer Jehova på liknande sätt att vara mitt ibland oss, oavsett var på jorden vi bor. (Upp. 21:3) Under tusenårsriket kommer den stadsliknande administrationen, dvs. de på jorden som får i uppgift att ta hand om Guds folks intressen, att få inflytande över hela jorden och ge kärleksfull vägledning till alla dem som utgör ”en ny jord”, ett nytt samhälle. (2 Petr. 3:13)

18. a) Varför kan vi vara säkra på att den stadsliknande administrationen kommer att vara i harmoni med Guds styre? b) Vilken försäkran får vi av stadens namn?

¹⁸ Varför kan vi vara säkra på att den stadsliknande administrationen alltid kommer att vara i full harmoni med Guds styre? Därför att Bibeln visar att den jordiska staden med 12 portar är en återspegling av den himmelska staden med 12 portar, ”det nya Jerusalem”, som utgörs av Kristus 144 000 medregenter. (Upp. 21:2, 12, 21–27) Det här tyder på att den jordiska administrationen kommer att återspegla alla beslut som fattas av Guds rike i himlen och noggrant genomföra dem. Ja, stadens namn, ”Jehova är där”, försäkrar oss alla om att den rena tillbedjan kommer att bestå och blomstra för evigt i paradiset. Vilken underbar framtid som väntar oss!