Kapitel 10

Att avsky ”Satans djupheter”

TYATIRA

1. Hur låg Tyatira i förhållande till andra församlingar, och i vilket slags religiös miljö levde man?

CIRKA 65 kilometer sydost om Bergama (Pergamus) ligger den blomstrande turkiska staden Akhisar. För omkring 1.900 år sedan var den här staden platsen för Tyatira. En resande tillsyningsman kunde lätt nå Tyatira genom att ta en inlandsväg från Pergamus och sedan fortsätta rutten till de övriga församlingarna som omnämns i kapitel 3 i Uppenbarelseboken – Sardes, Filadelfia och Laodicea. Till skillnad från Pergamus tycks inte Tyatira ha varit något betydande centrum för kejsardyrkan, men staden hade tempel och helgedomar som var vigda åt hedniska gudar. Tyatira var ett betydelsefullt handelscentrum.

2, 3. a) Vilket tidigare omnämnande av en Tyatirabo som blev kristen finns det? b) Vilken innebörd har det för de kristna i Tyatira att Jesus är ”Guds Son” och att han har ”ögon ... som en eldslåga”?

² När Paulus predikade i Macedonien träffade han en kvinna från Tyatira som hette Lydia, en purpursäljerska. Lydia och hela hennes hushåll tog villigt emot det budskap Paulus predikade och visade ovanligt stor gästfrihet. (Apostlagärningarna 16:14, 15) Hon blev så vitt vi känner till den första Tyatirabon som omfattade kristendomen. Med tiden kom staden själv att ha en församling av kristna. Jesus riktar sitt längsta budskap till den: ”Och skriv till Tyatiraförsamlingens ängel: Detta säger Guds Son, han vars ögon är som en eldslåga och vars fötter är lika fin koppar.” – Uppenbarelseboken 2:18.

³ Det här är enda gången som uttrycket ”Guds Son” förekommer i Uppenbarelseboken, även om Jesus på andra ställen omnämner Jehova som ”min Fader”. (Uppenbarelseboken 2:27; 3:5, 21) Att titeln används här påminner troligtvis de kristna i Tyatira om Jesu nära förhållande till Jehova. Denne Son har ögon som ”är som en eldslåga” – en varning till de kristna i Tyatira att hans dom kommer att flamma mot vad det vara må som han ser befläckar församlingen. Genom att en andra gång omnämna sina glänsande, kopparlika fötter betonar han sitt eget lysande exempel på trofasthet, medan han vandrade på denna jord. Utan tvivel gav de kristna i Tyatira akt på hans råd, och det måste också vi göra i vår tid! – 1 Petrus 2:21.

4, 5. a) Varför kunde Jesus berömma de kristna i Tyatira? b) På vilket sätt är församlingen i Tyatira representativ för församlingarna av Jehovas vittnen i vår tid?

⁴ Glädjande nog kan Jesus berömma de kristna i Tyatira. Han säger: ”Jag känner dina gärningar och din kärlek och tro och tjänst och uthållighet, och jag vet att dina gärningar på sista tiden har varit flera än dem du gjorde förr i tiden.” (Uppenbarelseboken 2:19) Till skillnad från efesierna har de smorda kristna i Tyatira inte förlorat sin första kärlek till Jehova. Deras tro är stark. Vidare är deras gärningar fler än dem de gjorde förr i tiden, och liksom i de tre föregående församlingarna är de kristna i Tyatira uthålliga. Nog är väl det något som är representativt för Jehovas vittnens uppemot 100.000 församlingar över hela jorden i vår tid! Kärlek till Jehova lyser igenom, medan en ande av nit i tjänsten genomsyrar organisationen och stimulerar unga och gamla. Ett ökande antal ger ut sig själva som pionjärer och utnyttjar på så sätt förståndigt den ännu återstående tiden för att kungöra det härliga hoppet om Guds tillträdande rike. – Matteus 24:14; Markus 13:10.

⁵ Många trogna, både av den smorda kvarlevan och av den stora skaran, har under många årtionden visat föredömlig uthållighet i Guds tjänst, medan världen omkring dem har sjunkit djupare och djupare ner i ett hopplöst mörker. Men låt oss vara vid gott mod! Uppenbarelseboken bestyrker Guds tidigare profeters vittnesbörd. ”Herrens [Jehovas] stora dag är nära, ja, den är nära, den kommer med stor hast.” – Sefanja 1:14; Joel 2:1; Habackuk 2:3; Uppenbarelseboken 7:9; 22:12, 13.

”Den där kvinnan Jesabel”

6. a) Vilket problem som kräver omedelbar uppmärksamhet framhåller Jesus, trots lovvärda egenskaper i församlingen i Tyatira? b) Vem var Jesabel eller Isebel, och kunde hon göra några giltiga anspråk på att vara en profetissa?

⁶ Jesu lågande ögon har trängt djupare in. Han lägger märke till något som kräver omedelbar uppmärksamhet. Han säger till de kristna i Tyatira: ”Men ändå har jag detta emot dig, att du tolererar den där kvinnan Jesabel, som kallar sig profetissa, och hon lär och vilseleder mina slavar till att begå otukt och till att äta ting som är offrade åt avgudar.” (Uppenbarelseboken 2:20) På 900-talet f.v.t. hade drottning Isebel, den israelitiske kungen Ahabs Baalsdyrkande hustru, blivit beryktad för sitt mordiska, äktenskapsbrytande, härsklystna leverne. Jehu, i egenskap av Jehovas smorde, avrättade henne. (1 Kungaboken 16:31; 18:4; 21:1–16; 2 Kungaboken 9:1–7, 22, 30, 33) Den avgudadyrkande Isebel kunde inte framlägga några anspråk på att vara en profetissa. Hon var inte som Mirjam och Debora, vilka tjänade som trogna profetissor i Israel. (2 Moseboken 15:20, 21; Domarboken 4:4; 5:1–31) Det var inte heller Jehovas ande som drev henne att profetera, såsom den drev den åldriga Hanna och evangelisten Filippus’ fyra döttrar. – Lukas 2:36–38; Apostlagärningarna 21:9.

7. a) Vilket inflytande åsyftar Jesus tydligtvis genom att omnämna ”den där kvinnan Jesabel”? b) Hur kan vissa kvinnor som fanns i församlingen ha rättfärdigat sitt självsvåldiga handlingssätt?

⁷ ”Den där kvinnan Jesabel”, som gör anspråk på att vara en profetissa i Tyatira, är rätt och slätt en bluffmakerska. Hon har inget stöd av Guds ande. Vem är hon? Antagligen är hon en kvinna eller en grupp av kvinnor som verkar som ett skamlöst, fördärvligt inflytande i församlingen. En del kvinnor i den här gruppen kan ha dragit in församlingsmedlemmar i omoraliskhet, medan de fräckt rättfärdigar sitt självsvåldiga handlingssätt genom att felaktigt tillämpa skriftställen. I sanning ett falskt profeterande! De påverkar andra att förfalla till deras eget handlingssätt av ”otukt, orenhet, sexuell böjelse, skadligt begär och vinningslystnad, som är avgudadyrkan”. (Kolosserna 3:5) De påverkar andra församlingsmedlemmar att hänge sig åt en omoralisk och själviskt inriktad livsstil av det slag som man nu tillåter, eller blundar för, i de flesta av kristenhetens religioner.

8. a) Vad är Jesu uttalande om ”Jesabel” i Tyatira? b) Hur har otillbörligt kvinnoinflytande märkts nu i vår tid?

⁸ Jesus fortsätter att säga till de äldste i Tyatira: ”Och jag har gett henne tid till att ändra sinne, men hon är inte villig att ändra sinne i fråga om sin otukt. Se! Jag står i begrepp att kasta henne på en sjuksäng, och dem som begår äktenskapsbrott med henne i stor vedermöda, om de inte ändrar sinne i fråga om hennes gärningar.” (Uppenbarelseboken 2:21, 22) Alldeles som den ursprungliga Isebel tydligtvis spelade herre över Ahab och sedan trotsade Guds skarprättare, Jehu, så kan det hända att dessa kvinnor med sitt inflytande försöker manipulera sina män och de äldste. Det förefaller som om de äldste i Tyatira tolererar detta oförskämda Jesabel-inflytande. Jesus låter här en kraftig varning ljuda för dem, såväl som för Jehovas folks världsvida församling i dag. I vår tid har en del sådana viljestarka kvinnor förmått sina män att bli avfällingar och har till och med uppviglat till rättsliga åtgärder mot Jehovas trogna tjänare. – Jämför Judas, vers 5–8.

9. a) Varför kastar inte Jesu ord om Jesabel någon ofördelaktig skugga på alla kvinnor i församlingen? b) Endast när är det som ett Jesabel-inflytande uppstår?

⁹ Det här kastar på intet sätt någon ofördelaktig skugga på kvinnor i den kristna församlingen. Numera utförs en stor del av arbetet med att vittna av trogna systrar. Genom de bibelstudier i hem som de leder förs skaror av nya personer in i församlingen. Gud själv välsignar denna anordning, enligt vad som visas av Psalm 68:12 (11): ”Jehova själv ger utsagan; kvinnorna som förkunnar de goda nyheterna är en stor här.” (NW) Äkta män kan bli påverkade i god riktning av det milda, respektfulla uppförandet från deras hustrurs sida, vilket ”är av stort värde i Guds ögon”. (1 Petrus 3:1–4) En hustru som är duglig och flitig prisas av kung Lemuel. (Ordspråksboken 31:10–31) Det är bara när kvinnor gör vad som är opassande, genom att förleda män eller genom att trotsa eller ignorera ledarskap, som ett Jesabel-inflytande uppstår. – Efesierna 5:22, 23; 1 Korintierna 11:3.

10. a) Varför får Jesabel och hennes barn en ogynnsam dom över sig? b) I vilket farligt tillstånd befinner sig de som blir barn till Jesabel, och vad bör dessa personer göra?

¹⁰ Jesus fortsätter, i det han syftar på ”den där kvinnan Jesabel”: ”Och hennes barn skall jag döda genom en dödlig hemsökelse, så att alla församlingarna skall förstå att jag är den som utforskar njurar och hjärtan, och jag skall ge er, var och en, efter era gärningar.” (Uppenbarelseboken 2:23) Jesus har låtit Jesabel och hennes barn få tid att ändra sinne, men de framhärdar i sitt omoraliska leverne och måste följaktligen få en ogynnsam dom över sig. Här finns ett kraftfullt budskap för kristna i vår tid. De som efterliknar Jesabel, vare sig det är män eller kvinnor, och så blir hennes barn, genom att överträda bibelns principer i fråga om ledarskap och moral eller genom att bli halsstarriga och ignorera teokratisk ordning, befinner sig andligt sett i ett farligt sjukdomstillstånd. Om en sådan person kallar på de äldste i församlingen för att de skall be över honom, kommer visserligen ”trons bön ... [att] göra den opasslige frisk, och Jehova skall resa upp honom” – men bara under förutsättning att han ödmjukt handlar i överensstämmelse med dessa böner. Men ingen må tänka att han (eller hon) kan lura Gud eller Kristus genom att försöka dölja omoraliska handlingar eller genom att utåt sett ge sken av att utföra nitisk tjänst. – Jakob 5:14, 15.

11. Hur får församlingar i vår tid hjälp att vara vakna för orättfärdigt kvinnligt inflytande som kan tränga in?

¹¹ Glädjande nog är de flesta av Jehovas vittnens församlingar i vår tid vakna för denna fara. Äldste är på sin vakt mot tendenser till en oteokratisk inställning och ett felaktigt handlingssätt. De försöker hjälpa både män och kvinnor som är på farliga vägar, så att de kan bygga upp sig andligen och bli återförda innan det är för sent. (Galaterna 5:16; 6:1) Med kärlek och fasthet avvärjer dessa kristna tillsyningsmän varje ansats från kvinnors sida att bilda kotterier för att främja sådana rörelser som kvinnans frigörelse och liknande. Dessutom ges det ofta tidsenliga råd i Jehovas vittnens publikationer.a

12. På vilket sätt visar Johannesklassen i vår tid ett nit som liknar Jehus?

¹² Men där det har förekommit grov omoraliskhet, och i synnerhet där sådant har blivit en vana, måste oförbätterliga syndare uteslutas. Vi påminner oss Jehus nit i att avlägsna alla spår av Isebels inflytande i Israel. På liknande sätt vidtar Johannesklassen i vår tid bestämda åtgärder, den är ett gott föredöme för sina ”Jonadab”-följeslagare och visar sig vara helt olika kristenhetens eftergivna religiösa ledare. – 2 Kungaboken 9:22, 30–37; 10:12–17.

13. Vad kommer att hända med dem som ger efter för orättfärdigt kvinnoinflytande?

¹³ I egenskap av Jehovas budbärare och domare ingriper Guds Son med rätta för att identifiera den nutida Jesabel och kasta henne på en sjuksäng, för hennes andliga sjukdom är verkligen kronisk. (Malaki 3:1, 5) De som har gett efter för detta orättfärdiga kvinnoinflytande kommer också att lida stor vedermöda – den sorg det innebär att bli utesluten, avskuren från den kristna församlingen som om man var död. Såvida de inte ändrar sinne, vänder om och blir upptagna i församlingen igen, kommer de också att ställas inför fysisk död genom ”dödlig hemsökelse” – om inte förr så i den stora vedermödan. Fram till dess är det möjligt för dem att bli återupptagna, om de fullständigt ändrar sinne i fråga om sina felaktiga gärningar. – Matteus 24:21, 22; 2 Korintierna 7:10.

14. a) Hur använder Jesus sig av de äldste för att ta itu med särskilda problem, till exempel varje Jesabel-inflytande? b) Hur bör församlingen stödja de äldste som tar itu med sådana problem?

¹⁴ ”Alla församlingarna” måste komma att förstå att Jesus utforskar ”njurarna”, de djupaste känslorna, och ”hjärtat”, ens innersta människa, däribland de djupare liggande motiven. För detta använder han betrodda stjärnor, de äldste, som kan ta itu med särskilda problem, till exempel varje Jesabel-inflytande som dyker upp. (Uppenbarelseboken 1:20) Sedan dessa äldste fullständigt har undersökt en sådan här angelägenhet och avkunnat sin dom, tillkommer det inte den enskilde individen att börja forska i varför en viss åtgärd vidtagits. Alla bör ödmjukt acceptera de äldstes sätt att behandla det hela och fortsätta att ge sitt stöd åt dessa församlingsstjärnor. Lojalitet mot Jehova och hans organisatoriska anordningar kommer att belönas. (Psalm 37:27–29; Hebréerna 13:7, 17) Må du för egen del få en välsignelse, när Jesus ger åt var och en efter hans gärningar. – Galaterna 5:19–24; 6:7–9.

”Håll ... fast vid vad ni har”

15. a) Vad hade Jesus att säga till dem som inte hade fördärvats av Jesabel? b) Vad visar att inte alla till bekännelsen kristna år 1918 hade fördärvats av den avfälliga kristenheten?

¹⁵ Jesu följande ord skänker tröst: ”Men jag säger till de övriga av er som är i Tyatira, till alla som inte har denna lära, sådana som inte har lärt känna ’Satans djupheter’, såsom de säger: Jag lägger inte på er någon annan börda. Håll ändå fast vid vad ni har tills jag kommer.” (Uppenbarelseboken 2:24, 25) Det finns trogna själar i Tyatira som inte har blivit påverkade av Jesabel. På liknande sätt har inte heller alla till bekännelsen kristna, under 40-årsperioden närmast före år 1918 och därefter, tolererat det omoraliska, fördärvade levnadssätt som så griper omkring sig i kristenheten. Den lilla skaran av bibelforskare, nu kända som Jehovas vittnen, som försökt hjälpa kyrkomedlemmar att komma till klarhet om det okristna ursprunget till många av kristenhetens läror, har tagit itu med att befria sig från alla babyloniska läror och sedvänjor som man fått genom den avfälliga kristenheten. Detta inbegriper den eftergivna läran som härrör från ”den där kvinnan Jesabel”.

16. Vilka saker måste undvikas, även om Jesus och den kristna styrande kretsen under det första århundradet inte lade på någon ytterligare börda?

¹⁶ Johannesklassen i vår tid har också uppmuntrat sina följeslagare, den stora skaran, att ta sig till vara för omoraliska inflytanden, till exempel sådant som kommer från den depraverade underhållningsvärlden. Man behöver inte se på eller uppleva moraliskt fördärv av nyfikenhet eller för att få reda på vad man skall undvika. Det förståndiga handlingssättet är att hålla sig långt borta från ”Satans djupheter”. Som Jesus säger: ”Jag lägger inte på er någon annan börda.” Detta påminner oss om den förordning som den kristna styrande kretsen under det första århundradet lät offentliggöra: ”Den heliga anden och vi själva har nämligen förordat att inte lägga någon ytterligare börda på er, utom dessa nödvändiga ting: att ni fortsätter att avhålla er från ting som är offrade åt avgudar och från blod och från ting som blivit kvävda och från otukt. Ifall ni omsorgsfullt tar er till vara för dessa ting, skall ni ha framgång.” (Apostlagärningarna 15:28, 29) Undvik falsk religion, missbruk av blod (såsom i blodtransfusioner) och omoraliskhet, om du vill uppleva andlig framgång! Din fysiska hälsa kommer sannolikt också att skyddas då.

17. a) Hur har Satan frestat människor i våra dagar med ”djupheter”? b) Vilken inställning bör vi ha till ”djupheterna” i Satans sofistikerade värld?

¹⁷ Satan har andra ”djupheter” i våra dagar, till exempel invecklade spekulationer och filosofier som tilltalar intellektet. Förutom alltför toleranta, omoraliska tankegångar innefattas också spiritismen och evolutionsteorin i detta. Hur betraktar den allvise Skaparen dessa ”djupheter”? Aposteln Paulus citerar ett uttalande av Gud: ”Jag kommer att tillintetgöra de visas vishet.” I kontrast till detta är ”Guds djupheter” enkla, lätta att förstå och hjärtevärmande. Förståndiga kristna skyr ”djupheterna” i Satans sofistikerade värld. Kom ihåg att ”världen [håller] på att försvinna, och även dess begär, men den som gör Guds vilja, han består för alltid”. – 1 Korintierna 1:19, Kingdom Interlinear; 2:10; 1 Johannes 2:17.

18. Vilka välsignelser utlovade Jesus åt smorda kristna som bevarar sig trogna intill slutet, och vilket privilegium kommer dessa uppståndna att ha vid Harmageddon?

¹⁸ Jesus har nu hjärtevärmande ord att säga till de kristna i Tyatira. De är också till uppmuntran för smorda kristna i vår tid: ”Och den som segrar och håller sig till mina gärningar intill slutet, honom skall jag ge myndighet över nationerna, och han skall vara herde över folket med järnstav, så att de krossas sönder likt lerkärl, såsom också jag har fått myndighet från min fader.” (Uppenbarelseboken 2:26, 27) I sanning ett underbart privilegium! Den här myndigheten som smorda segrare får motta vid sin uppståndelse består i att få ta del med Jesus i att svinga tillintetgörelsens ”järnstav” mot de upproriska nationerna vid Harmageddon. På sin höjd kommer dessa nationers kärnvapenarsenaler att fräsa till som en fuktig fyrverkeripjäs, när Kristus krossar sina fiender i stycken som om de vore lerkärl. – Psalm 2:8, 9; Uppenbarelseboken 16:14, 16; 19:11–13, 15.

19. a) Vem är ”morgonstjärnan”, och hur kommer han att ges åt dem som segrar? b) Vilken uppmuntran ges åt den stora skaran?

¹⁹ Jesus tillägger: ”Och jag skall ge honom morgonstjärnan.” (Uppenbarelseboken 2:28) Jesus förklarar själv senare vad den här ”stjärnan” är, när han säger: ”Jag är Davids rot och ättling och den glänsande morgonstjärnan.” (Uppenbarelseboken 22:16) Ja, det är Jesus som uppfyller den profetia som Jehova tvingade fram från Bileams motvilliga läppar: ”En stjärna träder fram ur Jakob, och en spira höjer sig ur Israel.” (4 Moseboken 24:17) Hur kommer Jesus att ge ”morgonstjärnan” åt dem som segrar? Tydligtvis genom att ge sig själv åt dem, genom att föra in dem i ett nära, mycket förtroligt förhållande till sig. (Johannes 14:2, 3) Sannerligen en kraftfull sporre till att uthärda! Det är också stimulerande för den stora skaran att veta att ”den glänsande morgonstjärnan” snart kommer att utöva sin myndighet genom Riket för att återupprätta paradiset här på jorden.

Att bevara ostraffligheten

20. Vilken utveckling inom kristenheten påminner oss om vissa av svagheterna i församlingen i Tyatira?

²⁰ Det här budskapet måste ha varit mycket uppmuntrande för de kristna i Tyatira. Tänka sig – den förhärligade Guds Son i himmelen hade personligen talat till de kristna i Tyatira angående några av deras problem! Det var säkerligen åtminstone några i församlingen som gav gensvar till den här kärleksfulla herdeomvårdnaden. Detta det längsta av de sju budskapen hjälper oss också att identifiera den sanna kristna församlingen i vår tid. År 1918, när Jesus kom till Jehovas tempel för att döma, var det överväldigande flertalet av de organisationer som påstod sig vara kristna besudlade med avgudadyrkan och andlig omoraliskhet. (Jakob 4:4) Några grundade sina trosuppfattningar på vad viljestarka kvinnor under 1800-talet hade lärt ut, till exempel sjundedagsadventisternas Ellen White och Mary Baker Eddy, grundare av Christian Science, och på senare tid har många kvinnor undervisat från predikstolarna. (Jämför 1 Timoteus 2:11, 12.) Inom katolicismens olika riktningar blir Maria ofta vördad framför Gud och Kristus. Jesus vördade henne inte på det viset. (Johannes 2:4; 19:26) Kan organisationer som tillåter sådant orättmätigt kvinnoinflytande verkligen bli godkända som kristna?

21. Vilka lärdomar finns det för den enskilde i Jesu budskap till Tyatira?

²¹ Enskilda kristna, vare sig de tillhör Johannesklassen eller de andra fåren, gör väl i att ge akt på detta budskap. (Johannes 10:16) Somliga kanske finner det frestande att följa minsta motståndets väg, liksom lärjungarna till kvinnan Jesabel i Tyatira gjorde. Frestelsen att kompromissa finns också med i bilden. I våra dagar ställs vi inför sådana stridsfrågor som att äta blodprodukter eller ta emot blodtransfusioner. En del kan mena att deras nit i tjänsten på fältet eller i fråga om att hålla tal berättigar dem att vara mindre stränga inom andra områden, till exempel när det gäller att se på våldsfyllda och omoraliska filmer på bio eller video, eller när det gäller ett omåttligt bruk av alkohol. Jesu varning till de kristna i Tyatira säger oss att vi inte får ta oss sådana friheter. Jehova vill att vi skall vara rena och helhjärtade, inte delade, som många kristna i Tyatira var.

22. Hur betonar Jesus vikten av att ha ett hörande öra?

²² Till sist uppmanar Jesus: ”Den som har öra, han må höra vad anden säger till församlingarna.” (Uppenbarelseboken 2:29) För fjärde gången upprepar Jesus den här väckande refrängen, och den kommer att avsluta alla de tre budskap som ännu följer. Har du ett sådant hörsamt öra? Fortsätt då att med spänd uppmärksamhet lyssna, när Gud med hjälp av sin ande fortsätter att ge råd genom sin kanal.

[Fotnoter]

[Bilder på sidan 51]

I vår tid utförs en stor del av vittnandet av trogna systrar, medan de anspråkslöst understöder teokratisk myndighet