”Men ändå har du några få namn i Sardes som inte har fläckat ner sina ytterkläder, och de skall vandra med mig i vita kläder, därför att de är värdiga.

Uppenbarelseboken 3:4,

På grund av försumlighet från en äldstekrets’ sida kan en hel församling falla i djup andlig sömn. Men trots det kan det finnas enskilda individer i församlingen som modigt strävar efter att bevara sin kristna identitet ren och obefläckad och på så vis fortsätter att ha ett gott namn hos Jehova. – Ordspråksboken 22:1.

11, 12. a) På vilket sätt måste somliga ha liknat dessa trogna ”få namn” i Sardes, även under det stora avfallet? b) Vilken lättnad fick vetelika kristna erfara under Herrens dag?

¹¹ Ja, de ”ytterkläder” som omnämns syftar på en persons rättfärdiga identitet som kristen. (Jämför Uppenbarelseboken 16:15; 19:8.) Det måste vara hjärtevärmande för Jesus att upptäcka att ”några få namn”, några få smorda kristna i Sardes, trots det stora flertalets likgiltighet ändå lyckas bevara sin identitet. När till bekännelsen kristna gick upp i det stora Babylon, världsväldet av falsk religion, under århundradenas lopp i samband med det stora avfallet, måste det på liknande sätt hela tiden ha funnits några få individer som försökt föra en ojämn kamp för att göra Jehovas vilja. Dessa var rättfärdiga liksom vete gömt mitt i en uppsjö av sekteristiskt ogräs. – Uppenbarelseboken 17:3–6; Matteus 13:24–29.

¹² Jesus lovade att han skulle vara med de här vetelika kristna ”alla dagar intill avslutningen på tingens ordning”. Han vet vilka de är och känner till det goda namn de har byggt upp åt sig. (Matteus 28:20; Predikaren 7:2) Föreställ dig den glädje dessa ”få” trogna kände, som ännu var vid liv när Herrens dag började! De blev nu äntligen avskilda från den andligen döda kristenheten och samlades in i en rättfärdig församling som mer liknade församlingen i Smyrna. – Matteus 13:40–43.

13. Vilka välsignelser finns i beredskap för smorda kristna som inte ”fläckat ner sina ytterkläder”?

¹³ De i Sardes som är trogna intill änden och som inte befläckar sin kristna identitet får del av förverkligandet av ett underbart hopp. Efter upprättandet av Jesu messianska rike år 1914 blir de uppväckta till andligt liv, och som segrare blir de iklädda vita ytterkläder till symbol av sin fläckfria, ofördärvade rättfärdighet. De har vandrat på den smala vägen som leder till liv och kommer att få glädjas åt en evig belöning. – Matteus 7:14; se också Uppenbarelseboken 6:9–11.