Ungdomar frågar:

Hur kan jag leva i en religiöst delad familj?

”Det var svårt för oss barn. Pappa föraktade vår religion. Det var alltid spänningar i hemmet.” — Terry.

LEVER du i en religiöst delad familj? Om du gör det, vet du hur besvärligt och svårt det kan vara. Mamma och pappa kan mycket väl tolerera varandras trosuppfattningar, men det kan ändå vara som S. Sandmel säger i sin bok When a Jew and Christian Marry (När en jude och en kristen gifter sig): ”Sträcker sig den ena partens tolerans för den andras religion så långt att barnen får uppfostras i den andras religion? Det ärliga svaret är i många fall: Nej.”

Tänk till exempel på vad som kan hända om en av dina föräldrar är ett Jehovas vittne. Denna förälder känner sig förpliktad att uppfostra dig ”i Jehovas tuktan och allvarliga förmaning” och har kanske mycket bestämda åsikter om sådant som att stämma träff, moral och att delta i skolidrott, hur fritiden skall användas och dina framtida mål i livet. (Efesierna 6:4) Den förälder som inte är ett vittne kan däremot ha en mera eftergiven syn på dessa ting.

Din mamma vill kanske att du följer med henne till ett kristet möte under veckoslutet. Pappa vill kanske att du stannar hemma och tittar på sporten i TV med honom. ”Det hände att jag tyckte lite synd om pappa”, minns Doug. ”Han var försäljare, så vi träffade honom inte under veckan, och på veckosluten lämnade familjen honom ensam och gick på mötena. Någon gång ibland hoppade jag över mötena och stannade hemma med honom.”

Jesus förutsade att sådana situationer skulle inträffa. Han sade: ”Ty jag har kommit för att vålla söndring och sätta en man mot sin far och en dotter mot sin mor och en ung hustru mot sin svärmor. Ja, en människas fiender kommer att vara sådana som tillhör hennes eget hushåll.” (Matteus 10:35, 36) Inte så att Jesus med avsikt splittrade familjer, men han visste att det skulle uppstå problem när vissa familjemedlemmar accepterade sann tillbedjan och andra inte gjorde det. Frågan är: Vad bör du egentligen göra om du befinner dig i en sådan situation?

Fallgropar som bör undvikas

Först av allt måste du ha klart för dig att målet är att behaga Gud själv, inte bara någon av dina föräldrar! Han är den som kräver att man skall ”tillbedja med ande och sanning”. (Johannes 4:24) Men för att kunna göra detta i ett religiöst sett delat hem måste man undvika vissa fallgropar.

Kompromissande — En tonårspojke vars föräldrar är skilda säger om sina besök hos sin icke troende far: ”Han försöker få mig att vända mig mot sanningen och Gud.” Han gör det genom att pressa sonen till att ta del i firandet av icke-kristna högtider. ”Det gör att jag känner mig mycket illa till mods”, medger pojken. Men Jesus påminner oss: ”Den som är fäst vid far eller mor mer än vid mig är mig inte värdig.” (Matteus 10:37) Stå därför fast vid vad du tror på! Att du taktfullt säger nej till någon oacceptabel verksamhet är inte nog. Du måste också vänligt men bestämt låta din förälder veta att du vägrar att kompromissa. När din förälder ser din fasta beslutsamhet, kan trycket så småningom lätta.

Det krävs emellertid balans. I Filipperna 4:5 heter det: ”Låt er resonlighet bli känd för alla människor.” Resonlighet innebär att man är medgörlig och flexibel. Du kan kanske ordna det så att du tillbringar mera tid med din icke troende förälder om han eller hon känner sig försummad. Kom också ihåg att du har skyldigheter gentemot båda föräldrarna. — Efesierna 6:1.

Utjämnarrollen — En missriktad känsla för rättvisa kan göra dig frestad att välja mammas sida i fråga om religion helt enkelt därför att din bror valt pappas sida — eller tvärtom. Men håller det när det gäller hur du väljer att tillbe Gud? Tänk om din mammas religiösa åsikter är falska och oskriftenliga, hur blir det då? ”Köp sanning och sälj den icke”, råder Ordspråksboken 23:23 (Åkeson).

Efterliknande av äldre syskon — Du kanske känner större samhörighet med en äldre bror eller syster än med någon av föräldrarna. Då kanske du har en tendens att följa den religiösa väg han eller hon väljer. ”Det var så jag kände det, för jag växte upp i en stor familj”, säger Roberto. Han upplevde det därför som ett andligt bakslag när hans storebror helt tog avstånd från sann tillbedjan och lämnade hemmet. ”Då kände jag mig mycket nedslagen”, erkände han. Skulle det inte, hur nära du än står något av dina syskon, vara rena dårskapen att låta honom eller henne locka dig bort från att tjäna Gud?

Söndra och segra — ”När jag var i 19-årsåldern tyckte pappa att jag skulle vara ihop med flickor”, minns Doug. ”Mamma var döpt kristen, och hon var helt emot det. Plötsligt fann jag att jag sökte mig till pappa, fastän jag innerst inne visste att mamma hade rätt.” Då föräldrarna har skilda moralnormer ges det rikliga tillfällen att spela ut den ena föräldern mot den andra. Det kan vara frestande att söka sig till den som ger den största friheten.

Genom att spela ut föräldrarna mot varandra ökar man bara spänningarna inom familjen. Och att du får tillåtelse att göra något som du vet är oförståndigt och felaktigt ursäktar dig knappast inför Gud. ”Den som vet att göra vad rätt är och ändå inte gör det, för honom är det synd.” (Jakob 4:17) Varför inte försöka lyssna till den förälder som leder dig på ”livets väg” i stället för att manipulera den förälder som ger dig den största friheten? — Ordspråksboken 6:23.

Gör ditt eget val av religion

Men ändå kan en del ungdomar verkligen vara osäkra på vilken av föräldrarna som har rätt. Hur kan man avgöra det? Bibeln berättar om en ung man vid namn Timoteus som växte upp i ett religiöst delat hem. Han beskrivs som ”son till en troende judisk kvinna men av en grekisk far”. (Apostlagärningarna 16:1) Ibland måste Timoteus ha känt hur han slets mellan sina föräldrar. Ändå kom han att omfatta sin mors religiösa tro och blev följeslagare till aposteln Paulus på dennes resor. (Apostlagärningarna 16:2, 3) Berodde det på att han älskade sin mor mer än sin far? Nej, knappast.

Aposteln Paulus skrev till Timoteus: ”Men förbli du i de ting som du har lärt och har övertygats att tro på, då du vet vilka personer du har lärt dem av och då du från din späda barndom har känt de heliga skrifterna, som kan göra dig vis till frälsning genom tron i förbindelse med Kristus Jesus.” (2 Timoteus 3:14, 15) Av detta kan vi dra slutsatsen att Timoteus grundade sitt val på allvarligt studium av Guds ord. Han hade ”övertygats” till att tro på det, hade fått tillräckliga bevis.

I stället för att göra ditt val på känslomässiga grunder bör du undersöka dina föräldrars trosuppfattningar i ljuset av ”de heliga skrifterna”.a Sist och slutligen är det du och inte din mamma eller pappa som har ansvaret när det gäller att arbeta på din frälsning. — Filipperna 2:12.

Hur du kan vinna din icke troende förälder

Hur bör du betrakta din icke troende förälder sedan du väl i ditt hjärta beslutat att slå in på den sanna religionens väg? Aposteln Paulus uppmuntrade de kristna att försöka vinna sin icke troende äktenskapspartner: ”Hur vet du, hustru, om du inte skall frälsa din man? Eller hur vet du, man, om du inte skall frälsa din hustru?” (1 Korintierna 7:12—16) Kan inte detta vara en princip som är tillämplig också på barn till icke troende?

Ditt kyska uppförande och din djupa respekt för din förälder kan bidra mycket till att ge ett positivt intryck av den sanna kristendomen. (Jämför 1 Petrus 3:1, 2.) Kom också ihåg att ditt ställningstagande för sanningen inte innebär att du på något sätt tar ställning mot din icke troende förälder. Genom att fortsätta att vara vänlig, lydig och samarbetsvillig kan du tydligt visa att du fortfarande älskar honom eller henne.

”Tiga har sin tid, och tala har sin tid.” (Predikaren 3:7) Om du skulle få tillfälle att tala med din förälder om din tro, gör då för all del det! ”Undanhåll inte det goda från dem som det tillkommer”, påminner oss Ordspråksboken 3:27 (NW). Men var vänlig och taktfull. Undvik att prata omkull din förälder bara därför att du vet mer om bibeln. Vem vet, kanske bär dina ansträngningar frukt. ”Min pappa var bitter motståndare i åratal”, säger Jay. ”Vi trodde aldrig att han skulle ändra sig, men till slut vann vi honom för sanningen.” När Jays far dog för ett par år sedan, tjänade han som äldste i den kristna församlingen.

Om du inte finner något gensvar, tänk då på Davids ord i Psalm 27:10: ”Om än min fader och min moder överger mig, skall Herren [Jehova] ta hand om mig.” Du har också stöd av lojala vänner inom den kristna församlingen som är ”mer trogna än en broder”. (Ordspråksboken 18:24) Med den hjälp du får av dem och av din troende förälder kan du stå fast i sanningen.

[Fotnot]

[Bild på sidan 23]

Genom att spela ut föräldrarna mot varandra kan du kanske få igenom din vilja, men i det långa loppet ökar det spänningarna inom familjen