Ungdomar frågar:
Är ravepartyn ett oskyldigt nöje?
”När jag dansar med armarna sträckta rakt upp i luften och musiken strömmar genom kroppen, känner jag mig stimulerad av de andra på dansgolvet. Jag är som i trance.” — Gena.
GENA beskriver här den kick det ger att gå på ravepartyn. Dessa danstillställningar, som oftast varar hela natten, blev först populära i Storbritannien under 1980-talet. Nu för tiden poppar de upp överallt på jorden, däribland i Sverige, i Canada, i Indien, på Nya Zeeland, i Sydafrika, i Tyskland och i USA.
Man arrangerar ravepartyn på klubbar, i övergivna lagerlokaler och på öppna fält — varhelst människor kan samlas för en natts vild dans utan uppehåll. ”Ravepartyn ersätter undan för undan vanliga fester på nattklubbar som ungdomars val av nöje”, skrev Adam Levin i tidskriften Sunday Times Magazine som ges ut i Johannesburg i Sydafrika. ”Om dina tonåringar ännu inte har berättat för dig om dem”, tillade han, ”då har ni kommunikationssvårigheter.”
En titt på ravescenen
Ravepartyn hålls ibland i hemlighet — platsen meddelas inte förrän samma dag. Men trots det är allt mellan några tiotal och tusentals ungdomar i bisarra kläder på plats när den raffinerade ljusshowen och den pulserande technomusiken börjar. ”Det är som en enda stor enad människomassa som dansar omkring och ger utlopp åt sina aggressioner i takt till musiken”, säger Katy, som läser andra året på college.
Men rave är mer än bara en dans. Det är också en kultur, eller en ”scen”, som ”ravare” brukar kalla det. Ravescenens motto sägs vara fred, kärlek, enighet och respekt — oavsett ras, nationalitet eller sexuell läggning. ”På de här festerna har vi försökt att mixa olika kulturer”, säger ägaren till en affär som är specialiserad på dansmusik. ”Tanken är att man skall känna samhörighet”, tillägger han, ”och att dansa tillsammans är ett bra sätt att uppnå det.”
Med tanke på sådana till synes upphöjda ideal kanske du frågar: ”Vad är det då för fel med ravepartyn?” Det finns dock en annan sida av ravescenen som du bör ta i betraktande.
Ravefesternas avigsidor
Somliga menar att det är sällsynt att alkohol förekommer på ravefester. Men med droger är det annorlunda. ”Man kan undra om ravescenen hade blivit lättare accepterad av allmänheten om förekomsten av droger inte hade varit så stor”, erkänner en ravare som heter Brian. ”Naturligtvis”, tillägger han, ”finns det många andra som undrar om ravefesterna någonsin skulle ha kommit till utan dem.”
Även om det är populärt med marijuana och LSD på vissa ravepartyn, tycks MDMA, oftare känt som ecstasy, vara den drog som ravare föredrar. De som använder ecstasy påstår att det är relativt säkert. De vidhåller att det helt enkelt ger dem kraft att kunna dansa hela natten och att det förstärker deras känslor av upprymdhet. Men under rubriken ”Populär drog kan skada hjärnan” i tidningen The New York Times sägs det att ecstasy ”kan ha långvariga, skadliga verkningar på aptiten, sömnen, sinnesstämningen, impulsiviteten och andra mentala funktioner”. Och det är inte allt. ”Ecstasy har orsakat en del dödsfall”, framhåller dr Howard McKinney, ”och i flera andra fall har människor som tagit normala doser drabbats av hjärtsvikt, leverskador eller koma.” Doktor Sylvain de Miranda säger därför med all rätt: ”Ravare som använder ecstasy dansar med döden.”
Även droger som har framställts av växter — till exempel herbal acid, acceleration, herbal ecstasy eller rush — kan vara skadliga. Så till exempel sägs det att under vissa förhållanden kan drogen acceleration orsaka hjärtattacker och till och med död.
De som fortfarande insisterar på att drogerna som används i samband med ravepartyn är ofarliga måste ta en annan faktor i betraktande. Ian Briggs vid kanadensiska polisen hävdar att 90 procent av de droger som säljs som ecstasy i själva verket inte är ecstasy. ”Mycket av det är PCP eller andra farliga droger”, säger han. ”Människor som säljer de här drogerna är samvetslösa. De finns inte i närheten när drogerna börjar verka.”a
Det är sant att en del ravepartyn kan vara drogfria. Men även ravare erkänner att det ofta är omöjligt att förutsäga om någon, några eller flertalet av dem som är på ett raveparty kommer att vara påverkade av någon olaglig drog.
Är ravepartyn verkligen något för dig?
Musik och dans är i sig själva inte fel, lika lite som det är olämpligt att ha roligt. I Bibeln sägs det när allt kommer omkring att ”skratta har sin tid” och ”dansa har sin tid”. (Predikaren 3:4, Heyman) Dessutom ges uppmaningen: ”Gläd dig ... i din ungdom.” (Predikaren 11:9) Skaparen vill alltså att du skall vara lycklig! Men du måste komma ihåg att ”hela världen befinner sig i den ondes våld”, dvs. i Satans, Djävulens, våld. (1 Johannes 5:19) Det bör därför knappast komma som en överraskning att de nöjesformer som den här världen glamoriserar ofta är besmittade med skadliga element.
Tänk till exempel på dem som brukar gå på ravepartyn. Följer de Bibelns förmaning att ”rena ... [sig] från varje förorening av kött och ande”? (2 Korinthierna 7:1) Det är sant att ravare ofta talar om fred, kärlek och enighet. Men ”visheten från ovan” är mer än bara ”fridsam” eller fredlig, den är också ”kysk”. (Jakob 3:15, 17) Fråga därför dig själv: ”Har de som ofta besöker ravepartyn en moral som väl stämmer överens med de normer som finns i Guds ord, Bibeln? Önskar jag vara tillsammans en hel natt med sådana som är ’älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud’?” — 2 Timoteus 3:4; 1 Korinthierna 6:9, 10; jämför Jesaja 5:11, 12.
Det är viktigt att man begrundar de här frågorna, därför att Paulus skrev att ”dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor”. (1 Korinthierna 15:33) Om man är tillsammans med dem som nonchalerar Guds lagar, kommer det till sist att leda till olycka, för i Bibeln sägs det: ”Den som vandrar med de visa kommer att bli vis, men den som umgås med de enfaldiga kommer det att gå illa.” — Ordspråken 13:20.
Faktum är att många ravepartyn inte är något annat än drogpartyn, och de som går på sådana fester kan få skörda bittra följder. Det händer att polisen företar razzior mot ravepartyn och avbryter dem, antingen därför att festen hålls olagligt eller därför att det förekommer droger. Skulle du vilja räknas bland lagbrytare? (Romarna 13:1, 2) Skulle du, även om du inte bröt mot lagen, kunna vara med på en sådan fest och förbli ”utan fläck från världen”? (Jakob 1:27) Eftersom ”bullersamma festupptåg”, eller ”vilda gillen” (J. N. Darbys svenska översättning), fördöms i Bibeln, skulle du då kunna vara med på ett raveparty och samtidigt bevara ett rent samvete inför Gud och människor? — Galaterna 5:21; 2 Korinthierna 4:1, 2; 1 Timoteus 1:18, 19.
Det är uppenbart att kristna måste akta sig för faran med ravepartyn. Men misströsta inte. Det finns fortfarande mycket som du kan glädja dig åt. Så till exempel har många familjer bland Jehovas vittnen ordnat trevliga bjudningar.b Med noggrann planering och tillsyn kan dessa bjudningar bli andligt och fysiskt uppbyggande för alla som är med. Och vad som är ännu viktigare är att uppbyggande umgänge gläder Jehova, ”den lycklige Guden”, som vill att hans folk skall glädja sig. — 1 Timoteus 1:11; Predikaren 8:15.
[Fotnoter]
a PCP (fencyklidin) är ett narkosmedel som ibland används illegalt för att framkalla hallucinationer.
b Ytterligare upplysningar finns i Vakttornet för 15 augusti 1992, sidorna 15–20, och Vakna! för 22 maj 1997, sidorna 8–10.
[Ruta på sidan 26]
Vad är techno?
Enkelt uttryckt avser techno elektronisk dansmusik. Den omspänner många stilar. Många skulle beskriva technomusiken som rytmisk, därför att tempot vanligen varierar mellan 115 och 160 slag per minut.
”För den oinvigde”, sägs det i tidningen The European, ”låter techno som det oljud man hör när man sitter i tandläkarstolen uppblandat med det oljud som man kan föreställa sig förekom den natt då Sodom och Gomorra förstördes.” Men många som lyssnar till technomusiken är fångade av dess ihållande, taktfasta puls. ”Den här musiken ger mig en känsla av gränslös frihet och oberoende”, säger 18-åriga Christine. Sonja känner likadant. ”Från början”, medger hon, ”tyckte jag inte alls om technomusiken. Men ju mer man lyssnar till den, desto mer tycker man om den. Om man skruvar upp volymen riktigt högt, kan man knappast komma undan den pulserande rytmen. Man rör sig automatiskt. Om man inte är försiktig, tar rytmen kontrollen över hela ens kropp.” Shirley, som är 19 år, ser något djupare i techno. ”Det är mer än bara musik”, säger hon. ”Det är en hel livsstil som kommer till uttryck i kläder och språk.”
De kristna önskar ”fortsätta med att skaffa ... [sig] visshet om vad som är välbehagligt för Herren”. (Efesierna 5:10) Därför måste de visa samma försiktighet när det gäller techno som när det gäller andra musikstilar. Om du känner dig dragen till techno, fråga då dig själv: ”Hur påverkar den här musikstilen mig? Får den mig att känna mig glad, lugn och fridsam? Eller retar den upp mig, ja, kanske rentav framkallar ilska eller väcker omoraliska tankar? Kommer det att jag känner mig dragen till den här musikstilen att dra mig närmare dess livsstil? Skulle jag kunna bli frestad att gå på ett raveparty för att lyssna till den här musiken eller dansa till den?”
Slutsatsen är i själva verket den här: Oavsett vilken musik du tycker om, så får du aldrig låta den komma mellan dig och din himmelske Fader.