Ungdomar frågar:
Hur kan jag komma över en romans som tog slut?
”HAN gav mig känslan att jag var mycket speciell. Som jag kände mig då har jag aldrig känt mig förut. Men sedan sade han att han inte trodde att det skulle fungera mellan oss. Jag trodde att mitt liv var slut. Jag grät både dag och natt. Jag kunde inte äta, jag kunde inte sova, jag gick ner femton kilo på några månader, och jag drabbades till och med av luftrörskatarr. Livet kändes så meningslöst.” — Renee.
Om du har fått dina känslor sårade av en romans som tagit slut, kanske du känner igen dig i denna flickas klagan. Du vet mycket väl vad det innebär att känna djupt för någon och sedan bara se sina förhoppningar gå i kras. Känslan av att ha blivit bortstött är mycket stark och förödmjukande. I din mödosamma kamp för att komma över de plågsamma känslorna kanske du undrar: ”Varför kan jag inte helt enkelt slå bort det hela — glömma personen i fråga och fortsätta att leva mitt liv?” Det är sällan så enkelt.
Varför är det så svårt?
En undersökning visade att de band som romantiska känslor skapar kan vara mycket starka. De har till och med jämförts med banden mellan föräldrar och barn. Det tar utan tvivel lång tid för den romantiska kärleken att växa sig så stark, men känslorna kan ändå vara djupa redan från början. Det går inte att sätta på och stänga av dem som man kanske gör när man slår på eller slår av ljuset. Och om du befinner dig i vad Bibeln kallar ”ungdomsblomstringen”, kan de nyväckta sexuella begären vara mycket svåra att stå emot. (1 Korinthierna 7:36) Och det gör att förlusten av en pojkvän eller flickvän är särskilt svår att uthärda då.
En benägenhet för dagdrömmeri kan också spela en roll. En undersökning som några forskare gjorde förklarar att ungdomar är ”mer sårbara för förluster, eftersom de, när de går in i ett romantiskt förhållande, har en benägenhet att fantisera om framtiden tillsammans med sin partner. I dessa fantasier kan ingå drömmar om att få gifta sig, få barn och få vara tillsammans resten av livet.” Sådana drömmar kan vara svåra att överge, även när de har föga grund i verkligheten.
Du är fortfarande älskad
I samma undersökning konstaterades det: ”Att förlora den man är förälskad i ... kan leda till känslor av personligt misslyckande och otillräcklighet.” Jeanette erinrar sig: ”Man känner sig deprimerad, som om ingen finns där vid ens sida. Man bryr sig inte längre. Man känner sig kasserad.” Många känner sig i likhet med henne deprimerade, skyldiga, värdelösa och oförmögna att koncentrera sig. Somliga har till och med begått självmord.
Det här kan alltså vara en farlig tid för dig. Men kom ihåg Jesu uppmaning att ”älska din nästa som dig själv”. (Markus 12:31) Ett visst mått av egenkärlek är därför både nödvändigt och tillbörligt. Det faktum att en person inte besvarade din romantiska kärlek betyder inte att ingen alls kan älska dig, eller hur? Eller kan du verkligen utgå från att ingen annan någonsin kommer att finna dig åtråvärd eller attraktiv? Har du inte en familj och vänner som älskar dig?
Men en ännu viktigare fråga är: Hur känner Gud för dig? Lea, en kvinna som levde på Bibelns tid, måste ha känt avvisandets smärta mycket starkt. Hon var väl medveten om att hennes man, Jakob, blev lurad till att gifta sig med henne och att han älskade hennes syster Rakel mer. Det är inte att undra på att hon så att säga kände sig ”hatad” och djupt olycklig. Ändå fann Gud mycket gott hos Lea. Han välsignade henne med många barn, och både den prästerliga och den kungliga släktlinjen i Israel — som ledde fram till Messias — kom genom henne och inte genom Rakel. — 1 Moseboken 29:30—35.
Hur mycket andra än skulle förkasta dig är ändå Guds välsignelse och kärlek en verklighet. Kom ihåg att universums Skapare älskar dig så mycket att han lät sin Son lida och dö för dig. (Johannes 3:16) Det går att älska dig, och du är verkligen inte värdelös.
När en brytning egentligen är en välsignelse
Det kan kännas som om brytningen är bland det värsta som någonsin har hänt dig, men det kan faktiskt vara precis tvärtom. Även om det kanske är svårt att tro det, är det mycket troligt att slutet på din romans är en välsignelse. Hur då? De flesta romanser mellan tonåringar har egentligen mycket små utsikter att hålla i längden. Unga människor växer och förändras fortfarande. Deras önskningar är lättflyktiga, och de misstar sig lätt när det gäller kärlek. Ändå gifter sig varje år tusentals tonåringar, bara för att alltför sent upptäcka att det var ett misstag. En kvinnlig tidningschef sade efter sin skilsmässa: ”Det var ett verkligt misstag att gifta sig så ung. Jag förstod faktiskt inte att vår bakgrund och våra värderingar var mycket olika.”
Antalet tonårsäktenskap som misslyckas är förfärande högt. Så hur dåligt du än mår just nu, kan du vara förvissad om en sak — det skulle kännas ännu värre att sitta fast i ett olyckligt äktenskap. Fråga dig själv om du verkligen var redo för ett livslångt äktenskap, med allt det ansvar som det för med sig, inklusive att fostra barn. Och var den du älskade verkligen redo och mogen? Kom ihåg, ett uppvaktande som tar slut är oändligt mycket mindre smärtsamt än ett äktenskap som tar slut.
Brytningen var en välsignelse för dig i synnerhet om du begick det misstaget att du gav dig i lag med någon som inte respekterar gudaktiga principer och moralnormer. (2 Korinthierna 6:14) Shana erinrar sig riskerna i moraliskt avseende med att ha en världslig pojkvän: ”Han sade alltid att han älskade mig. Men sedan kunde han be mig ligga med honom. Jag sade alltid nej. Jag insåg att det var fel. Efter ett tag slutade han att ringa till mig. Jag grät varje kväll — det kändes så svårt att förlora honom!” Men det är helt klart att denna brytning räddade Shana från andlig undergång.
Du kan alltså försöka se brytningen som en erfarenhet som du kan lära dig någonting av. Det är som det sägs i Ordspråken 22:3: ”Klok är den som har sett olyckan och griper sig an med att gömma sig, men de oerfarna har gått vidare och måste lida straffet.” Kommer den här erfarenheten att göra dig klokare, så att du kan undvika svårigheter i framtiden?
Att klara känslorna
Men även om brytningen var till ditt eget bästa, är den inte fördenskull smärtfri. Hur kan du handskas med de känslor som inte tycks vilja försvinna? För det första hjälper det inte att låtsas att du inte känner någonting. I tidskriften ’Teen sades det nyligen angående detta ämne att ”känslor inte är något som man kan springa ifrån eller gömma sig ifrån. Till slut hittar de en.”
Det är fullt naturligt om du känner dig uppretad och djupt skakad över sådant här. Men stäng inte känslorna inne, så att du kväll efter kväll går och lägger dig i ett upprört tillstånd. Följ Bibelns visa råd: ”Vredgas, men synda ändå inte; låt inte solen gå ner medan ni är i ett uppretat tillstånd.” (Efesierna 4:26) Tala ut om saken med någon vän eller någon annan person som du har förtroende för. ”Planer omintetgörs där det inte förekommer något förtroligt tal”, heter det i Ordspråken 15:22. Dina föräldrar eller kristna äldste kan vara till stor hjälp i sådana här situationer. Du kanske finner att de har gått igenom lika smärtsamma prövningar när de var unga.
En annan hjälp att klara sina känslor är att hålla sig sysselsatt. Det kan lätt bli så att man drar sig undan, isolerar sig, dagdrömmer och tappar intresset för livet. Jeanette erinrar sig: ”Det känns som om man inte vill göra någonting. Man vill bara sova en massa.” Men som Ordspråken 18:1 säger så varnande: ”Den som isolerar sig kommer att söka sin egen själviska längtan; mot all praktisk vishet kommer han att bryta ut.” Håll dig därför i stället flitigt sysselsatt. Återgå genast till gemenskapen med sådana som kommer att uppmuntra dig att följa en rätt kurs.
Ett utmärkt utlopp för din energi kan du få genom att engagera dig i den kristna tjänsten. Aposteln Paulus skrev: ”Följaktligen, mina älskade bröder, bli fasta, orubbliga, och ha alltid rikligt att göra i Herrens verk, och vet att er möda inte är förgäves i förbindelse med Herren.” (1 Korinthierna 15:58) Du behöver inte känna att ditt liv är tomt eller meningslöst. Att dela med sig av de goda nyheterna åt andra medför lycka och tillfredsställelse. — Apostlagärningarna 20:35.
Kom också ihåg att du under en tid framöver kommer att ha både goda och dåliga dagar. Under dåliga dagar kanske det känns som om du aldrig kan komma över sådant här. Men sanningen är att du kommer att känna dig bättre. Att läka ett sår — av vilket slag det vara må — tar tid. Fördröj inte läkningsprocessen genom att frossa i romantisk eller sentimental musik och dagdrömma om din förlorade kärlek. Förtrösta på Jehova för att få styrka. Han vet exakt vad du går igenom och hur du känner det. ”Jehova är nära dem som har ett nedbrutet hjärta; och dem som har en krossad ande räddar han.” — Psalm 34:18.
En ljusare framtid
Som ung är tid en av dina stora välsignelser. Du har så mycket tid på dig att lära dig olika saker och skaffa dig erfarenhet. Använd därför denna värdefulla tillgång på ett vist sätt. Utveckla egenskaper som kommer att hjälpa dig att bli en trygg och stabil vuxen. På det sättet kommer du att kunna fatta visa beslut i framtiden när det gäller sällskapande och äktenskap.
Hur svårt det än känns just nu, kommer denna smärtsamma tid att få ett slut, och du kanske kommer att lära dig mycket av den. Renee, som citerades tidigare, säger: ”Jag kan handskas med mina känslor mycket bättre nu. Jag har lärt mig så mycket. Jag har lärt mig att det endast är då man gör saker och ting på Jehovas sätt som det går väl för en.”
[Bild på sidan 23]
Det är verkligen smärtsamt att se den man tycker om falla för någon annan