ELIESER

[Eliẹser] Betyder ”min Gud är hjälpare”.

1. En man från Damaskus; den som tydligtvis skulle ärva den barnlöse Abraham. Abraham omnämnde honom som ”en son av mitt hushåll”. (1Mo 15:2, 3) Arkeologiska fynd, till exempel tavlorna från Nuzi, kastar ljus över varför Abraham betraktade Elieser som sin arvinge. Det hände ofta att barnlösa äkta par adopterade en son, som skulle ta hand om dem på deras ålderdom och sörja för att de fick en begravning när de dog, varefter han ärvde det de ägde. Ett villkor var dock att om paret efter adoptionen själva fick en son skulle denne bli huvudarvinge.

Det är sannolikt Elieser som omnämns som Abrahams äldste tjänare och hans husföreståndare, den tjänare som sändes till Nahors hushåll i övre Mesopotamien för att hämta en hustru åt Isak. Liksom sin herre Abraham vände sig Elieser till Jehova för att få vägledning och följde hans ledning. (1Mo 24:2, 4, 12–14, 56)

2. Den yngste av Moses två söner. Han fick detta namn av sin far Mose, eftersom Gud hade varit Moses hjälpare och befriat honom från faraos svärd. (2Mo 18:4) Elieser hade bara en son, Rehabja, som dock fick många avkomlingar. På Davids tid sattes en av dessa, Selomot, och hans bröder över allting som hade helgats. (1Kr 23:17; 26:25, 26, 28)

3. Son till Beker och avkomling av Benjamin. (1Kr 7:6, 8)

4. En av de sju präster som blåste i trumpeterna framför Jehovas ark, när David lät föra upp den till Jerusalem från Obed-Edoms hus. (1Kr 15:24)

5. Son till Sikri; ledare för Rubens stam under Davids regering. (1Kr 27:16)

6. Son till Dodavahu från Maresa; en profet som förutsade att Jehova skulle bryta ner kung Jehosafats verk, dvs. de skepp han byggde tillsammans med den onde kung Ahasja. (2Kr 20:35–37; 1Ku 22:48)

7. Ett av överhuvudena bland de landsflyktiga som återvände till Jerusalem tillsammans med Esra. (Esr 8:16)

8. En präst, en av ”Jesuas ... söner”; en av dem som på Esras uppmaning sände bort sina utländska hustrur. (Esr 10:18, 19)

9. En levit bland dem som på Esras uppmaning sände bort sina utländska hustrur. (Esr 10:23, 44)

10. En avkomling av Harim; en av dem som på Esras uppmaning sände bort sina utländska hustrur. (Esr 10:31, 44)

11. En av förfäderna till Jesu mor, Maria. (Lu 3:29)