Bibelns syn
Kan vi skylla våra synder på Satan?
MÄNNISKAN skyllde den första synden hon begick på Satan. Eva sade: ”Ormen — den bedrog mig, och så åt jag.” (1 Moseboken 3:13) Sedan dess har ”den ursprunglige ormen, han som kallas Djävul och Satan”, fortsatt att föra krig mot människorna genom att förblinda deras sinnen. Ja, han ”vilseleder hela den bebodda jorden”. (Uppenbarelseboken 12:9; 2 Korinthierna 4:4) Ingen slipper undan hans påtryckningar. Betyder det då att vi inte kan stå emot hans inflytande? Och när vi syndar, är det då alltid hans fel?
Det är sant att Bibeln förklarar att Satan bedrog Eva. (1 Timoteus 2:14) Hon lurades att tro att hon, om hon bröt mot Guds befallning, skulle få sådan kunskap som endast Gud har och därmed bli oberoende av honom. (1 Moseboken 3:4, 5) Under dessa omständigheter syndade Eva. Men Gud höll henne ansvarig, och han dömde henne till döden. Varför gjorde han det? Satan hade ljugit för Eva, men hon var fullt förtrogen med Guds befallning. Hon tvingades inte till olydnad. Nej, hon hade full kontroll över sina handlingar — hon var fullt kapabel att stå emot Satans inflytande.
Stå emot Djävulen
Vi kan stå emot Djävulen. I Efesierna 6:12 sägs det att ”vi har en kamp” mot ”de onda andemakterna i det himmelska”. Det är alltså tydligt att Gud förväntar att vi bekämpar Satans inflytande. Men hur kan vi människor bekämpa sådana övermänskliga krafter som Satan och hans demoner besitter? Har vi blivit manade att kämpa en ojämn kamp, en kamp som vi med all säkerhet kommer att förlora? Nej, Jehova Gud uppmanar oss inte att bekämpa Djävulen i vår egen kraft. Han visar oss hur vi kan motstå Djävulens lockelser och avgå med seger. Bibeln talar om för oss vem Djävulen är, hur han verkar och hur vi kan skydda oss mot honom. — Johannes 8:44; 2 Korinthierna 2:11; 11:14.
Hur vi kan ”stå emot Djävulen”
Bibeln råder oss att föra vår kamp mot Djävulen i två steg. Den ger oss följande uppmaning: ”Underordna er därför Gud; men stå emot Djävulen, så skall han fly från er.” (Jakob 4:7) Det första steget, att vi underordnar oss Gud, inbegriper att vi visar lydnad för Guds bud. Genom att vi ständigt är medvetna om Guds existens, hans godhet, hans väldiga kraft och makt och hans höga principer, får vi kraft att stå emot Satan. Det är också viktigt att vi är ihärdiga i våra böner till Gud. — Efesierna 6:18.
Tänk på det tillfälle då Jesus blev frestad av Djävulen. Genom att Jesus påminde sig Guds befallningar och citerade dem från Skrifterna fick han helt visst hjälp att stå emot Djävulen. När Satan inte förmådde Jesus att synda, lämnade han honom. Efter den här provsättningen styrkte Jehova Jesus ytterligare genom sina änglar. (Matteus 4:1–11) Jesus kunde därför tillitsfullt uppmuntra sina lärjungar att be till Gud om att han skulle ”befria ... [dem] från den onde”. — Matteus 6:13.
Men att Gud befriar oss från den onde betyder inte att han omger oss med en skyddande sköld. Nej, i stället uppmanar han oss att söka uppodla sådana andliga egenskaper som sanning, rättfärdighet, frid och tro. Dessa egenskaper fungerar som en ”vapenrustning”, som gör att vi kan ”stå fasta mot Djävulens onda anslag”. (Efesierna 6:11, 13–18) Så med Guds hjälp kan vi motstå Djävulens lockelser.
Det andra steget, som vi uppmanas att ta enligt Jakob 4:7, innebär att ”stå emot Djävulen”, och det inbegriper att vi handlar resolut och flyr undan Satans skadliga inflytande. Vi måste undvika att utsättas för Satans bedrägliga makt och avvisa den materialistiska och omoraliska livsinställning som är förhärskande i världen i vår tid. Det är också viktigt att vi har överlämnat vårt liv åt Gud för att göra hans vilja. Ja, detta är nödvändigt för att vi skall kunna stå emot Djävulen. Men är alla våra synder ett direkt resultat av Djävulens inflytande?
Vi har en kamp inom oss
Bibelskribenten Jakob förklarar: ”Var och en prövas genom att dras och lockas av sitt eget begär. Sedan, när begäret har blivit fruktsamt, föder det synd.” (Jakob 1:14, 15) Sorgligt nog kan vi inte helt övervinna våra nedärvda svagheter och ofullkomligheter. (Romarna 5:12) ”Det är ingen människa som är rättfärdig på jorden, som ständigt gör gott och inte syndar”, sägs det i Bibeln. — Predikaren 7:20.
Det betyder inte att alla synder är helt utom vår kontroll. Ibland kan vi genom att visa dåligt omdöme utsätta oss för frestelse. Så även om vi grips av orätta begär på grund av vår egen ofullkomlighet eller Satans inflytande, beror det helt på oss själva om vi ger näring åt dessa begär eller avvisar dem. Aposteln Paulus skrev därför mycket passande: ”Vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda.” — Galaterna 6:7.
Vi måste ta ansvar för våra synder
Vi har ofta svårt att erkänna våra svagheter, fel och brister — ja, våra synder. (Psalm 36:2) Vetskapen om att Gud inte kräver fullkomlighet av oss nu hjälper oss att ta ansvar för våra synder. ”Efter våra synder har han inte handlat mot oss; inte heller efter våra missgärningar har han låtit vad vi förtjänar komma över oss”, förklarade psalmisten David. (Psalm 103:10) Även om Gud förlåter oss våra missgärningar, förväntar han ändå att vi kraftigt bekämpar Djävulens lockelser och våra böjelser att synda, genom att vi disciplinerar oss själva. — 1 Korinthierna 9:27.
Vi behöver ha klart för oss att även om Gud är medveten om att Djävulen kan manipulera våra handlingar och att Djävulen bär ett stort ansvar för människans syndiga tillstånd, befriar detta oss inte från vårt personliga ansvar. I Romarna 14:12 sägs det därför: ”Var och en av oss [skall] avlägga räkenskap för sig själv inför Gud.”
Men när vi ”avskyr det onda” och ”håller fast vid det goda”, då kan vi övervinna det onda. (Romarna 12:9, 21) Den första kvinnan, Eva, underlät att göra detta, och hon blev bestraffad för sin olydnad. Hon kunde ha stått emot det onda och lytt Gud. (1 Moseboken 3:16) Men Gud ignorerade inte Djävulens roll, att han bedrog Eva. Djävulen blev förbannad av Gud och blev dömd till slutlig tillintetgörelse. (1 Moseboken 3:14, 15; Romarna 16:20; Hebréerna 2:14) Snart behöver vi inte längre bekämpa hans onda inflytande. — Uppenbarelseboken 20:1–3, 10.
[Bildkälla på sidan 26]
Erich Lessing/Art Resource, NY