Hur majestätiskt är inte Jehovas namn!
O Jehova, vår Herre, hur majestätiskt är inte ditt namn över hela jorden — Psalm 8:2, 10, NW
1. Varför lät Jehova landet ”spy ut” kananéerna?
ÄNTLIGEN, år 1473 f.v.t., stod Israel i det utlovade landet. Men de hade några år av teokratisk krigföring framför sig, eftersom de måste rena landet från dess depraverade invånare. Var de där kananéerna verkligen så onda och fördärvade? Ja, det var de verkligen! Deras avgudadyrkan och omoraliska levnadssätt var avskyvärda i Jehovas ögon och utgjorde en fara för Guds folk. Gud lät därför Mose tillkännage att han skulle använda sin heliga nation, Israel, som sin skarprättare. Jehova skulle på så sätt låta landet ”spy ut” dessa orena nationer. — 3 Moseboken 18:1—30; 5 Moseboken 12:29—32.
2. Vilka ”frukter” har världens religiösa system frambringat?
2 I våra dagar kan vi också fråga: Är den här världen verkligen så ond och fördärvad att den förtjänar att tillintetgöras? Ja, hur är det med världens religiösa system? De underlåter tyvärr att ära Skaparen, Jehova Gud. Människor i kristenheten har övergett honom, ”källan med levande vatten, för att hugga ut åt sig cisterner, spruckna cisterner, som inte kan hålla vatten”. (Jeremia 2:13, NW) Deras sekteriska trosuppfattningar innehåller inget av sanningens ”vatten”. De har visat sig vara en del av världen genom att ge sitt stöd åt dess krig och politik och genom att tolerera dess sexuella sedvänjor. Som Jesus sade skall de kännas igen av sina ”frukter”. — Matteus 7:16, 17; jämför Galaterna 6:7, 8.
3. Vad har blivit resultatet av att världen har överträtt Guds lag?
3 Hur är det då med världens moral? Jorden runt, och i synnerhet i så kallade kristna länder, har det på senare år varit en ökning av aborter, tonårshavandeskap och splittrade familjer. I vissa länder slutar ända till 50 procent av alla äktenskap i skilsmässa. Den ”sexuella revolutionen” på 1960-talet har också fått andra ödesdigra följder. En av dessa nämndes i The New York Times för 13 juni 1986 under följande rubrik på första sidan: ”MAN RÄKNAR MED ATT ANTALET DÖDSOFFER I AIDS HAR TIODUBBLATS ÅR 1991.” Artikeln visade att år 1991 skulle det enbart i Förenta staterna kunna finnas mer än 100.000 AIDS-patienter (patienter med förvärvad immundefekt) med en årlig vårdkostnad på upp till 16 miljarder dollar. Denna dödliga sjukdom sprids i huvudsak genom homosexuell aktivitet, drogmissbruk och blodtransfusioner — vilket allt är överträdelser av Guds lag. — 1 Korintierna 6:9, 10; Galaterna 5:19—21; Apostlagärningarna 15:19, 20.
4. a) Hur skiljer sig vår krigföring från Israels på Josuas tid? b) I vilken utsträckning bör vi umgås med världsmänniskor, och varför?
4 På Josuas tid skickade Jehova i väg sin heliga nation för att rena det utlovade landet genom bokstavlig krigföring. I denna tid är vår krigföring andlig. (2 Korintierna 10:3, 4) Vi vittnen griper inte till våld för att ta bort dem som ignorerar Guds ord. Jehova kommer att ta bort dem, när hans tid för det är inne, och han kommer att göra det på sitt eget sätt. (5 Moseboken 32:41, 43) Vi har inte något förtroligt umgänge med principlösa människor, men vi kan visa sann kärlek genom att förkunna de goda nyheterna om Riket för dem. (1 Korintierna 15:33) Vi kan studera Guds ord tillsammans med dem och uppmuntra dem att ”ändra sinne” och ”vända om” för att få sina ”synder utplånade”. — Apostlagärningarna 3:19; Matteus 21:31, 32; Lukas 5:27—32.
Rahab och hennes hushåll
5, 6. a) Varför gick spejarna till Jeriko och till Rahabs hus? b) Hur har Jehova ofta besvarat rop på hjälp i vår tid? c) Hur visade sig Rahab vara en ”fridens vän”?
5 Redan innan Israel gick över Jordanfloden riktade Jehova uppmärksamheten på staden Jeriko. Josua sände i väg två spejare, som fick representera hela Israel, och sade till dem: ”Gå, se på landet och Jeriko.” Varför skulle de spionera på Jeriko? Även om staden var liten och inte utgjorde någon match för Israels här behärskade den anmarschvägarna till Kanaan. Så som det hela utvecklade sig gav spejarnas närvaro människorna i Jeriko ett visst tillfälle att tydligt identifiera sig såsom varande för eller emot Jehova. ”Så gav de [spejarna] sig av och kom till en prostituerad kvinnas hus, och hennes namn var Rahab, och där fick de husrum.” (Josua 2:1—7, NW) Det var utan tvivel så att de där spejarna fördes till Rahabs hus genom gudomlig vägledning, precis som änglar ofta vägleder Jehovas vittnen i våra dagar till människor som ber om andlig hjälp! ”Jehovas ögon är vända till de rättfärdiga, och hans öron är vända till deras rop om hjälp.” — Psalm 34:16, NW; se också 2 Krönikeboken 16:9.
6 Varför skulle de där spejarna gå in i en prostituerads hus? Inte i omoraliska avsikter, utan antagligen för att vilseleda kananeiska iakttagare. Rahabs ord till spejarna vittnade om att hon inte hyste något omoraliskt intresse för dem. Hon visste att de var Jehovas tjänare, och därför kunde hon berätta för dem om sin innerliga önskan att bli en tillbedjare av Jehova. Hon riskerade till och med livet genom att gömma dem på taket. Hon liknade ”fåren” i Jesu liknelse, de som visar omtanke mot Herrens ”bröder”. (Matteus 25:31—46) Även om Jehovas vittnen i våra dagar handlar med omdöme, drar de sig ändå inte för att besöka och studera bibeln med sådana intresserade ”fridens vänner”. — Lukas 10:5—7.
7. a) Hur gav Rahab uttryck åt sin tro på Jehova? b) Vilken inställning bör nya i våra dagar visa, och hur bör de handla?
7 Rahab hade hört om Jehovas mäktiga gärningar. Inför de gömda spejarna kunde hon ge uttryck åt tro genom att säga: ”Jag vet ju att Jehova sannerligen kommer att ge er landet och att förskräckelse för er har fallit över oss och att alla landets invånare har blivit modlösa på grund av er.” När Rahab hade berättat om den rapport hon hade hört om Jehovas mäktiga gärningar, fortsatte hon: ”Jehova, er Gud, är Gud uppe i himlarna och nere på jorden. Och nu ber jag er, lova mig med ed vid Jehova att ni, eftersom jag har utövat kärleksfull omtanke mot er, sannerligen också kommer att utöva kärleksfull omtanke mot min fars hushåll, och ni skall ge mig ett pålitligt tecken.” (Josua 2:9—13, NW) I likhet med Rahab behöver nya i våra dagar som lär känna Guds sanning inte längre känna sig rädda på grund av den dom som skall verkställas på ”Jehovas dag” (NW). (Sefanja 1:14—18) De lämnar i stället världsliga vägar och söker Jehovas vittnens hjälp för att vinna frälsning. — Psalm 3:7—9; Ordspråksboken 18:10, NW.
8. a) Vad i vår tid motsvarar att Rahab hade ett ”snöre av scharlakansröd tråd” i sitt fönster? b) Varför förklarades Rahab rättfärdig, och med vilket resultat?
8 Spejarna gav Rahab ett tecken i form av ett ”snöre av scharlakansröd tråd” (NW) som hon skulle binda i det fönster genom vilket spejarna gav sig av. (Josua 2:17—21) Därför att Rahab hade detta tecken, skulle hennes hus skonas när Jeriko tillintetgjordes. Likaså är det i våra dagar så att de som visar tro lik Rahabs identifieras som överlämnade och döpta Jehovas tillbedjare för att bli räddade. Uppenbarelseboken 7:9, 10, 14 beskriver dem som ”en stor skara” som ”har tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita i Lammets blod”. De utövar tro på Jesu offerblod och understöder sin tro med kristna gärningar. (Romarna 10:9, 10) I Jakob 2:24, 25 läser vi: ”Ni ser att en människa skall förklaras rättfärdig på grund av gärningar och inte bara på grund av tro. Blev inte också skökan Rahab på samma sätt förklarad rättfärdig till följd av gärningar, sedan hon hade tagit emot sändebuden gästfritt och släppt ut dem på en annan väg?”
9. a) Vad bestod Rahabs ”gärningar” av? b) Vad har oförskräckt vittnande i våra dagar lett till?
9 Till Rahabs ”gärningar” hörde att hon skyddade de båda spejarna och församlade andra till sitt hus för frälsning. På samma sätt ägnar sig den ”stora skaran” i vår tid åt att lojalt stödja den smorde ”trogne och omdömesgille slaven”, när denna grupp sörjer för andlig ”mat i rätt tid” och övervakar den världsomfattande verksamheten med att predika om Riket. (Matteus 24:45—47) Rahab var oförskräckt när det gällde att vittna för sin fars hushåll — något som var förenat med fara, eftersom hon kunde bli förrådd. (Jämför Matteus 10:32—36.) På liknande sätt måste Jehovas vittnen i många länder i våra dagar, där det råder motstånd, vara oförskräckta i fråga om att vittna. Detta har lett till ett storslaget församlande, och många gånger har hela släkter kommit ut ur det stora Babylon och tagit ståndpunkt för Jehovas sanna tillbedjan. — Psalm 73:28; 107:21, 22.
Jeriko — då och nu
10. Vilken speciell uppmärksamhet skulle ägnas Jeriko?
10 Låt oss nu betrakta dessa dramatiska händelser ur en annan synvinkel. ”Nu var Jeriko helt tillstängt på grund av Israels söner; ingen gick ut, och ingen kom in.” Detta var den första kananeiska stad som kom under Jehovas skarprättarsvärd. Därför skulle den som förstlingsfrukter vigda åt Gud få särskild uppmärksamhet. Josua förklarade: ”Staden skall bli något som är vigt åt tillintetgörelse; den med allt som är i den tillhör Jehova.” — Josua 6:1, 17, NW; jämför 2 Moseboken 22:29; 3 Moseboken 27:26.
11. a) Vilken slående parallell lägger vi märke till i våra dagar? b) Nämn ett exempel på det stora Babylons ”förskräckelse”.
11 Hur väl svarar inte detta mot det stora Babylon, världsväldet av falsk religion, som har nått sin kulmen i fråga om orättfärdighet under detta blodbesudlade 1900-tal! Det har försökt stänga sina portar för intrång av Jehovas vittnen. Med Rahabs ord har ”förskräckelse” för Guds folk fallit över det. Den italienska tidningen La Repubblica hade till exempel följande rubrik i numret för 12 november 1985: ”ETT ALARMERANDE ROP FRÅN KYRKAN MOT JEHOVAS VITTNEN”. Artikeln berättade om ett möte som en romersk-katolsk kardinal tog del i, ett möte som var sammankallat i Bologna för att bekämpa den ”hotande fara” som Jehovas vittnen utgör. Påven skickade ett telegram för att uppmuntra och stödja. Följande stridsrop utbasunerades: ”Det myllrar redan av dem runt hela jorden”, och man förklarade att ”nu skall kyrkan mobilisera sig” för att bemöta denna ”fara”. Men kommer den att få någon framgång? — Jeremia 1:17—19.
12. a) Hur skiljer sig det stora Babylons uppfattning om ”gud” från sanningen? b) Varför kommer Jehova att strida för sina vittnen?
12 Det stora Babylon innesluter en förvirrande mängd av gudar, alltifrån kristenhetens mystiska treenighet till de österländska religionernas miljoner gudar. Innan Mose förordnade Josua, hade han sagt: ”Hör, o Israel: Jehova, vår Gud, är en Jehova.” (NW) I våra dagar är Jehovas vittnen ensamma om att upphöja denne ende Gud och Fader. (5 Moseboken 6:4; Efesierna 4:6) Jehova kommer att strida för oss precis som han gjorde i Israel på Josuas och andra lojala ledares tid. — 2 Krönikeboken 20:15, 17; 32:7, 8; Jesaja 54:17.
Verkställande av dom
13. a) Vilka händelser ledde fram till belägringen av Jeriko? b) Vilka paralleller ser vi i våra dagar?
13 Josua gjorde grundliga förberedelser för Jerikos belägring. De män som hade vuxit upp i vildmarken blev omskurna. Detta symboliserade att de övergav allt som skulle kunna utgöra ett hinder för en helhjärtad hängivenhet för Jehova. (5 Moseboken 10:16; 30:5, 6) Man började återigen att fira påsken. Folket började få näring av landets avkastning, när mannat som hade tillhandahållits genom ett underverk upphörde. Dessutom visade sig ”fursten över Jehovas här” (NW) — vilken utan tvivel var den föremänsklige Logos — för Josua och gav honom ny tillförsikt. Och Josua erkände ödmjukt dennes närvaro. Vi kan i allt detta lägga märke till paralleller i Jehovas nutida vittnens erfarenheter, när dessa har ägnat sig åt det verk som är för handen. Vår andliga mat har blivit mer varierande och innehållsrik, allteftersom ”den trogne och omdömesgille slaven” har fortsatt att gå framåt under Herren Jesu Kristi ledarskap. — Josua 5:1—15.
14. Vilken märklig taktik, ger Jehova order om för belägringen av Jeriko?
14 Betrakta nu platsen för striden. Det är verkligen en märklig taktik som Jehova har gett order om! En gång om dagen i sex dagar marscherar israelitiska präster runt Jeriko, medan de bär på arken som representerar Jehovas närvaro. Före dem går sju andra präster och blåser i bagghorn, och israelitiska soldater marscherar framför dem och efter dem. Men på den sjunde dagen står de upp ”tidigt, så snart morgonrodnaden” (NW) går upp, och marscherar sju gånger runt staden. Hur skall inte de där jerikoborna bäva! — Josua 6:2—15.
15. Vilken parallell ser man i Jehovas vittnens verksamhet i våra dagar?
15 Vi finner en slående parallell till detta i det som Jehovas vittnen utför i våra dagar runt jorden. Under den senaste tiden har det varit en anmärkningsvärd expansion av vår verksamhet för Riket. Under sex års tid fram till och med år 1985 ökade pionjärleden med 134 procent. Hären av pionjärer och andra trogna Rikets förkunnare stiger upp ”tidigt” — ofta rent bokstavligt — och tar nitiskt del i att förkunna Jehovas domar. För ledarna i kristenhetens religioner förefaller dessa vittnen vara ”ett folk, talrikt och mäktigt” (NW). Prästerskapets medlemmar känner ”svåra smärtor” (NW), när de lägger märke till hur förkunnandet av sanningen får många ärliga människor att lämna dem och ta ståndpunkt för Jehova. — Joel 2:1—3, 6.
16. a) Vilka underverk markerar Jerikos fall? b) Hur belönas Rahabs tro?
16 Till slut befaller Josua folket: ”Ropa högt; ty Jehova har gett er staden.” (NW) Man skriker ut ett stort stridsrop. Jorden bävar, och — under över alla under — Jerikos murar faller samman. Israeliterna rusar lydigt framåt för att tillintetgöra allt levande i staden. De bränner upp den i eld. Men se! En liten del av den yttre muren står fortfarande kvar, och i dess fönster finns det ett scharlakansrött snöre. Rahab och hennes fars familj förs ut oskadda. Med tiden belönas Rahabs tro ytterligare genom att hon blir hustru åt israeliten Salmon och en stammoder till Jesus Kristus. — Josua 6:16—26; Matteus 1:5.
17. Vad förebildar dessa underverk?
17 ”Så visade sig Jehova vara med Josua, och hans rykte kom att vara över hela jorden.” På liknande sätt kommer Jehovas majestätiska namn att hävdas och rättfärdigas, när det stora Babylon vid början av den ”stora vedermödan” görs öde och berövas sin rikedom och härlighet. — Josua 6:27, NW; Uppenbarelseboken 17:16; 18:9, 10, 15—17; Matteus 24:21, 22.
En avfälling misslyckas
18. a) Hur började ”folkets hjärta smälta”? b) Hur reagerade Josua för den krisen?
18 Kort efter den dundrande segern vid Jeriko hände något som väckte bestörtning. Den anfallsstyrka som Josua skickade i väg för att slå ner grannstaden Ai jagades på flykten! ”Följaktligen började folkets hjärta smälta och blev som vatten.” (NW) Josua ropade i bön ut den bestörtning detta väckte: ”Ack, suveräne Herre Jehova, ... vad kommer du att göra för ditt stora namn?” (NW) — Josua 7:2—9.
19, 20. a) Hur gjorde Jehova slut på Akans dårskap, och med vilken försäkran till Josua? b) Viken nutida motsvarighet kan vi lägga märke till?
19 Jehova talade då om för Josua att ”en skamlig dårskap” hade begåtts i Israel. Akan av Juda stam identifierades som syndaren. Av bytet från Jeriko hade han stulit en ”vacker” (NW) babylonisk klädnad och också guld och silver. Jehova ”stötte ut” (NW) Akan, och han och hans familj stenades. Sedan brändes de och deras ägodelar upp i eld. Som ett bestående vittnesbörd om detta verkställande av Jehovas dom restes ett stenröse över Akan själv, och platsen kallades för ”Akors lågslätt”, ett namn som betyder ”utstötning, uteslutning; svårighet”. Återigen sade Jehova till Josua: ”Var inte rädd och var inte förfärad.” (NW) Jehovas namn upphöjdes genom att Josua aldrig mer misslyckades i strid. — Josua 7:10—8:1.
20 Finns det någon nutida motsvarighet till Akans synd? Ja, det gör det. Aposteln Paulus varnade för ”förtryckande vargar” som skulle ignorera teokratisk ordning och följa sin egen själviska väg. Sedan år 1919 har det tid efter annan uppträtt sådana giriga personer bland Guds folk. Under mitten av 1970-talet blev, för att nämna ett färskt exempel, vissa framträdande äldste missnöjda. Det var under deras ”värdighet” att efter Jesu apostlars exempel vittna från hus till hus och förkunna Rikets budskap. (Apostlagärningarna 5:42; 20:20, 21, 29, 30) De tyckte att det verkade bra att vända tillbaka till babyloniska läror. De försökte slugt väcka tvivel angående ”de yttersta dagarna” och få Jehovas vittnens arbete att sakta farten. (2 Petrus 3:3, 4) De måste till sist uteslutas. — 2 Johannes, vers 10, 11; jämför Filipperna 1:15—17; Hebréerna 6:4—8.
21. a) Vad verkar ha varit en av orsakerna till nedgången under den senare delen av 1970-talet? b) Vad kan ha bidragit till att ”påskynda” verket sedan dess?
21 Vakttornet för 15 november 1979 (på engelska 15 juli 1979) hade en rakt på sak gående artikel som visade den skriftenliga grunden för vår tjänst från hus till hus och vikten av den. Lojala vittnen gick energiskt in i 1980-talet! Närvaron av ett litet antal avfällingar hade antagligen bidragit till att Jehovas verk saktade farten under den senare hälften av 1970-talet, när den genomsnittliga årliga ökningen i Jehovas vittnens aktiva led sjönk till mindre än 1 procent. Men den årliga ökningen under de fem senaste åren har i medeltal varit mer än 6 procent. År 1985 nåddes en toppsiffra på 3.024.131 Rikets förkunnare jorden runt, jämfört med 2.179.256 förkunnare år 1975. Jehova fortsätter att ”påskynda” (NW) sitt verk! — Jesaja 54:2, 3; 60:22.
22. Vad måste vi inse om Jehovas namn, när vi fortsätter att undersöka Josuas bok?
22 Jehovas namn har verkligen blivit majestätiskt över hela jorden! Men han ”förkunnar” mycket mer genom sin bok, Josua, som vi skall se nu. — Jesaja 42:8, 9.
I Josuas bok —
◻ Vilken förebild finner vi av världen av idag?
◻ Vad lär vi av berättelsen om Rahab?
◻ Vad finner vi som motsvarar vår intensifierade verksamhet?
◻ Vad var Jerikos fall en förebild av?
◻ Vad visas av det sätt varpå Akans synd behandlades?