Jehova gör alltid det som är rätt
”Jehova är rättfärdig på alla sina vägar.” (PSALM 145:17)
1. Hur reagerar du när någon drar förhastade slutsatser om dig, och vad kan vi lära oss av en sådan erfarenhet?
HAR det hänt att någon har dragit felaktiga slutsatser om dig, kanske ifrågasatt något du gjort eller dina motiv, utan att känna till alla fakta? Om det är så, kände du dig förmodligen sårad – och det är förståeligt. Vi kan lära oss något viktigt av det här: Det är förståndigt att inte dra förhastade slutsatser när vi inte har hela bilden klar för oss.
2, 3. Hur reagerar somliga för berättelser i Bibeln som inte innehåller tillräckligt med detaljer för att besvara varje upptänklig fråga, men vad sägs det i Bibeln om Jehova?
2 Vi gör väl i att tänka på detta när det gäller att dra slutsatser om Jehova Gud. Varför det? Därför att det finns vissa berättelser i Bibeln som först kan tyckas förbryllande. Dessa berättelser – som kan gälla hur somliga av Guds tillbedjare har handlat eller Guds domar i det flydda – kanske inte innehåller tillräckligt med detaljer för att besvara alla våra frågor. Tyvärr har somliga varit kritiska mot sådana berättelser och till och med ifrågasatt att Gud är rättfärdig och rättvis. Men i Bibeln sägs det att ”Jehova är rättfärdig på alla sina vägar”. (Psalm 145:17) I hans ord försäkras vi också om att han ”[inte] handlar ... ondskefullt”. (Job 34:12; Psalm 37:28) Föreställ dig därför hur han måste känna det när andra drar felaktiga slutsatser om honom!
3 Vi skall nu begrunda fem skäl till att vi bör betrakta Jehovas domar som rätta. Med detta i tankarna skall vi sedan undersöka två berättelser i Bibeln som somliga kan ha svårt att förstå.
Varför bör vi godta Jehovas domar?
4. Varför bör vi vara ödmjuka när vi tänker på Guds gärningar? Belys saken.
4 Ett första skäl är att Jehova känner till alla fakta i saken, vilket vi inte gör, och därför bör vi vara ödmjuka när vi tänker på Guds gärningar. Vi kan illustrera det så här: Tänk dig att en domare som har avkunnat en lång rad opartiska domar har avgett en dom i ett rättsfall. Vad skulle du få för uppfattning om en person som utan att känna till alla fakta eller förstå de lagar som är inbegripna kritiserade domarens utslag? Det skulle vara mycket oförståndigt av den personen att kritisera något som han eller hon inte har full kännedom om. (Ordspråksboken 18:13) Hur mycket oförståndigare skulle det då inte vara av en obetydlig människa att kritisera ”hela jordens domare”! (1 Moseboken 18:25)
5. Vad får vi inte glömma när vi läser Bibelns berättelser om hur Gud har verkställt sina domar över vissa människor?
5 Ett andra skäl till att godta Guds domar är att han, till skillnad från oss människor, kan läsa hjärtan. (1 Samuelsboken 16:7) I hans ord sägs det: ”Jag, Jehova, utforskar hjärtat, prövar njurarna, ja för att ge åt var och en efter hans vägar, efter hans gärningars frukt.” (Jeremia 17:10) När vi därför läser Bibelns berättelser om Guds domar mot vissa individer får vi inte glömma att hans ögon, som ser allt, såg dolda tankar, motiv och avsikter som inte nämns i hans ord. (1 Krönikeboken 28:9)
6, 7. a) Hur har Jehova visat att han håller fast vid sina rättvisa och rättfärdiga normer också när det sker till stor kostnad för honom själv? b) Vad bör vi komma ihåg om vi läser någonting i Bibeln som får oss att tvivla på att Gud handlade rättvist eller rätt?
6 Lägg nu märke till ett tredje skäl till att vi bör godta Jehovas domar: Han upprätthåller sina rättfärdiga normer också när det sker till stor kostnad för honom själv. Tänk på följande exempel. När Jehova gav sin Son som en lösen för att befria lydiga människor från synd och död, följde han sina egna rättvisa och rättfärdiga normer. (Romarna 5:18, 19) Men att se sin älskade Son lida och dö på en tortyrpåle måste ha orsakat Jehova oändlig smärta. Vad säger det här oss om Gud? I Bibeln sägs det så här angående ”lösen som betalats i Kristus”: ”Detta gjorde Gud för att visa sin egen rättfärdighet.” (Romarna 3:24–26) Enligt en annan översättning lyder Romarna 3:25 så här: ”Detta visade att Gud alltid gör det som är rätt och rättvist.” (New Century Version) Ja, Jehova gick mycket långt för att tillhandahålla en lösen, och detta visar att han har den största aktning för ”det som är rätt och rättvist”.
7 Om vi därför läser någonting i Bibeln som får oss att tvivla på att Gud handlade rättvist eller rätt, bör vi komma ihåg följande: På grund av sin lojalitet mot sina normer för rättfärdighet och rättvisa skonade Jehova inte sin egen Son från att lida en plågsam död. Skulle han kompromissa med dessa normer i andra sammanhang? Sanningen är att Jehova aldrig bryter mot sina rättfärdiga och rättvisa normer. Vi kan därför av goda skäl vara övertygade om att han alltid gör det som är rätt och rättvist. (Job 37:23)
8. Varför skulle det vara ologiskt av människor att föreställa sig att rättvisa och rättfärdighet på något sätt skulle saknas hos Jehova?
8 Tänk nu på ett fjärde skäl till att vi bör godta Jehovas domar: Jehova skapade människan till sin avbild. (1 Moseboken 1:27) Människan har därför fått egenskaper som liknar Guds, bland annat känsla för rättvisa och rättfärdighet. Det skulle vara ologiskt om vår känsla för vad som är rättvist och rättfärdigt fick oss att tro att just dessa egenskaper på något sätt skulle saknas hos Jehova. Om vi känner oss förbryllade över någon av Bibelns berättelser, måste vi komma ihåg att vår känsla för det som är rättvist och rätt är ofullkomlig på grund av vår nedärvda synd. Jehova Gud, till vars avbild vi blev skapade, är fullkomlig i rättvisa och rättfärdighet. (5 Moseboken 32:4) Det skulle vara absurt att ens föreställa sig att människor skulle kunna vara rättvisare och rättfärdigare än Gud! (Romarna 3:4, 5; 9:14)
9, 10. Varför är Jehova inte tvungen att förklara eller rättfärdiga sina handlingar för oss människor?
9 Ett femte skäl till att godta Jehovas domar är att han är ”den Högste över hela jorden”. (Psalm 83:18) Som sådan är han inte tvungen att förklara eller rättfärdiga sina handlingar för oss människor. Han är den store krukmakaren, och vi är som lera som han har format till kärl som han sedan kan använda till vad han vill. (Romarna 9:19–21) Vilka är vi – lerkärl som han har gjort – att vi skulle ifrågasätta hans beslut eller handlingar? När patriarken Job missförstod Guds handlingar mot människorna tillrättavisade Jehova honom och frågade: ”Vill du verkligen göra min rättvisa ogiltig? Vill du förklara mig skyldig för att du skall få rätt?” Job insåg att han hade talat utan förstånd och ångrade sig senare. (Job 40:8; 42:6) Må vi aldrig göra det misstaget att vi söker finna fel hos Gud!
10 Vi har helt klart goda skäl att tro att Jehova alltid gör det som är rätt. Med detta som grund för att förstå Jehovas vägar skall vi nu undersöka två berättelser i Bibeln som somliga tycker verkar förbryllande. Den första inbegriper hur en av Guds tillbedjare handlade, och den andra gäller en dom som Gud själv verkställde.
Varför erbjöd Lot sina döttrar åt en uppretad pöbelhop?
11, 12. a) Berätta vad som hände när Gud sände två materialiserade änglar till Sodom. b) Vilka frågor har den här berättelsen väckt hos somliga?
11 I Första Moseboken, kapitel 19, finns redogörelsen för vad som hände när Gud sände två materialiserade änglar till Sodom. Lot ville absolut att besökarna skulle stanna i hans hus. Men den natten omringade en pöbelhop av män från staden huset och begärde att besökarna skulle föras ut till dem för omoraliska syften. Lot försökte resonera med pöbelhopen, men utan framgång. I ett försök att skydda sina gäster sade han: ”Jag ber er, mina bröder, gör inte något så ont. Jag ber er, se, jag har två döttrar som aldrig har haft könsumgänge med någon man. Jag ber, låt mig föra ut dem till er. Gör sedan med dem det som synes gott i era ögon. Gör bara ingenting mot de här männen, för det är därför de har kommit under skuggan av mitt tak.” Men pöbelhopen lyssnade inte och var nära att slå in dörren. Till sist slog de besökande änglarna den ursinniga hopen med blindhet. (1 Moseboken 19:1–11)
12 Förståeligt nog har den här berättelsen väckt frågor hos somliga. De undrar: ”Hur kunde Lot komma på tanken att försöka skydda sina gäster genom att erbjuda sina döttrar åt en lysten pöbelhop? Handlade han inte otillbörligt, ja, rentav fegt?” Varför skulle Gud, med tanke på den här berättelsen, inspirera Petrus att kalla Lot en ”rättfärdig man”? Handlade Lot med Guds godkännande? (2 Petrus 2:7, 8) Vi skall uppehålla oss lite vid de här frågorna, så att vi inte drar förhastade slutsatser.
13, 14. a) Vad bör vi lägga märke till beträffande Bibelns berättelse om hur Lot handlade? b) Vad är det som visar att Lot inte handlade fegt?
13 Till att börja med bör vi lägga märke till att Bibeln, i stället för att godkänna eller fördöma det Lot gjorde, helt enkelt redogör för vad som hände. I Bibeln får vi inte heller veta vad Lot tänkte eller vad som motiverade honom att handla som han gjorde. När han kommer tillbaka i ”uppståndelsen för ... de rättfärdiga” kommer han kanske att berätta om det. (Apostlagärningarna 24:15)
14 Lot var inte feg. Han hade hamnat i en svår situation. Genom att säga att besökarna hade ”kommit under skuggan” av hans tak antydde Lot att han kände sig förpliktad att beskydda dem. Men det skulle inte bli lätt. Den judiske historieskrivaren Josephus uppger att invånarna i Sodom handlade ”orättvist mot människor och syndade mot Gud. ... De hatade främlingar och missbrukade sig själva genom att utöva sodomi.” Men Lot lät sig inte skrämmas av den hatiska pöbelhopen. Han gick tvärtom ut och resonerade med de uppretade männen. Han till och med ”stängde dörren bakom sig”. (1 Moseboken 19:6)
15. Varför kan det sägas att Lot mycket väl kan ha handlat i tro?
15 Somliga kan ändå undra: ”Varför erbjöd Lot sina döttrar åt pöbelhopen?” Varför inte undersöka några möjliga svar i stället för att utgå från att hans motiv var dåliga? Först och främst kan Lot mycket väl ha handlat i tro. Hur då? Lot kände utan tvivel till hur Jehova hade beskyddat Sara, som var hustru till Lots farbror Abraham. Kom ihåg att Abraham, på grund av att Sara var mycket vacker, av fruktan för att andra skulle döda honom och ta henne till hustru hade bett henne säga att han var hennes bror.a Sedan fördes Sara till faraos hushåll. Men Jehova ingrep och hindrade farao från att våldföra sig på Sara. (1 Moseboken 12:11–20) Det är möjligt att Lot trodde att hans döttrar skulle få liknande beskydd. Betecknande nog ingrep Jehova genom sina änglar, och de unga kvinnorna klarade sig.
16, 17. a) Hur kan Lot ha försökt chockera eller förvilla männen i Sodom? b) Vad kan vi vara säkra på, oavsett hur Lot resonerade?
16 Vi kan tänka oss en annan möjlighet. Lot kan också ha försökt chockera eller förvilla männen. Han kan ha trott att pöbeln inte ville ha hans döttrar på grund av männens homosexuella läggning. (Judas, vers 7) Dessutom var de unga kvinnorna förlovade med män i staden, så släktingar, vänner eller affärsbekanta till hans presumtiva svärsöner kan mycket väl ha funnits med i pöbelhopen. (1 Moseboken 19:14) Lot kanske hoppades att sådana band skulle göra att några av männen i hopen talade till försvar för hans döttrar. En pöbelhop som på det här sättet var delad skulle inte vara tillnärmelsevis lika farlig.b
17 Oavsett hur Lot resonerade eller vad som var hans motiv kan vi vara säkra på följande: Eftersom Jehova alltid gör det som är rätt, måste han ha haft goda skäl att betrakta Lot som en ”rättfärdig man”. Och kan det, med tanke på hur den galna pöbelhopen handlade, finnas något tvivel om att Jehova var i sin fulla rätt att verkställa dom över invånarna i den här onda staden? (1 Moseboken 19:23–25)
Varför dödade Jehova Ussa?
18. a) Vad hände när David försökte föra arken till Jerusalem? b) Vilken fråga väcks av den här redogörelsen?
18 En annan redogörelse som kan tyckas förbryllande för somliga gäller Davids försök att föra förbundsarken till Jerusalem. Arken hade placerats på en vagn som kördes av Ussa och hans bror. Så här sägs det i Bibeln: ”När de kom fram till Nakons tröskplats, sträckte Ussa ut handen mot den sanne Gudens ark och grep tag i den, för nötkreaturen fick nästan vagnen att välta. Då flammade Jehovas vrede upp mot Ussa, och den sanne Guden slog honom där för den vanvördiga handlingen, så att han dog där bredvid den sanne Gudens ark.” Några månader senare lyckades man vid ett andra försök, då arken transporterades på det sätt som Gud hade angett, nämligen på de kehatitiska leviternas axlar. (2 Samuelsboken 6:6, 7; 4 Moseboken 4:15; 7:9; 1 Krönikeboken 15:1–14) Någon kan undra: ”Varför reagerade Jehova så kraftigt? Ussa försökte ju bara rädda arken.” För att vi inte skall dra en felaktig slutsats gör vi väl i att undersöka några värdefulla detaljer.
19. Varför är det omöjligt för Jehova att handla orätt?
19 Vi får inte glömma att det är omöjligt för Jehova att handla orätt. (Job 34:10) Det skulle vara kärlekslöst av honom att göra det, och vi vet genom vårt studium av hela Bibeln att ”Gud är kärlek”. (1 Johannes 4:8) I Bibeln sägs det också: ”Rättfärdighet och rätt är din [Guds] trons fäste.” (Psalm 89:14) Hur skulle Gud då någonsin kunna handla orätt? Om han skulle göra det, skulle han urholka själva grunden till sitt suveräna styre.
20. Varför borde Ussa ha känt till bestämmelserna angående arken?
20 Tänk på att Ussa borde ha vetat bättre. Arken var förknippad med Jehovas närvaro. I Lagen sades det att den inte fick vidröras av obehöriga, och det sades uttryckligen att de som bröt mot detta förbud skulle straffas med döden. (4 Moseboken 4:18–20; 7:89) Därför var förflyttningen av den heliga arken inte något som man kunde ta lätt på. Ussa var tydligen levit (även om han inte var präst), så han borde ha varit väl förtrogen med Lagen. Dessutom hade arken många år tidigare flyttats till hans fars hus för att förvaras där. (1 Samuelsboken 6:20–7:1) Den var där i ungefär 70 år tills David valde att flytta den. Ussa kände därför förmodligen alltifrån sin barndom till de lagar som gällde arken.
21. Varför är det viktigt att i fallet med Ussa komma ihåg att Jehova ser hjärtats motiv?
21 Som nämnts tidigare kan Jehova läsa hjärtan. Eftersom det Ussa gjorde i Bibeln kallas en ”vanvördig handling”, kan Jehova ha sett något själviskt motiv som inte direkt omtalas i berättelsen. Var Ussa kanske förmäten, snar att gå utöver givna anvisningar? (Ordspråksboken 11:2) Gjorde den offentliga uppgiften att leda arken, som hans familj hade förvarat i sitt eget hus, att han blivit uppblåst av sin egen betydelse? (Ordspråksboken 8:13) Hade Ussa så svag tro att han menade att Jehovas arm var för kort för att stötta den heliga arken som representerade hans närvaro? Hur det än förhöll sig med den saken kan vi vara övertygade om att Jehova gjorde det som var rätt. Han såg förmodligen någonting i Ussas hjärta som fick honom att snabbt verkställa domen. (Ordspråksboken 21:2)
En fast grund för tillförsikt
22. Hur kommer Jehovas vishet till synes i det att hans ord ibland utelämnar vissa detaljer?
22 Jehovas ojämförliga vishet kommer till synes i det att hans ord ibland utelämnar vissa detaljer. Jehova ger oss därmed möjlighet att visa att vi litar på honom. Är det inte, med ledning av det vi har begrundat här, tydligt att vi har goda skäl att godta Jehovas domar? Ja, när vi studerar Guds ord med ett ärligt hjärta och med ett öppet sinne lär vi oss mer än tillräckligt om Jehova för att bli övertygade om att han alltid gör det som är rättvist och rätt. Om därför vissa av Bibelns berättelser väcker frågor som vi inte omedelbart kan få något bestämt svar på, låt oss då ha fullt förtroende för att Jehova gjorde det som var rätt.
23. Vilken tillförsikt kan vi ha beträffande Jehovas handlingar i framtiden?
23 Vi kan ha en liknande tillförsikt när det gäller Jehovas handlingar i framtiden. Vi kan därför vara övertygade om att när han kommer för att verkställa dom i den annalkande stora vedermödan, så kommer han inte att ”rycka bort den rättfärdige tillsammans med den ondskefulle”. (1 Moseboken 18:23) Hans kärlek till rättfärdigheten och rättvisan kommer aldrig att tillåta att han gör det. Vi kan också känna oss fullständigt övertygade om att han, i den kommande nya världen, kommer att tillgodose alla våra behov på bästa möjliga sätt. (Psalm 145:16)
[Fotnoter]
a Abrahams rädsla var befogad, för i ett forntida papyrusdokument berättas det om en farao som lät beväpnade män gripa en vacker kvinna och döda hennes man.
b För ytterligare synpunkter, se Vakttornet för 1 mars 1980, sidorna 31 och 32.
Minns du?
• Av vilka skäl bör vi godta Jehovas domar?
• Vad kan hjälpa oss att inte dra en felaktig slutsats angående detta att Lot erbjöd sina döttrar åt den uppretade pöbelhopen?
• Vilka faktorer kan hjälpa oss att förstå varför Jehova dödade Ussa?
• Vilken tillförsikt kan vi ha beträffande Jehovas handlingar i framtiden?