Megiddo — forntida slagfält med profetisk innebörd

”PÅ DET sättet må alla dina fiender förgås, o Jehova.” Så slutade en segersång komponerad för mer än 3.200 år sedan. Den skrevs för att fira en militär triumf nära den forntida staden Megiddo.

Enligt den bibliska skildringen befalldes Israels domare Barak av Gud att placera ut 10.000 beväpnade män på berget Tabor. Ett imponerande antal? Kanske det. Men de 10.000 frivilliga var fruktansvärt dåligt utrustade. ”Ingen sköld, inget spjut fanns att se.” (Domarboken 5:8) Men så var det inte hos motståndarna. Den kananeiska hären, som leddes av härföraren Sisera, var utrustad med det allra senaste inom krigföringen, ”nio hundra stridsvagnar med järnliar”. (Domarboken 4:3, NW) Dessa gjorde kananéerna överlägsna i fråga om snabbhet och manövreringsförmåga och gav dem också ett enormt psykologiskt övertag.

Segern skulle dock inte bli följden av militär skicklighet och utrustning. Siseras överlägsna trupper lurades ner i bäcken Kisons då uttorkade flodfåra. Jehova gav ett tecken till Barak om att gå ner. Föreställ dig 10.000 män som strömmar nerför bergssluttningen ner på flodslätten! Men då åstadkom Jehova oväntat en storm. Vinden och regnet piskade i ansiktet på fienden. Kisons flodbädd förvandlades till en upprörd ström som gjorde att Siseras stridsvagnar fastnade i ett hav av lera. Siseras trupper blev förvirrade och flydde i panik, men bara för att förföljas och dödas. ”Inte en enda kom undan.” — Domarboken, kapitel 4 och 5.

Inte att undra på att denna fantastiska seger inspirerade till följande ord: ”På det sättet må alla dina fiender förgås, o Jehova, och må de som älskar dig vara som när solen går fram i sin väldighet.” (Domarboken 5:31, NW) Lägg märke till orden ”på det sättet”. De antyder att den här striden var profetisk och pekade fram emot ett större krig, i vilket alla Guds fiender skall förgås.

Fiendenationerna omkring Israel glömde dock snabbt bort denna förödande sammandrabbning. Bara 47 år senare gick flera nationer under midjaniternas ledning ihop och församlade sig och slog läger i Jisreels dal, den dal eller slätt som ligger vid Megiddo. (Domarboken 6:33) Dessa lägrade fiender var ”talrika som gräshoppor”. Denna gång var dock Israels här bara en liten men modig grupp på 300 män som stod ”runt omkring lägret” under Gideons ledning. Vid en signal blåste de 300 i sina basuner, slog ljudligt sönder sina krukor, viftade med facklor och hov upp ett skräckinjagande stridsrop: ”Jehovas svärd och Gideons!” (NW) Midjaniterna slogs av panik. ”Jehova vände då vars och ens svärd mot den andre” (NW), och Gideons lilla grupp fullbordade segern. — Domarboken, kapitel 7.

Vi som lever nu får inte göra om midjaniternas misstag och inte heller förringa betydelsen av Megiddo. Bibeln nämner detta forntida slagfält tolv gånger. Dessutom visar bibelns profetior att det som hände vid Megiddo har en allvarsmättad innebörd för vår tid. Låt oss därför se på vad både bibeln och arkeologin har att säga om denna historiska plats.

Den forntida världens korsväg

En gång dominerade Megiddo, tillsammans med städerna Hasor och Geser, en viktig militär- och handelsled som förband Asien och Afrika. Megiddo låg mellan de båda andra städerna och var därför den mest strategiskt placerade. Bergspass och vägar från alla håll strålade samman i dalsänkan vid den staden. I boken The Geography of the Bible (Bibelns geografi) förklaras det: ”Megiddo låg i en korsväg, ja i en av den forntida världens stora korsvägar.”

Megiddo dominerade en stor lågslätt som sträcker sig ett trettiotal kilometer längs med den nordöstra sidan av Karmels bergsrygg. Under den regniga vintern fick vattnet som rann nerför de omgivande bergen den intilliggande bäcken Kison att stiga. Därför kallas området också ”Kisons strömdal”. (Domarboken 4:13, NW) I boken Geography of Israel (Israels geografi) sägs det att jorden i dalen i samband med vinterregnen brukar ”förvandlas till djup lera”. Det heter vidare: ”Kisons fall är mycket litet, och utloppet ... blir lätt blockerat. Därför uppstår det lätt träskmarker här.” Sisera och hans härar upptäckte hur lerig denna slätt kan bli. Men under den torra sommaren var denna öppna slätt en idealisk plats för krigsövningar med stridsvagnar. (Jämför Höga Visan 6:11, 12.) Det var också en bra plats för krigshärar att församlas på.

Det är därför inte underligt att kung Salomo vidtog åtgärder för att befästa Megiddo: ”Och på följande sätt förhöll det sig med det arbetsfolk som kung Salomo kallade samman för att bygga ... Jerusalems murar samt Hasor, Megiddo och Geser.” (1 Kungaboken 9:15) En 20 meter hög kulle, med utsikt över en bred, öppen dalgång, utmärker nu den plats där Megiddo en gång låg. I forna tider byggdes ofta nya byggnader ovanpå ruiner av äldre byggnader. Varje byggnadsnivå motsvarar därför en särskild tidsperiod i historien. Arkeologen börjar från toppen och gräver sig ner genom lager efter lager av historia. I Megiddo har man funnit åtminstone 20 sådana lager, vilket visar att staden har återuppbyggts många gånger. Och hur har bibeln hjälpt dessa tålmodiga utgrävare?

Att bygga stadsportar var utan tvivel en viktig del i Salomos projekt för att befästa Megiddo, Hasor och Geser. För en tid sedan fann man sådana portar i Megiddo. Kort därefter fann man portar av precis samma typ i Hasor. Med ledning av bibeln började därför arkeologerna också att leta i Geser. Det är inte så förvånande att man fann portar av samma typ där också. Vilken innebörd har detta för dem som studerar bibeln? En välkänd arkeolog, professor Yohanan Aharoni, säger:

”Vid utgrävningarna på dessa tre platser fann man portar med precis samma planlösning i lager från 900-talet f.v.t. ... Sådana portar, med tre vaktrum och fyra uppsättningar väggpelare på var sida om gången, har hittills påträffats på bara två andra platser. ... Det råder därför praktiskt taget fullständig enighet bland forskare om att portarna vid Hasor, Megiddo och Geser, med deras tredubbla kammare, härrör från Salomos regering.”

Doktor Yigael Yadin drar en liknande slutsats: ”Upptäckten av Salomos befästningar i Hasor, Megiddo och Geser är ett lärorikt exempel på hur viktig och praktisk bibeln är som vägledning för arkeologer.”

Ett slagfält för avgörande strider

Med tanke på Megiddos strategiska läge är det lätt att förstå att det tidigt i historien kom att förknippas med tanken på ett slagfält. Det forntida hebreiska ordet ”megiddo” sägs faktiskt betyda ”mötesplats eller truppsammandragning”. Professor Aharoni skriver:

”Megiddo var en befäst stad av stor betydelse, trots att den inte nämns i historiska källor förrän på 1500-talet f.Kr. Vid den tiden nämns den i inskriptioner från Totmes III. Denne faraos annaler berättar om att Megiddo var den ledande staden i ett förbund av upproriska kananeiska städer. ... Den egyptiska hären och de kananeiska stridsvagnshärarna utkämpade det avgörande slaget under detta uppror ... nära Megiddo. Detta är den tidigaste militära drabbning vars detaljer har bevarats. Efter att grundligen ha besegrat den kananeiska styrkan på slagfältet tog Farao ett rikt byte, bland annat 924 stridsvagnar!”

Doktor Zev Vilnay, författare till The New Israel Atlas (en kartbok över Israel), beskriver dessutom dalen som ”scenen för berömda slag från historiens gryning till andra världskriget”.

Megiddo — platsen för det slutliga kriget?

Den sista boken i bibeln, Uppenbarelseboken, innehåller en syn om hur ”kungarna på hela den bebodda jorden” församlas till ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”, vid ”Har-Magedon” (”Megiddos berg”) eller Harmageddon. (Uppenbarelseboken 16:14, 16) På grund av namnlikheten har några dragit den slutsatsen att detta krig kommer att utkämpas vid det bokstavliga Megiddo. Men kullen vid Megiddo kan knappast sägas vara ett ”berg”. Och tänk efter: Är dalen vid Megiddo tillräckligt stor för att rymma alla jordens härskare med deras stora arméer och enorma militära utrustning? I International Standard Bible Dictionary sägs det: ”Detta är apokalyptiskt språk, och det är möjligt att Harmageddon inte brukas som namnet på en särskild plats, utan som en symbolisk term för den slutliga, avgörande striden.”

Vad är då ”Harmageddon”? Det är uppenbarligen en symbol. I Uppenbarelseboken anspelas på Megiddos historia som platsen för avgörande strider, och uttrycket används som en bild av den annalkande situation då hatet mot Guds folk från ”alla nationerna” kommer att nå sin höjdpunkt. (Matteus 24:9, 14) Eftersom sanna kristna fortsätter att lojalt stödja Guds rike, kommer jordens härskare att gå samman, ja ”församlas”, för att tillintetgöra dem. Men Jehovas vittnen kommer inte att ge igen. (Jesaja 2:1—4) Gud har förordnat deras kung, Herren Jesus Kristus, till att strida för dem. I precis rätt ögonblick kommer denne himmelske kung tillsammans med ”härarna ... i himmelen” att ingripa och attackera ”jordens kungar och deras härar”. Denna världsomfattande strid kommer att bli avgörande, precis som de som utkämpades vid Megiddo. Alla jordiska fiender kommer att ”förgås”, precis som Deboras och Baraks segersång förutsade! — Uppenbarelseboken 19:11—21; Domarboken 5:31.

Kommer du att vara bland dem som älskar Jehova — eller bland hans fiender? Bibeln gör klart att de som inte tar ståndpunkt för Jehova Gud och hans folk löper stor risk att förlora livet. (Sefanja 2:3; 2 Tessalonikerna 1:7—9) Det finns således ingen tid att förlora! ”Se, jag kommer såsom en tjuv”, varnar den förhärligade Jesus Kristus med speciell hänsyftning på höjdpunkten av den ”stora vedermödan” vid Harmageddon. — Uppenbarelseboken 16:15; Matteus 24:21.

”Kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” kommer att få en strålande utgång. Det kommer att bana vägen för Guds rike, så att det skall kunna förvandla denna jord till ett paradis. (Matteus 6:9, 10; Uppenbarelseboken 21:3—5) Men det bästa av allt är att det kommer att rättfärdiggöra det största namnet i universum i en storslagen uppfyllelse av den gamla profetiska bönen:

”Gör med dem som du gjorde med Midjan, som med Sisera och Jabin vid Kisons bäck. ... Må du förfölja dem med ditt oväder, och förskräcka dem med din storm. Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söker ditt namn, o Herre [Jehova]. Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förstå att du ensam bär namnet ’Herren’ [Jehova], den Högste över hela jorden.” — Psalm 83:10, 16—19.

[Kartor på sidan 28]

(För formaterad text, se publikationen)

Megiddo dominerade en av de viktigare militär- och handelslederna som förband kontinenterna Asien och Afrika

Handelsvägar --------

Hasor

Megiddo

Geser

Jerusalem

[Karta]

ASIEN

AFRIKA

[Bild på sidan 29]

Det världsomfattande kriget vid Harmageddon kommer att bli avgörande, precis som strider som utkämpades vid Megiddo. Alla Guds jordiska fiender skall förgås