”Lär mig att göra din vilja”

1, 2. Varför är det bra att vi tar reda på vad som är Guds vilja, och vad kan vi lära oss av kung David angående detta?

HAR du någon gång varit ute och rest och använt ett datoriserat kartsystem där du sett ett flygfoto över den plats du ska besöka? När du såg allt från ett sådant upphöjt perspektiv blev det kanske lättare att välja vilken väg du skulle ta. En liknande princip kan hjälpa oss när vi ska fatta viktiga beslut. Genom att betrakta saker och ting från Skaparens upphöjda ståndpunkt kommer vi att kunna ”vandra på” den väg Jehova godkänner. (Jes. 30:21)

² Kung David i det forntida Israel var under större delen av sitt liv ett enastående exempel på en som brydde sig om vad som var Guds vilja. Vi ska undersöka några händelser i Davids liv för att se vad vi kan lära av hur han handlade. Hans hjärta visade sig vara ”odelat gentemot Jehova”. (1 Kung. 11:4)

3, 4. a) Vad fick David att modigt möta Goljat? b) Hur betraktade David Guds namn?

³ Tänk på det tillfälle då David ställdes inför den filisteiske tvekampskämpen Goljat. Vad var det som fick den unge David att utmana en jätte som var omkring 2,9 meter lång och fullt rustad för strid? (1 Sam. 17:4, noten) Var det hans mod? Var det hans tro på Gud? Båda egenskaperna var viktiga, men det var Davids respekt för Jehova och för hans stora namn som särskilt motiverade honom att kämpa mot den här bjässen. David frågade upprört: ”Vem är den här oomskurne filistén, eftersom han får smäda den levande Gudens slaglinjer?” (1 Sam. 17:26)

⁴ När David stod inför Goljat sa han till honom: ”Du kommer mot mig med svärd och spjut och kastspjut, men jag kommer mot dig i härarnas Jehovas namn, han som är Israels slaglinjers Gud och som du har smädat.” (1 Sam. 17:45) David förlitade sig på den sanne Guden och fällde den filisteiske jätten med en enda sten från sin slunga. Inte bara vid det här tillfället utan under hela sitt liv förtröstade David på Jehova och visade stor aktning för hans namn. Ja, David uppmanade sina medisraeliter att berömma sig av Jehovas heliga namn. (Läs 1 Krönikeboken 16:8–10.)

 5. Vad kan du få vara med om som kan jämföras med att möta en hånfull Goljat?

⁵ Är du stolt över att Jehova är din Gud? (Jer. 9:24) Hur reagerar du när dina grannar, arbetskamrater, skolkamrater eller släktingar talar illa om Jehova och förlöjligar hans vittnen? Säger du ifrån när Jehovas namn smädas, och litar du på att han ska hjälpa dig? Det finns visserligen ”en tid att tiga”, men vi får inte skämmas för att vi är Jehovas vittnen och Jesu efterföljare. (Pred. 3:1, 7; Mark. 8:38) Vi måste vara taktfulla och vänliga när vi har att göra med människor som inte är gynnsamt inställda, men vi vill inte likna de israeliter som blev ”förfärade” och ”mycket rädda” när de hörde Goljats hånfulla ord. (1 Sam. 17:11) Vi vill i stället beslutsamt försvara Jehova Guds heliga namn. Vår önskan är att hjälpa människor att lära känna Jehova som den Gud han verkligen är. Därför använder vi Bibeln för att visa människor att det är viktigt att närma sig Gud. (Jak. 4:8)

 6. Vad var Davids mål med att drabba samman med Goljat, och vad bör vi vara mest intresserade av?

⁶ Davids konfrontation med Goljat lär oss en annan viktig sak. När David sprang fram mot slaglinjen frågade han: ”Vad skall man göra med den man som slår ihjäl den där filistén där borta och avlägsnar smäleken ifrån Israel?” Till svar upprepade folket det de hade sagt tidigare: ”Den man som slår ihjäl ... [Goljat], honom skall kungen göra mycket rik, och han skall ge honom sin egen dotter.” (1 Sam. 17:25–27) Men David var inte i första hand intresserad av att få en sådan belöning. Han hade ett högre mål. Han ville ära den sanne Guden. (Läs 1 Samuelsboken 17:46, 47.) Hur är det med oss? Är vi mest intresserade av att göra oss bemärkta genom att samla rikedomar och bli framträdande i världen? Visst vill vi likna David som sjöng: ”Prisa Jehovas storhet med mig, och låt oss upphöja hans namn tillsammans.” (Ps. 34:3) Låt oss därför förtrösta på Gud och upphöja hans namn, inte oss själva. (Matt. 6:9)

 7. Hur kan vi få den starka tro vi behöver när vi träffar människor som inte är intresserade av vårt budskap?

⁷ Davids modiga kamp mot Goljat krävde att han fullständigt förtröstade på Jehova. David hade en stark tro. Han hade byggt upp sin tro bland annat genom att han förlitade sig på Gud när han arbetade som herde. (1 Sam. 17:34–37) Vi behöver också ha en stark tro för att kunna fortsätta i vår tjänst, särskilt när vi träffar människor som inte är intresserade av vårt budskap. Vi kan stärka vår tro genom att förlita oss på Gud i vårt dagliga liv. Vi kan till exempel börja samtala om Bibeln med dem som råkar sitta bredvid oss när vi åker med allmänna transportmedel. Och varför skulle vi låta bli att tala med människor vi träffar på gatan när vi går i tjänsten från hus till hus? (Apg. 20:20, 21)

8, 9. Hur visade David att han tänkte på vad som var Jehovas vilja när han hade med kung Saul att göra?

⁸ Ett annat exempel på att David förtröstade på Jehova har att göra med Saul – Israels förste kung. Tre gånger försökte den svartsjuke Saul spetsa David vid väggen med ett spjut. Varje gång vek David undan, och han vägrade att hämnas. Slutligen flydde han från Saul. (1 Sam. 18:7–11; 19:10) Saul tog då 3 000 utvalda män från hela Israel och drog i väg för att söka efter David i vildmarken. (1 Sam. 24:2) Så småningom kom han till en grotta och gick in i den utan att veta att David och hans män fanns där. David kunde ha utnyttjat det här tillfället till att döda kungen som var ute efter hans liv. Det var ju ändå Guds vilja att David skulle efterträda Saul som kung i Israel. (1 Sam. 16:1, 13) Om David hade lyssnat till sina män skulle kungen ha dödats. Men David sa: ”Det är otänkbart för mig, med hänsyn till Jehovas ståndpunkt, att jag skulle göra detta mot min herre, mot Jehovas smorde.” (Läs 1 Samuelsboken 24:4–7.) Saul var fortfarande Guds smorde kung. David ville inte ta ifrån Saul kungadömet, eftersom Jehova ännu inte hade avlägsnat honom. Genom att bara skära av fliken på Sauls ärmlösa överklädnad visade David att han inte hade en tanke på att skada Saul. (1 Sam. 24:11)

⁹ David visade åter respekt för Guds smorde när han såg kungen för sista gången. Vid det här tillfället kom David och Abisaj till en plats där Saul hade slagit läger och fann honom sovande. Abisaj drog slutsatsen att Gud hade överlämnat denne fiende i Davids hand och erbjöd sig att spetsa honom vid jorden, men David tillät inte det. (1 Sam. 26:8–11) Han fortsatte att söka Guds vägledning, och därför höll han fast vid sitt beslut att handla enligt Jehovas vilja trots Abisajs övertalningsförsök.

10. Vilken svår situation skulle vi kunna hamna i, och vad kommer att hjälpa oss att stå fasta?

¹⁰ Vi kan också hamna i en svår situation där andra försöker få oss att följa deras mänskliga resonemang i stället för att stödja oss i vårt beslut att göra Jehovas vilja. Någon kanske efterliknar Abisaj genom att uppmana oss att handla på ett visst sätt utan att tänka på vad Jehova tycker. För att stå fasta behöver vi ha klart för oss hur Jehova ser på saken och vara beslutna att lyda honom.

11. Vad har du lärt dig av David om att låta Guds vilja vara det viktigaste?

¹¹ David bad till Jehova Gud: ”Lär mig att göra din vilja.” (Läs Psalm 143:5, 8, 10.) I stället för att lita på sin egen uppfattning eller ge efter för vad andra tyckte och tänkte ville David att Gud skulle undervisa honom. Han mediterade över alla Jehovas gärningar och begrundade hans händers verk. Vi kan också förstå vad som är Guds vilja genom att forska i Bibeln och meditera över de många berättelserna om hur Jehova har handlat med människor.

12, 13. Varför hällde David ut vattnet som tre av hans män hade hämtat åt honom?

¹² David såg vilka principer som fanns i det som stod i lagen och ville leva efter dem. Det här är också något som är värt att efterlikna. Tänk på vad som hände när David längtade efter att få ”lite vatten att dricka från cisternen ... i Betlehem”. Tre av Davids män trängde in i staden – som då var ockuperad av filistéerna – och tog med sig vatten tillbaka. Men ”David ville inte dricka det, utan göt ut det åt Jehova”. Varför det? David förklarade: ”Det är otänkbart för mig, med hänsyn till min Gud, att göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod som gick med fara för sina själar? Ty det var med fara för sina själar som de hämtade det.” (1 Krön. 11:15–19)

¹³ David visste att lagen sa att blod inte fick ätas utan skulle hällas ut på marken. Han förstod också varför det var så. Han visste att ”köttets själ är i blodet”. Men det här var ju vatten, inte blod. Varför vägrade David att dricka det? Han hade förstått principen bakom det som stod i lagen. För David var vattnet lika dyrbart som de tre männens blod. Därför var det otänkbart för honom att dricka vattnet. I stället för att dricka det drog han slutsatsen att han borde hälla ut det på marken. (3 Mos. 17:11; 5 Mos. 12:23, 24)

14. Vad hjälpte David att ha samma synsätt som Jehova?

¹⁴ Guds lag betydde allt för David. Han sjöng: ”Att göra din vilja, min Gud, är min glädje, och din lag är i mitt inre.” (Ps. 40:8) David studerade Guds lag och mediterade över det han läste. Han förlitade sig på visheten i Jehovas bud. Därför var han angelägen om att inte bara leva efter lagens bokstav, utan också efter andan i lagen. När vi själva studerar Bibeln är det förståndigt att vi mediterar över det vi läser och bevarar det i vårt hjärta, så att vi kan avgöra vad som är Guds vilja i en viss fråga.

15. Hur visade Salomo bristande respekt för Guds lag?

¹⁵ Davids son Salomo var mycket gynnad av Jehova. Men med tiden var han inte längre så noga med att lyda Guds lag. Han lydde inte Jehovas befallning att en kung i Israel inte skulle ”skaffa sig många hustrur”. (5 Mos. 17:17) Han skaffade sig tvärtom många utländska hustrur. När han hade blivit gammal ”hade hans hustrur böjt hans hjärta, så att han följde andra gudar”. Oavsett hur han kan ha resonerat gjorde han ”det som var ont i Jehovas ögon, och han följde inte Jehova helt och fullt som hans far David hade gjort”. (1 Kung. 11:1–6) Tänk så viktigt det är att vi rättar oss efter lagarna och principerna i Guds ord! Det är till exempel viktigt när vi planerar att gifta oss.

16. Hur kommer de som hoppas bli gifta att påverkas av att de urskiljer andan i uppmaningen att bara gifta sig ”i Herren”?

¹⁶ Om någon som inte är ett Jehovas vittne börjar visa romantiskt intresse för oss, liknar vi då David eller liknar vi Salomo? Vi som tillber Jehova har fått uppmaningen att vi bara ska gifta oss ”i Herren”. (1 Kor. 7:39) Om en kristen väljer att gifta sig, bör han eller hon gifta sig med en medtroende. Och om vi urskiljer andan i det här bibliska kravet, kommer vi inte att gifta oss med någon som inte delar vår tro eller ens uppmuntra romantiska inviter från en icke troende.

17. Vad kan hjälpa oss att inte fastna i pornografins snara?

¹⁷ Davids goda exempel när det gäller att söka Guds vägledning kan också hjälpa oss att stå emot frestelsen att titta på pornografi. Läs följande bibelställen, tänk på de principer som finns där och försök se vad som är Jehovas vilja i den här frågan. (Läs Psalm 119:37; Matteus 5:28, 29; Kolosserna 3:5.) Om vi mediterar över de här upphöjda normerna kan vi undvika att fastna i pornografins snara.

18, 19. a) Vad hjälpte David att fortsätta att ha ett gott förhållande till Jehova, trots att han begick allvarliga synder? b) Vad är du besluten att göra?

¹⁸ Även om David var ett gott föredöme på många sätt, begick han flera allvarliga synder. (2 Sam. 11:2–4, 14, 15, 22–27; 1 Krön. 21:1, 7) Men han ångrade sig alltid när han hade syndat. Han vandrade inför Gud ”med ostraffligt hjärta”. (1 Kung. 9:4) Varför sägs det så? Därför att han försökte handla i överensstämmelse med Jehovas vilja.

¹⁹ Trots att vi är ofullkomliga kan vi fortsätta att ha ett gott förhållande till Jehova. Därför vill vi studera Bibeln flitigt, meditera över det vi lär oss och handla beslutsamt enligt det vi fyller vårt hjärta med. Då kommer vi i själva verket att be till Jehova precis som psalmisten, som ödmjukt sa: ”Lär mig att göra din vilja.”