GOLJAT
[Gọljat]
En jätte från staden Gat, en tvekampskämpe i den filisteiska hären; dödades av David. Goljat var hela sex alnar och ett fingerspann lång (2,9 m). Hans pansarskjorta av koppar vägde 5 000 siklar (57 kg), och spjutspetsen som var av järn vägde 600 siklar (6,8 kg). (1Sa 17:4, 5, 7) Goljat var en ättling till rafaéerna och kan ha varit legosoldat i den filisteiska hären. (1Kr 20:5, 8; se RAFAÉER.)
Strax efter det att David hade blivit smord av Samuel och Jehovas ande hade vikit ifrån Saul (1Sa 16:13, 14) samlade sig filistéerna i Soko för att föra krig mot Israel och slog sedan läger i Efes-Dammim. När den filisteiska hären och Sauls här hade ställt upp sig på var sin sida i dalen, trädde den väldige krigaren Goljat fram från filistéernas läger och uppmanade med hög röst israeliterna att välja ut en man som kunde möta honom i tvekamp. Resultatet skulle avgöra vilken här som skulle bli den andras tjänare. Morgon och kväll i 40 dagar blev de skräckslagna israeliterna utsatta för dessa smädelser. Ingen av de israelitiska soldaterna hade mod att anta utmaningen. (1Sa 17:1–11, 16)
Genom att smäda Jehovas, den levande Gudens, slaglinjer beseglade Goljat sitt öde. Den unge herden David, som Guds ande vilade över, antog Goljats utmaning. Goljat gick fram med sin vapendragare framför sig, och han nedkallade ont över David vid sina gudar. David svarade: ”Du kommer mot mig med svärd och spjut och kastspjut, men jag kommer mot dig i härarnas Jehovas namn, han som är Israels slaglinjers Gud och som du har smädat.” (BILD, bd 1, sid. 745) David slungade en sten med sin slunga. Stenen trängde in i Goljats panna, och han föll till marken. David ställde sig sedan över Goljat och högg av huvudet på honom med hans eget svärd. Genast tog filistéerna till flykten, och israeliterna förföljde dem och dödade många. (1Sa 17:26, 41–53)
”David tog filisténs huvud och förde det till Jerusalem, men hans vapen lade han i sitt tält.” (1Sa 17:54) Även om det först var längre fram som fästet Sion intogs av David (2Sa 5:7), hade själva staden Jerusalem länge varit bebodd av israeliter tillsammans med jebuséer. (Jos 15:63; Dom 1:8) Det tycks som om David längre fram överlämnade Goljats svärd till helgedomen, eftersom prästen Ahimelek gav det till David när denne var på flykt från Saul. (1Sa 21:8, 9)
Texten i 2 Samuelsboken 21:19 har vållat visst bekymmer. Det sägs där: ”Elhanan, son till Jaare-Oregim, betlehemiten, slog då ihjäl gittiten Goljat, vars spjutskaft var som en vävbom.” I parallellskildringen, i 1 Krönikeboken 20:5, heter det: ”Elhanan, Jairs son, slog då ihjäl Lahmi, gittiten Goljats bror, vars spjutskaft var som en vävbom.”
Flera olika förklaringar har getts till detta problem. Targumerna har bevarat en tradition som går ut på att Elhanan är identisk med David. I The Soncino Books of the Bible, utgiven av A. Cohen (London 1951, 1952) heter det att det inte finns något hinder för att anta att det fanns två män som hette Goljat, och det sägs vidare att ”Goljat” kan ha varit en titel, precis som ”farao”, ”Rabsake” och ”sultan”. Att den ena skildringen har namnet ”Jaare-Oregim”, medan den andra har ”Jair”, samt att det bara är skildringen i Andra Samuelsboken som har uttrycket ”betlehemiten [bēth hallachmị]”, medan det bara är skildringen i Första Krönikeboken som har namnet ”Lahmi [’eth-Lachmị]”, är något som de flesta kommentatorer menar beror på ett avskrivningsfel. (Se JAARE-OREGIM; LAHMI.)