ASAEL

[Ạsael] Betyder ”Gud har gjort”.

1. Son till Davids syster (eller halvsyster) Seruja; bror till Abisaj och Joab. (1Kr 2:15, 16) Asael räknades bland Davids 30 mest framträdande krigare, och han var särskilt känd för att vara snabbfotad, ”som en gasell på öppna fältet”. (2Sa 2:18; 23:24) Detta visade sig bli hans olycka. Efter den kraftmätning vid Gibeons damm där de israelitiska styrkorna som leddes av Abner blev slagna på flykten förföljde Asael envist den flyende Abner. Sedan den starke Abner två gånger hade uppmanat Asael att upphöra med förföljandet stötte han tjockändan av spjutet genom buken på honom så att han dog på stället. På Abners uppmaning kallade Asaels bror Joab till slut tillbaka Judas styrkor, men Asaels död gjorde Joab bitter. Vid ett senare tillfälle tänkte han listigt ut en situation så att han kunde döda Abner med svärd. (2Sa 2:12–28; 3:22–27)

I Första Krönikeboken 27:7 omnämns Asael som anförare i den förteckning över truppavdelningarnas tjänstgöring som gällde månad för månad. Eftersom Asael dog innan David blev kung över hela Israel är det möjligt att hans namn står för hans hus, representerat av hans son Sebadja, som i skildringen omnämns som hans efterträdare. En annan möjlighet nämns i The Interpreter’s Dictionary of the Bible (utgiven av G. A. Buttrick, 1962, bd 1, sid. 244): ”Det är tänkbart att vi här har Davids krigsstyrka i dess ursprungliga form, organiserad tidigt under kungens styre över Juda, och att denna ursprungliga förteckning har blivit uppdaterad genom att Sebadja, Asaels son och efterträdare på posten som härförare, har tillfogats.” (Jfr 1Kr 12.)

2. En av de leviter som fick i uppdrag att undervisa i lagen i hela Juda från och med Jehosafats tredje regeringsår (934 f.v.t.). (2Kr 17:7, 8; jfr 5Mo 33:8–10.)

3. En tillsyningsman som under Hiskias regering (745–717 f.v.t.) tjänade i templet i förbindelse med bidragen och tiondet. (2Kr 31:13)

4. Far till en man som hette Jonatan och som var samtida med Esra. (Esr 10:15; se JAHSEJA.)