Ära Jehova med din rikedom

”JAG är inte rik. Jag är ung och har inte många ägodelar.” ”Jag har så gott som ingen utbildning. Vad kan jag ge Jehova?” ”Jag är svårt handikappad. Jehova kan inte mena mig.” ”Jag är gammal. Det är för sent för mig att bli rik.”

Är det så du tänker när du läser rubriken till den här artikeln? Men du kan vara rikare än vad du tror. Kom ihåg vad Herren Jesus sade till församlingen i Smyrna: ”Jag känner din vedermöda och fattigdom — men du är rik.” (Uppenbarelseboken 2:9) Jesus hade tidigare, i sin bergspredikan, sagt: ”Sluta upp med att samla skatter åt er på jorden. ... Samla i stället skatter åt er i himmelen, ... för där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” (Matteus 6:19—21) Får dessa ord av vår Mästare dig att känna mera självförtroende? Ja, det kan finnas sådant hos dig som vår himmelske Fader, Jehova, och hans Son anser vara mycket värdefullt. Låt oss undersöka detta.

Ungdomens förmån — styrka och nit

Hur kan en ung man eller kvinna tjäna Jehova på ett värdefullt sätt? Ordspråksboken 20:29 försäkrar att ungdomar har utomordentliga resurser i sin fysiska kraft. Det är verkligen uppmuntrande att bevittna hur en yngling satsar sin energi och entusiasm i tjänsten för vår Gud!

Låt oss bläddra bakåt i historiens blad till början av 1930-talet, då en grupp ungdomar fick höra om sanningen i bibeln. En 16-åring lånade av en kamrat bibelstudieboken Skapelsen, som getts ut av Sällskapet Vakttornet. När han kom till kapitlet ”Den nya skapelsen” och läste om överlämnande, visste han vad han ville göra med sitt liv. Han överlämnade sig omedelbart åt den allsmäktige Skaparen. Året därpå läste han en annan bok, Rättfärdighetens triumf (första boken), och fick lära känna utsikterna att få ha del i rättfärdigandet av Guds namn och suveränitet. Upplysningarna tände en brinnande önskan hos honom att bli heltidsförkunnare. Samma år ansökte han om att få bli pionjär, och än i dag är han verksam i heltidstjänsten. Några av hans ungdomskamrater har fullbordat sitt jordiska liv, men många av dem som är kvar visar fortfarande en anda av helhjärtad hängivenhet för vår himmelske Fader.

Visar kristna ungdomar i dag samma värdefulla egenskap? Ja, verkligen! Årsboken rapporterar att en skara, talrik som daggdroppar, nu strömmar till pionjärleden. (Psalm 110:3) Från Filippinerna rapporteras att 13 procent av alla reguljära pionjärer är under 20 år. Gäller detta även på andra håll? Ja. En granskning av de båda öarna Trinidad och Tobago visar att 282 nya pionjärer förordnades mellan den 1 september 1986 och den 30 september 1988. Av dessa var 48 personer under 20 år. Här följer en kommentar från en av dem.

Charmaine Francis säger: ”Ända sedan jag var barn har mina föräldrar talat med mig om att tjäna Jehova och vara trogen mot honom. När mina föräldrar frågade mig vad jag skulle göra om de blev satta i fängelse för att de predikade de goda nyheterna, svarade jag att jag skulle tjäna Jehova. Jag överlämnade mig när jag var 13 år, och jag blev döpt när jag var 14 år. Under varje skollov sedan dess har jag varit hjälppionjär. År 1983 blev jag reguljär pionjär. Under mitt första år som pionjär hade jag glädjen att hjälpa en kvinna att bli en tjänare åt Jehova. Jag leder nu nio bibelstudier. En av dem förbereder sig för dop, och tre andra är med vid mötena.”

Ni ungdomar, håller ni inte med om att ni har något värdefullt varmed ni kan ge ära åt Jehova? Visst har ni det! Även om du inte för närvarande är i heltidstjänsten, kan du ära Jehova efter vad dina omständigheter medger. Du har kanske flera års skolgång framför dig. Men du har värdefulla tillfällen att lovprisa Jehova inför dina lärare och klasskamrater. Christian Kalloo, som är tio år, tog med sig till skolan sitt exemplar av Liv — ett resultat av evolution eller skapelse? Resultatet blev att han fick lämna sju exemplar till personer som var intresserade av detta ämne. Han har också placerat ett exemplar i tjänst från hus till hus. Det kan du också göra. — Jämför Matteus 21:15, 16.

Vår store undervisare utbildar oss

Profeten Jesaja sade: ”Den suveräne Herren Jehova själv har gett mig deras tunga som har blivit lärda.” Han gav ära åt Jehova för att han hade förmågan att tala. Han upptecknade också Jehovas löfte: ”Min ande, som är över dig, och mina ord, som jag har lagt i din mun — de kommer inte att tas bort från din mun eller från dina avkomlingars mun eller från dina avkomlingars avkomlingars mun.” (Jesaja 50:4; 59:21; NW) Det var oskolade, vanliga människor som blev Jesu apostlar och som Gud gjorde visa i andliga frågor, och på liknande sätt har Jehova också gjort vanliga människor i dag visa.

Årsboken (på engelska) för år 1986 kan uppmuntra dem som har mycket obetydlig utbildning eller ingen alls. I många länder anordnar Jehovas vittnen kurser där vuxna får lära sig läsa. Jehova har verkligen välsignat dessa studier. Mellan åren 1962 och 1984 har i Nigeria mer än 19.238 personer gjort utmärkta framsteg i att lära sig läsa och skriva, och de kan nu läsa bibeln själva och också läsa för dem som de vittnar för. Vilka rikliga välsignelser de har fått! En broder gjorde så fina framsteg att han blev instruktör i läsklassen i sin församling.

Ta också Ezekiel Ovbiageles erfarenhet som exempel. Han kunde inte läsa när han döptes år 1940. Sedan han lärt sig läsa, gjorde han ytterligare framsteg. Han blev pionjär, och 1953 utsågs han till resande tillsyningsman.

Det finns inga åldersgränser för att kunna lära sig. Någon kanske citerar det gamla talesättet om att ”lära gamla hundar sitta”. Detta stämmer kanske på hundar, men människor är inte djur. Även äldre personer kan lära sig, om de verkligen vill känna och tjäna Jehova. Du känner kanske några som har gjort just detta. Alice Okon i Nigeria sporrades att läsa bibeln och lära känna det hopp som den erbjuder. Hon gav gensvar och gladde sig åt framtidshoppet. Hon var 80 år gammal, men inte för gammal för att lära. Tror du inte att hon gladde Jehovas hjärta? Hon äger trons rikedom. Ordspråksboken 3:14 (NW) försäkrar oss att detta att man har vishet ”är bättre än att ha silver som vinning och att ha den som avkastning är bättre än själva guldet”. Den som kan tala sanningens ord med exakthet, hans ord blir lika ”äpplen av guld i arbeten av silver”. — Ordspråksboken 25:11, NW; Kolosserna 3:16.

Rika i tro och goda gärningar trots handikapp

Den som är född med ett fysiskt handikapp kan känna sig mycket modfälld när han växer upp och blir medveten om sin situation. Och det är en traumatisk upplevelse när någon blir handikappad i vuxen ålder. Är då situationen helt hopplös? Nej, den kan till och med öppna vägen till evigt liv.

Under första världskriget hade Edward Stead ett hyrstall i den lilla staden Arvada i Wyoming i USA, och hans fru skötte ett litet hotell. Han drabbades av den fruktansvärda spanska sjukan som minskade hans motståndskraft, och som en följd därav fick han ledgångsreumatism, som gjorde att lederna stelnade i den sittande ställning han fick i sin rullstol. Han kunde fortfarande tala och hade viss rörelseförmåga i händerna. För övrigt var han helt hjälplös, och han övervägde att ta sitt liv. Så kom han i kontakt med sanningen, som han omfattade med stor iver.

Till en början satt han i hotellets entré och talade med gästerna om sin nyvunna tro. Han kunde röra händerna så pass att han kunde slå upp en biblisk publikation och visa för dem som stannade för att lyssna. Några som uppskattade hans ansträngningar kallade honom den ofärdige pastorn. Sedan beslöt han sig för att vittna i städerna runt omkring, bara han kunde få en specialbyggd liten bil. Man byggde om en pickup, och i många år arbetade han som pionjär och körde tusentals kilometer mellan Wyoming och Texas i sällskap med två eller tre unga pionjärer som tog hand om honom. Under hela livet var han till stor uppmuntran för alla som kände honom.

Om du blir missmodig på grund av fysiska handikapp, bör du läsa skildringen på sidorna 22—25 i Vakttornet för 15 november 1986. Alla de bröder som omnämns där tjänar som äldste — andliga rådgivare som är kvalificerade att ge tröst åt sina bröder som kanske är kroppsligen friska men behöver byggas upp andligen. Vad de är rika inför Gud! — 1 Timoteus 6:18.

Esterleta Dick, som är 63 år gammal, har varit ett döpt vittne i 16 år. År 1978 blev hon blind, men hon har ändå tjänat som reguljär pionjär de två senaste åren. Hur kan det vara möjligt? Låt henne själv svara.

”En dag frågade en pionjärsyster mig: ’Syster Dick, du når alltid dina mål som hjälppionjär. Skulle du inte vilja försöka vara reguljär pionjär?’”

Esterleta var rädd för att hon skulle vara till hinder för vännerna, men hon visste att kretstillsyningsmannen uppmuntrat till pionjärtjänst. Hon berättar: ”Jag började, och nu har jag varit pionjär i två år. Jag gör gatutjänst, och jag har många återbesök. Jag leder till och med sex bibelstudier i hem. Hur är det möjligt? Det går till på så sätt att innan jag ger mig av till studiet så får jag studiematerialet uppläst för mig tillsammans med de anförda skriftställena, så att jag kan ge kommentarer vid studiet. Tre av de personer jag studerar med kommer till mötena med mig, och en har blivit döpt.”

Vem som helst kan ”fylla sin hand” med en gåva

Är givandet begränsat till det andliga området? Nej. När kung David i forna tider gjorde förberedelser för att templet skulle byggas, frågade han: ”Vill då någon annan nu i dag frivilligt fylla sin hand med gåvor åt Herren?” (1 Krönikeboken 29:5) Vem som helst fick göra det. Det är på liknande sätt i dag. Unga och gamla, friska och sjuka — många vill ge frivilliga bidrag för att främja Rikets intressen. Det kan göras genom avdelningskontoret i det egna landet eller via församlingen på orten. Vem som helst kan efter sin förmåga hjälpa till att bära kostnaderna för att de goda nyheterna skall bli predikade på hela den bebodda jorden. Det är ett privilegium. — 2 Korintierna 9:8—12.

Viktigare är emellertid att du har andliga rikedomar med vilka du kan ära Jehova. Den unge har ungdomens kraft och entusiasm. Den olärde kan lära sig att skänka Jehova frukten av sina läppar. Den handikappade kan gå framåt i kunskap, vishet och förståelse. Många är inte bara heltidsförkunnare som lovprisar Jehova, utan också rådgivare och herdar i den kristna församlingen. Är det inte så att du är rikare än vad du tror? Så ge då Jehova ära med din rikedom. — Hebréerna 13:15, 16.