BEREKJA

[Berẹkja] Betyder ”välsignad av Jehova”.

1. Son till Simea, som härstammade från Levi genom Gersom. Berekjas son Asaf var en ledare för de sångare som var utsedda av kung David; han blev stamfar till många generationer av tempelsångare. Denne Berekja kan ha varit identisk med nr 2. (1Kr 6:39; 15:17; 25:1–9; Esr 2:41; Neh 7:44)

2. En av de fyra levitiska portvaktarna vid arken när David var kung. Han kan ha varit identisk med nr 1. (1Kr 15:23, 24)

3. Son till Mesillemot. (2Kr 28:12) Då Ahas var kung i Juda led detta rike i söder ett fruktansvärt nederlag mot det norra riket, men när 200 000 fördes som fångar till Samaria handlade Berekja och tre andra av Efraims överhuvuden snabbt på uppmaning av Jehovas profet Oded. De inte bara hindrade segrarna från att göra sina bröder till slavar, utan de gav också fångarna kläder och mat och hjälpte dem att återvända. (2Kr 28:6–15)

4. Far till den Sakarja som mördades ”mellan helgedomen och altaret”. (Mt 23:35; Lu 11:50, 51)

Uttrycket ”Berekjas son” finns inte med i Lukas berättelse, och i Codex Sinaiticus (handskriftens ursprungliga text) förekommer det inte heller i Matteus berättelse. Några menar att Jehojada, som var far till en Sakarja som blev mördad, kan ha haft två namn, som fallet var med andra personer i Bibeln. (Jfr Mt 9:9 och Mk 2:14; Mt 10:2, 3.)

Det råder allmän enighet om att Jesus här talade om den Sakarja som var ”prästen Jehojadas son”. (2Kr 24:20–22) Detta är den mest logiska slutsatsen, eftersom Krönikeböckerna står sist i den traditionella judiska kanon; Sakarja blev därmed enligt de hebreiska skrifterna den siste rättfärdige man som blev mördad, medan Abel var den förste. Enligt 2 Krönikeboken 24:21 mördades Sakarja ”på förgården till Jehovas hus”. Eftersom brännoffersaltaret stod i den inre förgården, framför helgedomens ingång, stämmer detta med Jesu uttalande om att mordet skedde ”mellan helgedomen och altaret”.

I både Abels och Sakarjas fall förutsades det att den som utgöt deras blod skulle ställas till ansvar. (1Mo 4:10; 2Kr 24:22) Det kan dessutom dras en tydlig parallell mellan omständigheter och vissa händelser på Jehojadas son Sakarjas tid och omständigheter och händelser på Jesu tid. I dödsögonblicket sade Sakarja: ”Må Jehova se det och kräva räkenskap för det.” Dessa profetiska ord började gå i uppfyllelse mycket snart. En liten arameisk militärstyrka drog upp mot Juda, och Jehova gav en stor här från Juda i araméernas hand. Judas furstar dödades, och ett stort krigsbyte blev taget. Araméerna verkställde straffdomar över Jehoas och lämnade honom kvar svårt sjuk, och därefter blev han mördad av sina tjänare. (2Kr 24:23–25) Sedan Jesus hade beskrivit sina åhörares blodskuld sade han: ”Allt detta skall komma över den här generationen.” (Mt 23:36) Jesu profetia uppfylldes på Jerusalem och Judeen under åren 70–73 v.t.

5. En avkomling av David genom Salomo. (1Kr 3:1, 10, 20)

6. En levit som levde efter landsflykten i Babylon; son till Asa. (1Kr 9:16)

7. Son till Mesesabel. Berekjas son Mesullam deltog i återuppbyggandet av Jerusalems murar på Nehemjas tid, och hans sondotter gifte sig med Tobias son. (Neh 3:4, 30; 6:17, 18)

8. Son till profeten Iddo och far till profeten Sakarja. (Sak 1:1, 7)