ASARJA

[Asạrja] Betyder ”Jehova har hjälpt”.

1. En avkomling av Juda genom Tamar; av Etans hus. (1Kr 2:4, 6, 8)

2. En avkomling av Levi genom Kehat; son till Sefanja; en av profeten Samuels förfäder. (1Kr 6:33, 36)

3. En avkomling av Aron i Eleasars släkt; son till Ahimaas. (1Kr 6:9)

4. En av Salomos furstar. (1Ku 4:2) Eftersom han omnämns som son till prästen Sadok, var han kanske bror till Ahimaas. (1Kr 6:8)

5. Son till Natan; den furste som Salomo satte över de 12 fogdar som skulle sörja för livsmedel åt kungens hushåll. (1Ku 4:5, 7, 19)

6. En profet; son till Oded. År 963 f.v.t. fick han Asa att ”söka Jehova”. Till följd av detta avlägsnade kungen ”vämjeligheterna” från hela landet och lät folket ingå ett edsvuret förbund som innebar att ”var och en som inte sökte Jehova, Israels Gud, skulle dödas”. (2Kr 15:1–15)

7, 8. Två av Jehosafats sju söner; de nämns som nummer två respektive nummer fem. De fick många gåvor och befästa städer av sin far, men de dödades när deras äldste bror, Jehoram, blev kung. (2Kr 21:1–4) Ett uppslagsverk säger: ”Det verkar långsökt att anta [som några har gjort] att namnet användes två gånger därför att pojkarna bara var halvbröder eller därför att den ene dog redan som spädbarn.” (The Interpreter’s Dictionary of the Bible, utgiven av G. A. Buttrick, 1962, bd 1, sid. 325) Det är ovanligt att två bröder har samma namn, men på hebreiska är det en liten skillnad i stavning och uttal mellan de två namnen: ‛Azarjạh (”Jah har hjälpt”) och ‛Azarjạhu (”Jehova har hjälpt”).

9. Son till en man vid namn Jehu; far till Heles. Han var av Judas stam och sjunde generationen efter sin egyptiske förfader Jarha. (1Kr 2:3, 34–39)

10. Kung i Juda; yngste sonen till Jehoram och Atalja; också kallad Jehoahas och Ahasja. (2Ku 8:25–29; 2Kr 21:17; 22:1, 6; se AHASJA nr 2.)

11. Son till Jeroham. En av de fem anförare för skaror på hundra som 898 f.v.t. hjälpte till att störta troninkräktaren Atalja och insätta Jehoas på Judas tron. (2Kr 23:1–15)

12. Son till Obed. En av de fem anförare för skaror på hundra som 898 f.v.t. hjälpte till att insätta Jehoas på tronen som ersättare för troninkräktaren Atalja. (2Kr 23:1–15)

13. Kung i Juda i 52 år (829–778 f.v.t.). Son till Amazja och Jekolja. (2Ku 14:21; 15:1, 2) I 2 Kungaboken 15:13 kallas han Ussia. (Se USSIA nr 3.)

14. Överstepräst; son till Johanan; en avkomling av Aron. (1Kr 6:1–10) När kung Ussia förmätet försökte offra rökelse i templet, var det kanske denne Asarja som gav honom befallning att lämna templet. När kungen motsatte sig detta, slog Jehova honom med spetälska. (2Kr 26:16–21) Omkring 30 år efter Ussias död, i Hiskias första regeringsår (745 f.v.t.), sade Asarja (eller en annan överstepräst med samma namn) att Jehova välsignade kungens reformer. (2Kr 31:9, 10, 13)

15. En av Efraims furstar; son till Jehohanan. Efter det att Israel i mitten av 700-talet f.v.t. hade besegrat Juda förde de 200 000 fångar med sig tillbaka, men Asarja och andra av Efraims furstar sörjde för att de blev frigivna och gav dem materiell hjälp till hemresan. (2Kr 28:5–15)

16. En avkomling av Levi genom Kehat. År 745 f.v.t. hjälpte hans son Joel till att rena templet på Hiskias befallning. (2Kr 29:1–12, 15)

17. En avkomling av Levi genom Merari; son till Jehallelel; en av dem som hjälpte till att rena templet, vilket Hiskia hade gett befallning om. (2Kr 29:1–12, 15)

18. Son till Merajot; en av Esras förfäder. (Esr 7:3)

19. Son till Hilkia, som var överstepräst under Josia; far till Seraja (2Ku 22:3, 4; 1Kr 6:13, 14); en av avskrivaren Esras förfäder. (Esr 7:1)

20. Son till Hosaja. (Jer 43:2) Han kallas också Jesanja (Jer 40:8; 42:1) och Jaasanja (2Ku 25:23). Asarja var en av anförarna för de militärstyrkor som stödde Gedalja (Jer 40:7–10); han var en av dem som bad Jeremia be Jehova om vägledning till förmån för dem (Jer 42:1–3), och han var också en av ”de förmätna männen” som förkastade Jehovas svar genom Jeremias mun. (Jer 43:1–3)

21. En av de unga hebréer som fördes bort i fångenskap till Babylon 617 f.v.t. Hans namn ändrades till Abed-Nego, som troligen betyder ”tjänare (slav) åt Nebo [en babylonisk gud]”. (Dan 1:3–7) Efter tre års särskild undervisning visade sig Asarja och hans kamrater (Daniel, Hananja och Misael) vara ”tio gånger bättre än alla de magiutövande präster och besvärjare” som fanns i Babylon. (Dan 1:5, 14–20) Efter det att Asarja först hade blivit hotad med döden (Dan 2:13–18) och därefter hade blivit befordrad och satt över förvaltningen av provinsen Babylon (Dan 2:49) blev hans lojalitet mot Jehova prövad till det yttersta, när han kastades i en överhettad ugn därför att han hade vägrat att tillbe den bildstod som Nebukadnessar hade ställt upp. (Dan 3:12–30) Asarja var verkligen en man med tro, och han nämns indirekt av aposteln Paulus som en som ”dämpade eldens kraft”. (Heb 11:34)

22. En som återvände till Jerusalem tillsammans med Serubbabel 537 f.v.t. efter landsflykten i Babylon. (Neh 7:6, 7) I Esra 2:2 kallas han Seraja.

23. En av de präster som bodde i Jerusalem efter landsflykten. (1Kr 9:11) I en parallellförteckning (Neh 11:11) kallas han Seraja. Möjligen identisk med nr 22.

24. Son till Maaseja, Ananjas son. Under Nehemjas tillsyn reparerade han 455 f.v.t. en del av Jerusalems mur i närheten av sitt hus. (Neh 3:23, 24)

25. En av dem som Nehemja utsåg till att gå i processionståget tillsammans med Esra på Jerusalems återuppbyggda mur i samband med att den blev invigd; möjligen identisk med nr 27. (Neh 12:31–36)

26. En av de 13 leviter som tillsammans med Esra förklarade lagen när den lästes för folket. (Neh 8:7, 8)

27. En präst; det var antingen han själv eller en av hans avkomlingar som på ståthållaren Nehemjas tid med sigill bekräftade ett ”bindande avtal”. (Neh 9:38; 10:1, 2, 8)