AMNESTI

När den persiske monarken Ahasveros hade gjort Ester till drottning, höll han enligt Ester 2:18 ett stort gästabud till hennes ära och ”beviljade amnesti i provinserna” i sitt rike. Det hebreiska ordet hanachạh, som används här, förekommer bara en enda gång i Bibeln. Det återges i olika översättningar med ”frigivning” (KJ, LXX), ”skattelindring” (SFB, Åk, 1917), ”efterskänkning av skatt” (en targum och RS), ”vila” (Vg), ”helgdag” (AT). Kommentatorer menar att amnestin kan ha bestått i efterskänkning av tribut, befrielse från militärtjänst, straffeftergift eller en kombination av detta. På andra ställen i Bibeln används ett annat hebreiskt ord (shemittạh) om efterskänkning av skuld eller tillfälligt inställande av tyngre arbeten. (5Mo 15:1, 2, 9; 31:10; se SABBATSÅR.)

När det gäller frigivning av fångar kan nämnas att det förekom flera uppror när Xerxes I (som anses vara den Ahasveros som omtalas i Esters bok) regerade. I Persepolis har man funnit en inskrift som tillskrivs Xerxes och som lyder: ”Då jag blev kung var det (några) av dessa länder ... som gjorde uppror, (men) jag krossade (ordagr.: dödade) dessa länder, ... och jag förde dem (tillbaka) till deras (tidigare politiska) ställning.” (Ancient Near Eastern Texts, utgiven av J. B. Pritchard, 1974, sid. 317) När sådana uppror slogs ner togs utan tvivel många politiska fångar, och Ahasveros utnyttjade kanske festligheterna i samband med att Ester gjordes till drottning som ett tillfälle att ta tillbaka anklagelserna mot sådana fångar och ge dem amnesti eller straffeftergift. (Jfr Mt 27:15.) Exakt vad amnestin bestod i kan emellertid inte sägas med säkerhet.