Att svinga sig upp med vingar som örnar
HUR känner en människa sig efter att ha uthärdat fem år i nazisternas koncentrationsläger? Modfälld? Förbittrad? Hämndlysten?
Även om det kan verka underligt, skrev en man som hade uthärdat just detta: ”Mitt liv blev mer berikat än jag någonsin hade kunnat hoppas på.” Varför kände han det så? Han förklarade: ”Jag fann tillflykt under den Högstes vingar, och jag upplevde uppfyllelsen av profeten Jesajas ord, då han sade: ’De som hoppas på Jehova kommer att få ny kraft. De kommer att svinga sig upp med vingar som örnar. De kommer att ... vandra och inte bli trötta.’” — Jesaja 40:31.
Denne kristne man, vars kropp var utmattad av den mest fruktansvärda behandling man kan tänka sig, hade en inre drivkraft som i symbolisk bemärkelse lyfte upp honom, en drivkraft som nazisternas grymheter inte kunde besegra. Likt David fann han tillflykt under Guds ”vingars” skugga. (Psalm 57:1) Denne kristne gjorde bruk av en liknelse som profeten Jesaja använde för att jämföra sin andliga styrka med styrkan hos en örn som stiger högre och högre upp i skyn.
Känner du dig ibland nedtyngd av problem? Utan tvivel skulle du också önska finna tillflykt under den Högstes vingar och kunna ”svinga ... [dig] upp med vingar som örnar”. För att förstå hur detta är möjligt är det till hjälp att känna till lite om örnen, som ofta används i symbolisk bemärkelse i Bibeln.
Under örnens baner
Av alla de fåglar som forntida folk uppmärksammade var örnen kanske den man beundrade mest, och det på grund av dess styrka och majestätiska flykt. Många forntida härar, till exempel härar från Babylon, Persien och Rom, marscherade under örnens baner. Cyrus den stores här var en av dem. Bibeln förutsade att denne persiske kung skulle bli som en rovfågel och komma från öster för att förinta det babyloniska väldet. (Jesaja 45:1; 46:11) Två hundra år efter det att den här profetian skrevs slog Cyrus’ trupper, vilka hade örnar på stridsstandaren, ner på staden Babylon likt en örn som sätter klorna i sitt byte.
Längre fram i tiden har också stridsmän som Karl den store och Napoleon och länder som USA och Tyskland valt örnen som sin symbol. Israeliterna blev befallda att inte dyrka bilder av örnar eller något annat djur. (2 Moseboken 20:4, 5) Bibelskribenter anspelade dock på de kännetecknande dragen hos örnen för att belysa sitt budskap. Örnen är den fågel som omnämns mest i Bibeln, och den används för att symbolisera sådant som vishet, gudomligt beskydd och snabbhet.
Örnens öga
Örnens skarpa syn har alltid varit omtalad. Även om kungsörnen sällan väger mer än 5 kilo, är dess öga faktiskt större än en människas och dess syn mycket skarpare. För Job beskrev Jehova själv örnens förmåga att söka upp sin föda och sade: ”Långt bort i fjärran spanar ständigt dess ögon.” (Job 39:27, 29) Alice Parmelee skriver i sin bok All the Birds of the Bible att ”en gång fick en örn syn på en död fisk som flöt i en sjö fem kilometer bort, och den gjorde en diagonal dykning till den exakta platsen. Örnen hade inte bara förmåga att se ett litet föremål på ett mycket längre avstånd än vad en människa kan, utan den behöll också fokuseringen på fisken hela tiden under den fem kilometer långa dykningen.”
På grund av örnens skarpa syn är den en passande symbol för vishet — en av Jehovas förnämsta egenskaper. (Jämför Hesekiel 1:10; Uppenbarelseboken 4:7.) Varför är den det? Vishet inbegriper förmågan att förutse vilka konsekvenser ett visst handlingssätt kan få. (Ordspråken 22:3) Med sin förmåga att se långt i fjärran kan örnen upptäcka en fara på långt håll och vidta försiktighetsåtgärder, precis som den omdömesgille mannen i Jesu liknelse, han som förutsåg risken för oväder och byggde sitt hus på en klippa. (Matteus 7:24, 25) Det är intressant att lägga märke till att om man på spanska beskriver någon som en örn, betyder det att han har insikt eller god omdömesförmåga.
Om du någon gång får möjlighet att se en örn på nära håll, lägg då märke till hur den använder ögonen. Den ser inte på dig med bara en flyktig blick; tvärtom, den verkar granska dig i varje detalj. Den som är vis granskar på samma sätt en sak noggrant innan han fattar ett beslut i stället för att förlita sig på sin intuitiva förmåga eller sina känslor. (Ordspråken 28:26) Medan örnens skarpa syn gör den till en passande symbol för Guds egenskap vishet, är dess magnifika flykt också omnämnd i symbolisk bemärkelse av Bibelns skribenter.
”En örns väg i himlarna”
”En örns väg i himlarna” är imponerande både beträffande örnens hastighet och dess sätt att flyga till synes utan någon ansträngning — den följer ingen föreskriven rutt och lämnar inget spår. (Ordspråken 30:19) Klagovisorna 4:19 anspelar på örnens snabbhet, då babyloniska soldater beskrivs: ”Snabbare än himlarnas örnar har våra förföljare visat sig vara. På bergen har de häftigt förföljt oss.” När en örn som cirklar uppe i höjden får syn på sitt byte, vinklar den vingarna och gör en brant dykning, i vilken den kan komma upp i en hastighet av 130 kilometer i timmen, enligt vissa uppgifter. Det är därför inte förvånande att Bibeln använder örnen som en synonym för snabbhet, speciellt i samband med en militärstyrka. — 2 Samuelsboken 1:23; Jeremia 4:13; 49:22.
Jesaja nämner för sin del örnens obehindrade flykt. ”De som hoppas på Jehova kommer att få ny kraft. De kommer att svinga sig upp med vingar som örnar. De kommer att springa och inte bli utmattade; de kommer att vandra och inte bli trötta.” (Jesaja 40:31) Vad är hemligheten med örnens förmåga att sväva? Att svinga sig upp kräver inte mycket ansträngning, eftersom örnen utnyttjar termiken, det vill säga termikbubblor — uppåtstigande varm luft. Termikbubblorna är osynliga, men örnen är skicklig på att finna dem. När örnen väl har funnit en termikbubbla, breder den ut vingarna och stjärtfjädrarna och cirklar inne i termikbubblan, som lyfter örnen högre och högre. När den har kommit tillräckligt högt, glidflyger den till nästa termikbubbla, där proceduren upprepas. På det här sättet kan örnen vara kvar på höga höjder med minsta möjliga energiförbrukning.
I Israel är örnar en vanlig syn, speciellt i den gravsänka som sträcker sig från Esjon-Geber vid Röda havets strand upp till Dan i norr. De är särskilt talrika under vår och höst, då de flyttar. Vissa år har man räknat till nästan 100.000 örnar. När morgonsolen värmer luften, kan man få se hundratals rovfåglar flyga ovanför klipporna vid kanten av gravsänkan.
Örnens obehindrade flykt är en förträfflig illustration av hur Jehovas styrka kan lyfta upp oss andligen och känslomässigt, så att vi kan fortsätta med vårt arbete. På samma sätt som en örn inte kan sväva till sådana höjder i egen kraft, kan vi inte klara av olika ting om vi förlitar oss på våra egna förmågor. ”Allt har jag styrka till på grund av honom som ger mig kraft”, förklarade aposteln Paulus. (Filipperna 4:13) Likt en örn, som hela tiden letar efter osynliga termikbubblor, fortsätter vi ”med att be” om Jehovas osynliga verksamma kraft genom våra innerliga böner. — Lukas 11:9, 13.
Flyttande örnar finner ofta termikbubblorna genom att iaktta andra rovfåglar. Naturforskaren D. R. Mackintosh uppger att man vid ett tillfälle hade sett 250 örnar och gamar cirkla uppåt i samma termikbubbla. Kristna i våra dagar kan på samma sätt lära sig att förtrösta på Jehovas styrka genom att efterlikna andra gudfruktiga tjänares trogna exempel. — Jämför 1 Korinthierna 11:1.
I skuggan av örnens vingar
En av de farligaste perioderna i örnens liv är då den lär sig flyga. Ganska många örnar dör under försöken. Den unga nationen Israel var också i fara då den drog ut ur Egypten. Följande ord av Jehova till israeliterna var därför mycket passande: ”Ni har själva sett vad jag gjorde med egyptierna, för att jag skulle kunna bära er på örnvingar och föra er till mig.” (2 Moseboken 19:4) Det finns uppgifter om hur örnar kortvarigt har burit en unge på ryggen, så att den inte skulle störta under sina första försök att flyga. I en kommentar till sådana uppgifter sade G. R. Driver i Palestine Exploration Quarterly: ”Den [bibliska] bilden är därför inte ren fantasi, utan grundar sig på verkliga fakta.”
Örnar är föredömliga föräldrar även på andra sätt. De förser inte enbart de nykläckta ungarna med mat regelbundet, utan örnhonan hackar också försiktigt sönder maten som örnhanen lämnar vid boet, så att ungarna kan svälja den. Eftersom örnar oftast bygger bo på klippor eller i höga träd, är ungarna utsatta för väder och vind. (Job 39:27, 28) Den brännande solen, som är vanlig i Bibelns länder, skulle kunna kosta örnungen livet om inte föräldrarna tog vård om den. Den vuxna örnen breder ut vingarna, ibland under flera timmar åt gången, för att skugga sin ömtåliga unge.
Det är därför mycket passande att örnens vingar i Bibeln används som en symbol för Guds beskydd. Femte Moseboken 32:9—12 beskriver hur Jehova skyddade israeliterna under deras vandring i vildmarken: ”Ty Jehovas andel är hans folk; Jakob är den tilldelning han ärver. Han kom att finna honom i ett vildmarksland, och i en tom, tjutande öken. Han började omsluta honom, ta vård om honom, skydda honom som pupillen i sitt öga. Alldeles som en örn väcker upp sitt näste, svävar över sina just flygfärdiga ungar, breder ut sina vingar, tar dem, bär dem på sina vingpennor, så fortsatte Jehova ensam att leda honom.” Jehova kommer att ge oss samma kärleksfulla beskydd, om vi förtröstar på honom.
Flyktvägen
Ibland när vi ställs inför problem kanske vi önskar att vi kunde flyga i väg från alla våra svårigheter. Det var exakt så David kände det. (Jämför Psalm 55:6, 7.) Men även om Jehova har lovat att bistå oss när vi får utstå prövningar och lidande i den här tingens ordning, utlovar han inte att vi skall kunna fly undan bekymren helt. Vi har Bibelns försäkran: ”Ingen frestelse har kommit över er utom vad som är vanligt för människor. Men Gud är trofast, och han skall inte låta er bli frestade utöver vad ni kan tåla, utan tillsammans med frestelsen skall han också bereda utvägen, så att ni kan uthärda den.” — 1 Korinthierna 10:13.
”Utvägen” eller ”flyktvägen” (King James Version) inbegriper att vi lär oss att förtrösta på Jehova. Detta upptäckte Max Liebster, vars uttalande citerades i början av den här artikeln. Under sina år i koncentrationslägren kom han att lära känna Jehova och förtrösta på honom. Som Max upptäckte styrker Jehova oss genom sitt ord, sin ande och sin organisation. Till och med i lägren sökte Jehovas vittnen upp medtroende och erbjöd dem andlig hjälp, delade med sig av tankar från Bibeln och från all annan biblisk litteratur som fanns tillgänglig. Och Jehova styrkte dem, vilket trogna överlevande upprepade gånger har intygat. ”Jag bad oavbrutet till Jehova om hjälp”, förklarar Max, ”och hans ande uppehöll mig.”
Vilken prövning vi än möter kan vi på liknande sätt förtrösta på Guds heliga ande, förutsatt att vi fortsätter att be om den. (Matteus 7:7—11) Stärkta av denna ”kraft som är över det normala” kommer vi att sväva i stället för att bli nedtyngda av våra problem. Vi kommer att fortsätta att vandra på Jehovas väg, och vi kommer inte att bli trötta. Vi kommer att svinga oss upp med vingar som örnar. — 2 Korinthierna 4:7; Jesaja 40:31.
[Infälld text på sidan 10]
Den ser inte på dig med bara en flyktig blick
[Bildkälla på sidan 9]
Foto: Cortesía de GREFA
[Bildkälla på sidan 10]
Foto: Cortesía de Zoo de Madrid