Jehova förtjänar vår förenade lovprisning
”Lovprisa Jah!” (PS. 111:1)
1, 2. Vad betyder uttrycket ”halleluja”, och hur används det i de kristna grekiska skrifterna?
”HALLELUJA!” Det här utropet hörs ofta i kristenhetens kyrkor. Somliga människor använder det för att ge eftertryck när de talar med andra. Men det är få som känner till dess heliga innebörd, och många som använder det vanärar Gud genom sitt levnadssätt. (Tit. 1:16) I ett bibliskt uppslagsverk sägs det: ”’Halleluja’ ... [är ett] ord som används av psalmförfattare för att inbjuda alla att förena sig med dem i att lovprisa Jehova.” Flera bibelkännare framhåller faktiskt att ”halleluja” betyder ”’lovprisa Jah’, [dvs.] Jehova”.
2 Det är därför lämpligt att Nya världens översättning återger det uttryck som finns i Psalm 111:1 med ”Lovprisa Jah!” En grekisk form av det här uttrycket förekommer fyra gånger i Uppenbarelseboken 19:1–6 som en glädjeyttring över att all falsk religion är borta. När detta blir en verklighet kommer de sanna tillbedjarna att ha en särskild anledning att respektfullt använda uttrycket ”halleluja”.
Hans stora verk
3. Vad är det främsta syftet med att vi regelbundet kommer tillsammans?
3 Den som skrivit Psalm 111 nämner många orsaker till att Jehova förtjänar vår förenade lovprisning. I vers 1 sägs det: ”Jag prisar Jehova av hela mitt hjärta i de rättrådigas förtroliga krets och i menigheten.” Jehovas vittnen i vår tid känner det på samma sätt. Det främsta syftet med att vi regelbundet kommer tillsammans, både i den lokala församlingen och vid stora sammankomster, är att vi vill lovprisa Jehova.
4. Hur kan människor begrunda Jehovas verk?
4 ”Stora är Jehovas verk, de begrundas av alla som finner behag i dem.” (Ps. 111:2) Lägg märke till ordet ”begrundas”. Enligt ett uppslagsverk kan den här versen tillämpas på människor som gör Guds verk ”till föremål för allvarligt och uppriktigt studium”. Jehovas skaparverk vittnar om att han har en underbar avsikt med det han gjort. Han har placerat solen, jorden och månen på exakt rätt avstånd från varandra, så att vår jord får värme och ljus, natt och dag, årstider och ebb och flod.
5. Vad har människans ökade kunskap om universum uppenbarat?
5 Vetenskapsmän har gjort stora upptäckter när det gäller jordens position i solsystemet och månens perfekta storlek, massa och omloppsbana. Avståndet och samspelet mellan dessa himlakroppar är en förutsättning för de vackra, regelbundna årstidsväxlingarna. Människan har också lärt sig mycket om hur fint samstämda krafterna i universum är. En professor i maskinteknik skrev i en artikel: ”Det är lätt att förstå varför så många forskare har ändrat inställning under de senaste 30 åren och erkänner att det krävs ett stort mått av tro för att kunna acceptera tanken att universum inte skulle vara något annat än en slumpartad kosmisk olycka. Bevisen för att det finns en intelligent konstruktör blir mer övertygande ju mer vi känner till om hur noggrant vår planet är utformad.” (”The Designed ’Just So’ Universe”)
6. Hur känner du det när du tänker på hur Gud har skapat människan?
6 Något annat storslaget som vittnar om en skapelse är det sätt som Gud har gjort oss på. (Ps. 139:14) När han skapade människorna gav han dem ett sinne, en kropp med alla dess nödvändiga organ och förmågan att göra olika saker. Tänk till exempel på de fantastiska förmågorna att tala, lyssna, skriva och läsa. Många har dessa förmågor. Du är också ett underbart mästerverk i fråga om konstruktion – du kan gå upprätt. Ja, kroppens utformning och jämvikt, dess mekaniska funktioner och kemiska processer får oss att känna stor vördnad. Dessutom har de fantastiska nervförbindelserna som gör att din tankeförmåga och dina sinnen fungerar ingen motsvarighet i något som vetenskapsmän har åstadkommit. Det människan kan uträtta är faktiskt möjligt enbart tack vare de sinnen och den förmåga att tänka som hon är utrustad med. Inte ens den skickligaste och mest erfarne ingenjör skulle ha kunnat konstruera ett så ändamålsenligt och fint verktyg som handen med dess tio sinnrikt utformade fingrar. Fråga dig själv: Skulle människor ha kunnat åstadkomma fantastiska konstverk och imponerande byggnadsverk om de inte på ett skickligt sätt hade använt fingrarna som Gud gett dem?
Guds stora verk och hans egenskaper
7. Varför bör vi betrakta Bibeln som ett av Guds stora verk?
7 Jehovas stora verk innefattar andra underbara ting som han har gjort för mänskligheten och som omtalas i Bibeln. Den boken är med sin enastående inre harmoni i sig själv ett mästerverk. Till skillnad från alla andra böcker är den ”inspirerad av Gud och nyttig till undervisning”. (2 Tim. 3:16) Den första boken i Bibeln, Första Moseboken, förklarar till exempel hur Gud renade jorden från all ondska på Noas tid. Den andra boken, Andra Moseboken, visar hur Jehova hävdade sin ställning som Gud genom att befria Israel från slaveriet i Egypten. Psalmisten tänkte troligen på sådana händelser när han sade: ”[Jehovas] gärningar är värdighet och prakt, hans rättfärdighet består för evigt. Han har gjort sina underbara gärningar värda att minnas. Jehova är nådig och barmhärtig.” (Ps. 111:3, 4) Håller du inte med om att Jehovas gärningar historien igenom, bland annat det han har gjort under din egen livstid, vittnar om hans ”värdighet och prakt”?
8, 9. a) Hur skiljer sig Guds verk från mycket av det människor gjort? b) Vilka är några av Guds egenskaper som du uppskattar?
8 Lägg märke till att psalmisten också framhåller Jehovas enastående egenskaper, till exempel hans rättfärdighet, nåd och barmhärtighet. Som du vet grundar sig syndfulla människors gärningar sällan på rättfärdighet. De är ofta uttryck för girighet, avund och stolthet. Det här visas inte minst av de grymma vapen som människor tillverkar för att använda i de krig de underblåser och för att få ekonomisk vinning. Som en följd av det lever miljontals oskyldiga offer i fruktan och misär. Mycket av det människor har åstadkommit har skett på bekostnad av de förtryckta och fattiga. Ett exempel som många kanske kommer att tänka på är hur slavar användes för att bygga pyramiderna. Dessa pyramider användes i första hand som gravar åt de stolta faraonerna. Dessutom är många av människans nutida gärningar inte bara förtryckande, utan de ”fördärvar jorden”. (Läs Uppenbarelseboken 11:18.)
9 Tänk så annorlunda det är med Jehovas verk, som alltid grundar sig på det som är rätt! Hans verk innefattar hans barmhärtiga anordning med att rädda det syndiga människosläktet. När Gud sörjde för en lösen visade han ”sin egen rättfärdighet”. (Rom. 3:25, 26) Ja, ”hans rättfärdighet består för evigt”! Och hans nåd har tydligt kommit till uttryck i hans tålmodiga sätt att handla med syndfulla människor. Ibland använde han till och med uttrycket ”det ber jag” när han vädjade till dem att vända om från sina onda vägar och göra det som är rätt. (Läs Hesekiel 18:25.)
Trogen mot sina löften
10. Vilket exempel på trofasthet gav Jehova i samband med förbundet med Abraham?
10 ”Föda ger han åt dem som fruktar honom. Till oöverskådlig tid kommer han ihåg sitt förbund.” (Ps. 111:5) Det verkar som om psalmisten här syftade på det abrahamitiska förbundet. Jehova lovade att han skulle välsigna Abrahams avkomma och sade att den skulle ta sina fienders port i besittning. (1 Mos. 22:17, 18; Ps. 105:8, 9) I den första uppfyllelsen av de här löftena blev Abrahams avkomma nationen Israel. Den här nationen var länge i slaveri i Egypten, men sedan ”kom [Gud] ihåg sitt förbund med Abraham” och befriade israeliterna. (2 Mos. 2:24) Det Jehova sedan gjorde för dem visar hur frikostig han är. Han gav dem bokstavlig mat för deras kroppar och andlig mat för deras sinnen och hjärtan. (5 Mos. 6:1–3; 8:4; Neh. 9:21) Under de århundraden som följde vände sig nationen ofta bort från Gud, men då sände han sina profeter för att uppmana dem att återvända till honom. Mer än 1 500 år efter det att Gud hade befriat israeliterna ur Egypten sände han sin enfödde Son till jorden. Flertalet judar förkastade Jesus och gjorde inga invändningar mot att han avrättades. Sedan bildade Jehova en ny nation, en andlig nation, ”Guds Israel”. Tillsammans med Kristus utgör den här nationen Abrahams andliga avkomma, som Jehova hade förutsagt att han skulle använda för att välsigna människorna. (Gal. 3:16, 29; 6:16)
11. Hur fortsätter Jehova att komma ihåg ”sitt förbund” med Abraham?
11 Jehova fortsätter att komma ihåg ”sitt förbund” och de välsignelser han har lovat att ge genom det. I våra dagar tillhandahåller han ett överflöd av andlig mat på mer än 400 språk. Han fortsätter också att besvara böner som gäller våra fysiska behov i överensstämmelse med orden: ”Ge oss vårt bröd för dagen efter dagens behov.” (Luk. 11:3; Ps. 72:16, 17; Jes. 25:6–8)
Jehovas vördnadsbjudande kraft
12. Hur gavs ”nationernas arvedel” åt det forntida Israel?
12 ”Kraften i sina gärningar har han gjort känd för sitt folk genom att ge dem nationernas arvedel.” (Ps. 111:6) En framträdande händelse i Israels historia som psalmisten kan ha tänkt på var den mirakulösa befrielsen ur Egypten. När Jehova slutligen lät israeliterna komma in i det utlovade landet, kunde de besegra kungarikena på östra och västra sidan av Jordan. (Läs Nehemja 9:22–25.) Ja, Jehova gav Israel ”nationernas arvedel”. Vilken maktdemonstration från Guds sida!
13, 14. a) Vilken yttring av Guds kraft i förbindelse med Babylon kan psalmisten ha tänkt på? b) Vilka ytterligare stora befrielsegärningar har Jehova utfört?
13 Men nu vet vi att israeliterna inte visade respekt för Jehova, trots allt som han hade gjort för dem, och inte heller för sina förfäder Abraham, Isak och Jakob. De fortsatte att vara upproriska tills Gud använde Babylon för att ta bort dem från deras land genom att föra dem i fångenskap. (2 Krön. 36:15–17; Neh. 9:28–30) Om den som skrivit Psalm 111 levde efter det att israeliterna hade återvänt från fångenskapen i Babylon, vilket somliga bibelkännare menar, hade han ytterligare orsak att lovprisa Jehova för hans lojalitet och kraft. Gud visade dessa egenskaper genom att befria judarna ur Babylon – ett välde som inte brukade frige sina fångar. (Jes. 14:4, 17)
14 Omkring 500 år senare använde Jehova sin kraft på ett ännu mer framträdande sätt genom att befria människor som ändrat sinne från slaveriet under synd och död. (Rom. 5:12) Det öppnade möjligheten för 144 000 människor att bli smorda efterföljare till Kristus. År 1919 använde Jehova sin kraft till att befria en liten kvarleva av dessa smorda från slaveriet under falsk religion. Det de har uträttat under denna ändens tid kan endast tillskrivas Guds kraft. När de varit trogna intill döden får de regera tillsammans med Jesus Kristus i himlen och styra över jorden till nytta för människor som ändrat sinne. (Upp. 2:26, 27; 5:9, 10) De kommer att få ärva jorden på ett mycket mer storslaget sätt än det forntida Israel. (Matt. 5:5)
Eviga, tillförlitliga principer
15, 16. a) Vad finns med bland Guds händers verk? b) Vilka befallningar gav Gud det forntida Israel?
15 ”Hans händers verk är sanning och rätt, alla hans befallningar är tillförlitliga, fast grundade för evigt, till oöverskådlig tid, fullgjorda i sanning och rättrådighet.” (Ps. 111:7, 8) Bland Jehovas ”händers verk” fanns två tavlor av sten på vilka tio viktiga lagar som gällde Israel var inristade. (2 Mos. 31:18) Dessa lagar, jämte alla andra bestämmelser som blev en del av det mosaiska lagförbundet, är grundade på eviga, tillförlitliga principer.
16 En av de befallningar, eller lagar, som fanns på dessa stentavlor lyder: ”Jag, Jehova, din Gud, är en Gud som kräver odelad hängivenhet.” Det sägs vidare att Jehova visar ”tusen generationer kärleksfull omtanke när man älskar ... [honom] och håller ... [hans] bud”. Stentavlorna innehöll också sådana tidlösa principer som ”ära din far och din mor” och ”du skall inte stjäla” och även den mycket insiktsfulla lagen mot att ha begär till något som tillhör en annan människa. (2 Mos. 20:5, 6, 12, 15, 17)
Vår helige friköpare som inger fruktan
17. Vilka skäl hade israeliterna att behandla Guds namn som något heligt?
17 ”Ett friköpande har han sänt sitt folk. Till oöverskådlig tid har han gett befallning om sitt förbund. Hans namn är heligt och inger fruktan.” (Ps. 111:9) Också här kan psalmisten ha tänkt på Jehovas lojalitet mot sitt förbundslöfte till Abraham. Det här löftet gjorde att Jehova inte övergav sitt folk när de var slavar i det forntida Egypten och inte heller längre fram när de var i fångenskap i Babylon. I båda fallen friköpte Gud sitt folk. Om det så bara hade varit för dessa båda händelser borde Israel ha behandlat Guds namn som något heligt. (Läs 2 Moseboken 20:7; Romarna 2:23, 24.)
18. Varför anser du att det är en förmån att få bära Guds namn?
18 Detsamma gäller de kristna i våra dagar som har friköpts från det hopplösa slaveriet under synd och död. Vi bör göra vårt yttersta för att leva i överensstämmelse med den första begäran i mönsterbönen: ”Låt ditt namn bli helgat.” (Matt. 6:9) Att vi mediterar över detta härliga namn bör få oss att känna gudsfruktan. Den som skrivit Psalm 111 hade en rätt syn på gudsfruktan när han sade: ”Fruktan för Jehova är början till vishet. Alla som handlar därefter [som håller hans bud] har god insikt.” (Ps. 111:10)
19. Vad ska vi behandla i nästa artikel?
19 En sund fruktan för Gud kommer att hjälpa oss att hata det onda. Det kommer också att hjälpa oss att efterlikna Guds enastående egenskaper som omtalas i Psalm 112, som vi kommer att behandla i nästa artikel. Den här psalmen visar hur vi kan få vara med bland de miljoner som får lovprisa Gud för evigt. Han är verkligen förtjänt av att bli lovprisad. ”Hans lovprisning består för evigt.” (Ps. 111:10)
Frågor att meditera över
• Varför förtjänar Jehova vår förenade lovprisning?
• Vilka av Jehovas egenskaper uppenbaras i hans verk?
• Hur ser du på förmånen att få bära Guds namn?
[Bild på sidan 20]
Det främsta syftet med att vi regelbundet kommer tillsammans är att vi vill lovprisa Jehova
[Bild på sidan 23]
Alla Jehovas lagar är grundade på eviga, tillförlitliga principer