Ungdomar frågar:

Är det fel att dagdrömma?

Det sista du minns var att du hörde din lärare surra om sina algebraiska ekvationer, men du är inte längre i klassrummet. Dina tankar har glidit i väg till den strand som du och din familj besökte förra sommaren. Du kan känna den heta sanden och den varma solen. Du kan höra vågorna som slår mot stranden och barn som leker och ... fnittrande klasskamrater? Ja, din angenäma dagdröm är borta, och i stället står en irriterad lärare med händerna i sidorna och kräver svar på en fråga som du inte ens har hört.

ATT dagdrömma är så vanligt bland alla slags människor, såväl unga som gamla, att en framstående forskare har kallat det ”ett av de centrala inslagen i mänskligt liv”. Somliga tror att vi ägnar upp till en tredjedel av vår vakna tid åt dagdrömmeri i en eller annan form. Vetenskapsmännen är inte helt säkra på hur och varför dessa flyktiga tankar uppkommer, och inte heller är de helt överens om vad en dagdröm egentligen är. En ordbok definierar en dagdröm som ”en angenäm vision ... skapad av vår fantasi”. Men många forskare breddar definitionen och innefattar så gott som varje slag av fantasi eller ofrivillig tanke i vaket tillstånd — angenämt eller oangenämt. I den här artikeln använder vi denna term i dess vidaste bemärkelse, vilket inbegriper inte endast ofrivilliga fantasier, utan också mer avsiktliga sådana.

Alla dagdrömmar är således inte extraordinära, färgstarka resor i fantasin. Många är helt enkelt behagliga utflykter i ens eget förflutna. I en artikel i tidskriften Parents citerar dr James Comer sina egna erfarenheter av dagdrömmar — som att han, då han kör hem efter en svår dag på kontoret, kan låta tankarna glida tillbaka till sin tonårstid och minnet av sitt vinnande kast i en basketbollmatch på skolgården. ”Oväsentligheter kanske, men det hjälper mig fortfarande att må bra”, säger han. Åter andra använder dagdrömmar som en hjälp att planera sin framtid. ”Jag dagdrömde mycket om att bli en internationellt erkänd musiker”, erinrar sig en man som verkligen också blev en populär jazzmusiker och kompositör.

Men de flesta dagdrömmar tycks vara inriktade på mer vardagliga företeelser — skolan, bjudningar och läxor. Ibland frammanar människor medvetet sådana tankar för att få ett avbrott i en långtråkig föreläsning i skolan eller i tristessen med hushållsarbetet. Andra dagdrömmar kommer helt spontant. Ett ord, ett ljud eller en bild påminner dem plötsligt om någon aktuell sak, något trevligt som hänt tidigare eller någon kommande bedrift, och tankarna börjar vandra. Bibeln säger: ”Ty en dröm kommer sannerligen till följd av överflöd på sysselsättning.” (Predikaren 5:3) Ja, en människa som är upptagen av personliga angelägenheter och strävanden kan vara helt uppslukad av materialistiska dagdrömmar.

Men hur angenämt det än kan vara med dagdrömmar, kan de också störa din koncentration vid kristna möten, i skolan eller på arbetsplatsen. Somliga fantasier kan till och med vara otillbörliga — eller skadliga. Är dagdrömmeri därför en vana som du behöver bryta?

Skadligt för din mentala hälsa?

Förr i tiden såg man bland psykiatrisk personal, läkare och pedagoger med förakt på dagdrömmar. En ung man fick därför höra följande från en psykoterapeut: ”Vi måste hjälpa dig att sluta dagdrömma.” Enligt forskaren dr Eric Klinger grundade sig sådana råd i allmänhet på teorier uppställda av psykoanalysens ”fader”, Sigmund Freud, som betraktade dagdrömmeri som något barnsligt och neurotiskt. En lärobok i psykologi påstod således: ”Dagdrömmeri är ofta en följd av brist på eller avsaknad av intresse för ens nuvarande omgivning och innebär tveklöst ett tillbakadragande från verkligheten.” En generation pedagoger och personal inom psykiatrin fick lära sig att alla dagdrömmar borde kuvas. Man gjorde gällande att överdrivet dagdrömmeri till och med kunde resultera i schizofreni.

Freuds teorier har emellertid fått ge vika för de fakta som kommit fram genom omfattande forskning. I boken Daydreaming noterar dr Eric Klinger att forskarna bland annat hävdar att:

Dagdrömmeri är en vanlig och normal verksamhet.

Människor som ofta dagdrömmer är på det hela taget lika välanpassade mentalt sett som de som inte gör det.

Dagdrömmeri leder inte till hallucinationer.

Dagdrömmeri leder inte till schizofreni. Personer med schizofreni är inte mer benägna för dagdrömmeri än andra människor.

Använd din fantasi produktivt

Det är därför inte förvånande att Bibeln inte någonstans fördömer att man gör ett sunt bruk av sin fantasi. Våra sinnens förmåga att fantisera och föreställa sig saker är faktiskt ett bevis på att vi är, som psalmisten sade, ”underbart gjorda”. (Psalm 139:14) Om denna förmåga används produktivt, kan den vara en värdefull tillgång. De kristna uppmanas att hålla ”blicken fäst, inte vid de ting som syns, utan vid dem som inte syns”. (2 Korinthierna 4:18) Det skulle kunna inbegripa att man för sin inre syn försöker se Guds rättfärdiga nya värld. Bibelns beskrivningar av detta kommande globala paradis sporrar vår fantasi i denna riktning! — Jesaja 35:5—7; 65:21—25; Uppenbarelseboken 21:3, 4.

Din fantasi kan också visa sig vara till nytta om du måste utföra en svår uppgift. Ungdomar bland Jehovas vittnen får ofta till uppgift att hålla muntliga framställningar i skolan i teokratisk tjänst. Förutom att du övar med hög röst kan du försöka repetera din framställning i tankarna. Föreställ dig hur åhörarna reagerar på upplysningarna och framförandet. Detta kan hjälpa dig att göra nödvändiga ändringar i din framställning och ge dig större tillförsikt.

Du kan också öva dig i ditt sinne på att klara av svåra situationer. Det kanske går upp för dig att en medkristen har något emot dig, och du vill tala ut med honom om saken. (Matteus 5:23, 24) I stället för att gå till personen i fråga helt oförberedd kan du gå igenom situationen i ditt sinne och pröva olika sätt att nalkas problemet. Det skulle vara i harmoni med Bibelns princip: ”Den rättfärdiges hjärta mediterar för att ge svar.” — Ordspråken 15:28.

Har någon sårat eller förargat dig? Lägg märke till rådet i Psalm 4:4: ”Bli upprörda, men synda inte. Säg er mening i ert hjärta, på er säng, och var tysta.” Det betyder inte att du i tankarna ständigt måste upprepa händelser som har sårat dig, och inte heller betyder det att du skall uppehålla dig vid livliga fantasier om hur du plattar till någon med bitska repliker. Jesus gav ju varningen att ”var och en som fortsätter att vara vred på sin broder skall vara ansvarig”, och detta gäller också ”vem som än tilltalar sin broder med ett outsägligt ord av förakt”. (Matteus 5:22) Men att du går igenom olika alternativ i tankarna — vilket kan inkludera att du helt enkelt förlåter den som har försyndat sig mot dig — kan hjälpa dig att reda ut saken med honom lugnt och resonligt.

Dagdrömmeri kan också vara berättigat i samband med att man skall lösa problem. Doktor Klinger säger: ”Dagdrömmar är i sig själva ett sätt att finna kreativa lösningar på problem. Personer med fantasifulla dagdrömmar kan ibland finna lösningar som de inte skulle ha tänkt på, om de bara arbetade lugnt och sakligt med problemen.”

Det finns till och med belägg för att dagdrömmeri kan hjälpa dig att förbättra ditt sätt att utföra fysiska uppgifter. En skidinstruktör ber till exempel sina elever att de skall forma en bild i sitt sinne av backen de skall åka i och föreställa sig hur de klarar banans alla svängar och branta partier. Forskare tror att man genom att göra detta faktiskt aktiverar den del av hjärnan som kontrollerar musklerna och därmed förbereder dem för handling. Det finns naturligtvis ingenting som kan ersätta verklig övning, men mental träning kanske kan hjälpa dig att förbättra din förmåga att spela ett musikinstrument eller skriva maskin. ”Kort sagt”, säger dr James Comer, ”är dagdrömmeri inte något slöseri med tiden, utan snarare en nödvändig säkerhetsventil som hjälper oss att fungera bättre.”

Farorna

Men ”för allt finns det en bestämd tid”. (Predikaren 3:1) Det kan vara gott och väl att du dagdrömmer när du kopplar av på ditt rum, men det finns tillfällen då det skulle vara olämpligt eller till och med farligt att göra det. Kör du bil? Då behöver du vara extra uppmärksam och på vakt mot faror. Hur är det om du håller på med ett skriftligt prov eller lyssnar till ett bibliskt tal? Då behöver du din ”klara tankeförmåga”. — 2 Petrus 3:1.

Bibeln varnar oss också för att i onödan dröja vid negativa tankar. Det är bara naturligt att vara lite nervös när man står inför ett viktigt prov eller en anställningsintervju, men man åstadkommer inte särskilt mycket genom att i tankarna frammana skrämmande bilder av hur man misslyckas och blir avvisad. (Jämför Predikaren 11:4.) ”Oro i en mans hjärta böjer ner det”, varnar Ordspråken 12:25. Jesus Kristus gav följande råd till dem som lyssnade på honom: ”Var aldrig bekymrade för morgondagen; morgondagen skall nämligen ha sina egna bekymmer. Var dag har nog av sin egen uselhet.” — Matteus 6:34.

Intressant nog kan överdrivet eller otillbörligt dagdrömmeri även föra med sig andra faror. Somliga ungdomar hänger sig till exempel åt sexuella fantasier. Andra finner att dagdrömmeri hindrar dem att koncentrera sig. Nästa artikel i den här serien kommer att ge några förslag som kan hjälpa dig att klara av sådana problem.

[Bilder på sidan 24]

Genom mental träning kan man förbättra sin prestationsförmåga