Använd tungan på ett uppbyggande sätt

1, 2. Varför liknar Bibeln tungan vid en eld?

TIDIGT i oktober 1871 drog en skogsbrand fram över de torra skogarna i nordöstra Wisconsin. Den spred sig snabbt och har beskrivits som den dödligaste skogsbranden i USA:s historia. Lågorna och den intensiva hettan dödade mer än 1 200 människor, och omkring 2 miljarder träd gick förlorade. Det hela kan ha startat med några små gnistor från förbipasserande tåg. Orden i Jakob 3:5 är verkligen träffande: ”Se! Vilken liten eld det behövs för att antända en stor skog!” Men varför skrev Jakob de här orden?

² Det förstår man när man läser vers 6. Där står det: ”Tungan är en eld.” Tungan representerar vår talförmåga, och precis som eld kan det vi säger orsaka stor skada. Bibeln säger till och med att ”död och liv är i tungans våld”. (Ords. 18:21) Men vi slutar ju inte prata bara för att vi skulle kunna säga något dumt, lika lite som vi låter bli att använda eld bara för att den kan göra skada. Det gäller alltså att vara försiktig. Under kontrollerade former kan eld vara till nytta, till exempel när vi lagar mat och när vi behöver värme och ljus. Och om vi styr vår tunga kan vi använda den till att ära Gud och till nytta för andra. (Ps. 19:14)

 3. Vilka tre saker behöver vi tänka på när vi pratar med andra?

³ Oavsett om vi använder muntligt tal eller teckenspråk för att kommunicera så är vår förmåga att förmedla tankar och känslor en fantastisk gåva från Jehova. Så hur kan vi använda den på ett uppbyggande sätt? (Läs Jakob 3:9, 10.) Vi ska nu se på tre viktiga saker i det här sammanhanget: när vi pratar, vad vi säger och hur vi säger det.

 4. När kan det vara ”tid att tiga”?

⁴ Vi använder vårt tal varje dag, men det betyder ju inte att vi måste prata hela tiden. Bibeln säger faktiskt att det finns ”en tid att tiga”. (Pred. 3:7) Vi kan till exempel visa respekt genom att vara tysta när andra pratar. (Job 6:24) Det är också viktigt att vi respekterar förtroenden och inte sprider sådant som är konfidentiellt. (Ords. 20:19) Dessutom gör vi väl i att hålla tungan i styr när vi blir provocerade. (Ps. 4:4)

 5. Hur kan vi visa tacksamhet för talets gåva?

⁵ Å andra sidan säger Bibeln också att det finns ”en tid att tala”. (Pred. 3:7) Om en vän gav dig en fin present skulle du troligen inte ställa undan den där ingen kunde se den. Du skulle i stället visa hur mycket du tyckte om den genom att använda den på bästa tänkbara sätt. På samma sätt visar vi att vi är tacksamma mot Jehova genom att använda talets gåva förståndigt. Det gör vi bland annat när vi berättar om våra känslor och behov, när vi uppmuntrar varandra och när vi lovprisar Jehova. (Ps. 51:15) Men hur kan man avgöra när det är ”tid att tala”?

 6. Hur visar Bibeln att det är viktigt att välja rätt tid att tala?

⁶ Orden i Ordspråksboken 25:11 visar hur viktigt det är att välja rätt tid att tala. Där står det: ”Som guldäpplen i silverinfattning är ett ord som talas i rättan tid.” Guldäpplen i sig är vackra, men mot en silverbakgrund blir de ännu vackrare. Det vi säger kan på liknande sätt vara lättare att ta emot om vi väljer en bra tidpunkt att säga det. Så hur kan vi göra det?

7, 8. Hur efterliknade våra japanska vänner Jesus?

⁷ Det vi tänkt säga kanske är precis vad andra behöver få höra, men om tidpunkten inte är den rätta kan budskapet gå förlorat. (Läs Ordspråksboken 15:23.) Vi kan ta ett exempel. I mars 2011 drabbades delar av östra Japan av en jordbävning och en tsunami. Hela städer slogs ut, och mer än 15 000 dog. Jehovas vittnen i området blev lika hårt drabbade som alla andra, men de tog vara på möjligheter att trösta människor med hjälp av tankar från Bibeln. Många där är buddhister och vet väldigt lite om vad Bibeln lär. Våra vänner förstod att det just då inte passade att prata med människor om uppståndelsehoppet. I stället gav de känslomässigt stöd efter tsunamin och förklarade från Bibeln varför oskyldiga människor drabbas av sådana katastrofer.

⁸ Jesus visste när det var läge att vara tyst, men han visste också när det var rätt tid att tala. (Joh. 18:33–37; 19:8–11) Vid ett tillfälle sa han till sina lärjungar: ”Jag har ännu mycket att säga er, men ni förmår inte bära det just nu.” (Joh. 16:12) Vittnena i östra Japan visade att de ville efterlikna Jesus. Två och ett halvt år efter tsunamin tog de del i en världsvid kampanj och spred vikbladet Nyheter om Guds rike nr 38, ”Kan de döda få liv igen?” Många var då mer mottagliga för budskapet om en uppståndelse och ville gärna ha vikbladet. Vi möter människor från olika kulturer och med olika religiösa uppfattningar, så vi behöver vara smidiga och tänka på när det passar bäst att ta upp olika ämnen.

 9. I vilka andra situationer kan vi behöva tänka oss för innan vi pratar?

⁹ I vilka fler situationer behöver vi tänka oss för innan vi pratar? Någon kanske råkar säga något som sårar oss. Då är det bra om vi stannar upp ett ögonblick och frågar oss om det verkligen var så allvarligt att vi måste säga något. Och om vi känner att vi inte kan släppa det, är det bättre att vi tar upp det med personen när vi har lugnat ner oss. Då minskar risken att vi säger något som vi sedan får ångra. (Läs Ordspråksboken 15:28.) Vi kan också behöva tänka oss för när vi talar om sanningen med släktingar som inte är vittnen. Vi vill ju inget hellre än att de ska lära känna Jehova, men vi behöver vara tålmodiga och lyhörda. Om vi väljer våra ord rätt och känner av stämningen är chansen mycket större att de vill lyssna på oss.

10. a) Varför behöver vi vara försiktiga med vad vi säger? b) Vilket slags tal måste vi undvika?

¹⁰ Ord kan både vara sårande och läkande. (Läs Ordspråksboken 12:18.) I Satans värld matas människor med sårande ord varje dag. Underhållningsvärlden får många att använda ord som vapen och ta till ”skarpa ord som pilar”. (Ps. 64:3, Bibel 2000 [v. 4]) Det här får vi som kristna inte låta oss påverkas av. Ett exempel på sådana ”skarpa ord” är sarkasmer, dvs. giftiga kommentarer som får andra att känna sig underlägsna. En del kanske använder sarkasmer för att vara roliga, men det kan lätt gå för långt och bli respektlöst och oförskämt. Som Bibeln visar hör svidande sarkasmer inte hemma bland de kristna. Lite humor är ju alltid uppiggande, men vi får inte gå i fällan att försöka locka fram skratt med hjälp av sarkastiska kommentarer som sårar andra. Bibeln uppmanar oss: ”Låt inte något ruttet tal gå ut ur er mun, utan det slags tal som är gott och tjänar till att bygga upp där det behövs, så att det kan vara välgörande för dem som hör på.” (Ef. 4:29, 31)

11. Förklara sambandet mellan vårt hjärta och våra ord.

¹¹ Jesus sa: ”Av hjärtats överflöd talar ju munnen.” (Matt. 12:34) Det som finns i vårt hjärta påverkar alltså hur vi väljer att uttrycka oss. Och våra ord avslöjar ofta hur vi egentligen känner för andra. Om vi älskar människor och verkligen bryr oss om dem kommer vi troligen att tala på ett positivt och uppmuntrande sätt.

12. Hur kan vi bli bättre på att hitta de rätta orden?

¹² Det krävs också eftertanke och gott omdöme för att välja rätt ord. Till och med den vise kung Salomo ”övervägde och forskade” för att kunna ”finna välbehagliga ord och ett sätt att skriva som ger den rätta meningen, ord som är sanna”. (Pred. 12:9, 10) Tycker du att det kan vara svårt att hitta ”välbehagliga ord”? I så fall kanske du behöver utöka ditt ordförråd. Du kan till exempel lägga märke till hur ord och uttryck används i Bibeln och i vår litteratur. Du kan också ta reda på vad obekanta ord betyder. Det viktigaste är att vi, precis som Jesus, lär oss att använda orden för att hjälpa andra. Han visste alltid vad han skulle säga eftersom Jehova hade lärt honom hur han skulle ”svara den trötte med ett ord”. (Jes. 50:4) Om vi tar oss tid att tänka igenom vad vi vill säga kan det hjälpa oss att hitta de rätta orden. (Jak. 1:19) Vi kan fråga oss: ”Förmedlar de här orden verkligen det jag vill ha sagt? Hur kommer de att påverka den jag pratar med?”

13. Varför är det viktigt att vi uttrycker oss tydligt?

¹³ I Israel blåste man i trumpet när folket skulle samlas och bryta upp och även när hären skulle dra ut i strid. Om signalen var otydlig kunde det leda till katastrof för hären. Det är av goda skäl som Bibeln jämför ljudet av en trumpet med ord som är lätta att förstå. Om vi uttrycker oss alltför luddigt kan det bli förvirrande och vilseledande för andra. Samtidigt måste vi naturligtvis vara försiktiga så att vi inte uttrycker oss taktlöst bara för att vi vill vara tydliga. (Läs 1 Korinthierna 14:8, 9.)

14. Nämn ett exempel på hur enkelt Jesus uttryckte sig.

¹⁴ Jesus var verkligen ett fint föredöme när det gäller att uttrycka sig väl. Tänk till exempel på hans korta men kärnfulla tal i Matteus, kapitel 5–7. Han krånglade inte till det med svåra uttryck eller otydliga formuleringar och använde inte heller hårda eller sårande ord. I stället talade han på ett enkelt och tydligt sätt för att nå hjärtat hos dem som lyssnade. Ett exempel på det är när han ville försäkra sina lärjungar om att de inte behövde oroa sig för hur de skulle få mat för dagen. Han påminde dem om att Jehova ger fåglarna mat och frågade sedan: ”Är ni inte värda mer än de?” (Matt. 6:26) Med de här fina, enkla orden kunde Jesus uppmuntra sina lärjungar och hjälpa dem att förstå en viktig sanning.

15. Varför måste vi uttrycka oss på ett vänligt sätt?

¹⁵ Hur vi säger något kan vara lika viktigt som vad vi säger. När Jesus talade i synagogan i sin hemstad Nasaret häpnade alla ”över de vinnande ord som utgick ur hans mun”. (Luk. 4:22) Om vi talar på ett vänligt sätt kommer andra att vilja lyssna på oss, och det vi säger kommer att göra större intryck på dem. (Ords. 25:15) När vi är vänliga, artiga och omtänksamma följer vi Jesus exempel. När han såg de ansträngningar många gjorde för att få höra honom tala, blev han djupt berörd och ”började lära dem många ting”. (Mark. 6:34) Och trots att han ibland blev förolämpad, så förolämpade han aldrig tillbaka. (1 Petr. 2:23)

16, 17. a) Hur kan vi efterlikna Jesus när vi pratar med familjemedlemmar och vänner i församlingen? (Se den inledande bilden.) b) Varför är det så bra att vi är vänliga när vi pratar med andra? Ge ett exempel.

¹⁶ Ibland kanske vi inte tänker på att vara milda och taktfulla när vi pratar med personer vi känner väldigt väl. Vi kanske tycker att vi inte behöver vara så noga med hur vi uttrycker oss när vi pratar med någon i familjen eller en nära vän i församlingen. Tyckte Jesus att han hade rätt att använda hårda ord när han pratade med sina lärjungar bara för att han stod dem nära? Inte alls! När apostlarna upprepade gånger diskuterade om vem av dem som var störst, tillrättavisade han dem vänligt och tog ett litet barn som exempel för att hjälpa dem att tänka rätt. (Mark. 9:33–37) De äldste kan efterlikna Jesus genom att ge råd och vägledning ”i en ande av mildhet”. (Gal. 6:1)

¹⁷ Även när någon säger något som gör oss ledsna kan vi komma långt med ett vänligt svar. (Ords. 15:1) Sonen till en ensamstående mamma levde ett dubbelliv. En välmenande syster i församlingen sa till mamman: ”Vad synd att det inte har gått så bra för dig att fostra din son.” Mamman var tyst ett ögonblick, sedan sa hon: ”Jag håller med om att det inte ser så bra ut just nu, men jag ser det fortfarande som ett pågående projekt. Kom tillbaka efter Harmageddon. Då vet vi hur det hela slutade.” Det här taktfulla svaret gjorde att de två systrarna kunde förbli vänner. Sonen, som hörde samtalet, blev också uppmuntrad, eftersom han förstod att hans mamma inte hade gett upp hoppet om honom. Så han slutade umgås med kompisar som påverkade honom negativt, blev med tiden döpt och började senare på Betel. Oavsett om vi pratar med vänner i församlingen, familjemedlemmar eller människor vi inte känner bör vårt tal alltid vara ”fyllt av ljuvt behag, kryddat med salt”. (Kol. 4:6)

18. Hur kan vi efterlikna Jesus när vi använder talets gåva?

¹⁸ Vår förmåga att uttrycka våra tankar och känslor i ord är verkligen något fantastiskt. Vi vill efterlikna Jesus och välja rätt tid att tala, försöka välja de rätta orden och alltid tänka på att uttrycka oss vänligt. Då kan våra ord bli till uppmuntran för andra och till glädje för Jehova.