SVALA
(hebr.: derọ̄r)
Det hebreiska ordet derọ̄r stavas på samma sätt som ett annat ord som har översatts med ”frihet” (3Mo 25:10; Jes 61:1), och några kommentatorer anser att det beskriver den graciösa svalan som fritt flyger omkring.
Svalor bygger ofta sina skålformade bon (av lera) på hus eller andra byggnader, gärna under takfoten. En gång i tiden byggde de bo i templet i Jerusalem, precis som de gör i liknande byggnadsverk i dagens Israel. Taket på Herodes tempel försågs med spetsiga taggar av guld för att förhindra att fåglar byggde bo på byggnaden. (Bellum Judaicum [Det judiska kriget], V, 224 [v, 6])
När psalmisten gav uttryck åt sin längtan efter förgårdarna till Jehovas hus, nämnde han att svalan hade funnit ett näste åt sig i templet, där den kunde ha sina ungar, uppenbarligen i närheten av Jehovas ”storslagna altare”. (Ps 84:1–3) Som icke-prästerlig levit kunde han inte tjäna vid templet mer än en vecka var sjätte månad, men han visste att svalan hade en mer permanent boning där. Han uttryckte således sin längtan efter att få vara så mycket som möjligt på förgårdarna till Jehovas boning.
Den andra gången svalan nämns i Bibeln är i Ordspråksboken 26:2, där det sägs: ”Liksom en fågel har orsak att fly och en svala att flyga, så kommer inte heller en förbannelse utan verklig orsak.” (NV) Bibel 2000 återger versen så här: ”Som den flaxande sparven, som svalan i flykt är en grundlös förbannelse som far förbi.” Andra översättningar (SFB, Åk, 1917) har en liknande lydelse, och de innehåller därmed tanken att en sådan grundlös förbannelse inte har någon verkan utan snarare passerar förbi som en svala i rastlös flykt, när den nästan outtröttligt jagar insekter. I de omgivande verserna talar skribenten om dåren och hans väg, och i den förstnämnda återgivningen (NV) kan betydelsen därför vara att precis som det finns en orsak till att fåglar flyger för att undfly faror eller söka efter föda, så finns det en orsak till att en dåres väg drar förbannelse över honom. Det är hans dåraktiga handlingssätt som bär skulden. (Jfr Ord 26:3; se också Ord 1:22–32.)
Ladusvalan (Hirundo rustica) är mycket vanlig i Palestina. En underart tillbringar hela året där, medan andra kommer från södra Afrika i mars och lämnar området när vintern närmar sig. Många passerar Palestina under flyttningen på våren och hösten. Svalan är en liten fågel med långa, kraftiga vingar och för det mesta kluven stjärt. Den flyger snabbt och elegant och kan färdas långa sträckor i samband med flyttningen. Fjäderdräkten är ofta metallskimrande, och sången består av ett trivsamt mjukt kvitter.