Uppodla gudsfruktan
”Frukta Jehova och vänd dig bort från det onda.” — ORDSPRÅKEN 3:7.
1. För vilka skrevs Ordspråken?
BIBELBOKEN Ordspråken innehåller en stor mängd andliga råd. Jehova tillhandahöll ursprungligen denna vägledning för att undervisa sin förebildliga nation Israel. I våra dagar ger den visa ordspråk åt hans heliga kristna nation, över vilken ”sluten på tingens ordningar har kommit”. — 1 Korinthierna 10:11; Ordspråken 1:1—5; 1 Petrus 2:9.
2. Varför är varningen i Ordspråken 3:7 mycket lämplig i vår tid?
2 I Ordspråken 3:7 läser vi: ”Bli inte vis i dina egna ögon. Frukta Jehova och vänd dig bort från det onda.” Alltsedan våra första föräldrars tid, då ormen frestade Eva med löftet att de skulle kunna få veta vad som var ”gott och ont”, har blott och bart mänsklig vishet misslyckats med att fylla mänsklighetens behov. (1 Moseboken 3:4, 5; 1 Korinthierna 3:19, 20) Aldrig i någon tidigare period av historien har detta varit mer uppenbart än nu på 1900-talet — dessa ”sista dagar”, då mänskligheten plågas av rasism, våld och allt slags omoraliskhet, därför att den nu får skörda frukten av ett ateistiskt och evolutionistiskt tänkande. (2 Timoteus 3:1—5, 13; 2 Petrus 3:3, 4) Det är en ”ny världsoordning”, som varken FN eller de splittrade religionerna i världen kan bringa ordning i.
3. Vilken händelseutveckling var profeterad för vår tid?
3 Guds profetiska ord upplyser oss om att demoniska krafter har gått ut ”till kungarna på hela den bebodda jorden för att församla dem till kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag ... till den plats som på hebreiska kallas Har-Magedon”. (Uppenbarelseboken 16:14, 16) Snart kommer skräck från Jehova att omsluta dessa kungar eller härskare. Det kommer att likna den förskräckelse som föll över kanaanéerna, när Josua och israeliterna kom för att verkställa dom över dem. (Josua 2:9—11) Men nu är det den som Josua förebildade, nämligen Kristus Jesus — ”kungars Kung och herrars Herre” — som skall ”slå nationerna ... och ... vara herde över dem med järnstav” som ett uttryck för ”Guds, den Allsmäktiges”, vrede. — Uppenbarelseboken 19:15, 16.
4, 5. Vilka kommer att finna räddning, och varför?
4 Vilka kommer att finna räddning vid den tiden? De som befrias kommer inte att vara de som överväldigas av fruktan, utan de som har uppodlat en vördnadsfull fruktan för Jehova. I stället för att vara visa i sina egna ögon vänder sig dessa ”bort från det onda”. I ödmjukhet tillför de sitt sinne det som är gott, så att det onda trängs ut ur deras tänkesätt. De håller fast vid en hälsosam respekt för den suveräne Herren Jehova, ”hela jordens Domare”, som står i begrepp att tillintetgöra alla som håller fast vid uselhet, precis som han tillintetgjorde de depraverade sodomiterna. (1 Moseboken 18:25) Ja, för Guds eget folks medlemmar är ”fruktan för Jehova” verkligen ”en livets källa”, till att vända dem ”bort från dödens snaror”. — Ordspråken 14:27.
5 På den här dagen av Guds dom kommer alla som är fullständigt hängivna Jehova och som fruktar för att alls misshaga honom att inse den sanning som uttrycks symboliskt i Ordspråken 3:8: ”Må ... [fruktan för Jehova] bli en läkedom för din navel och en vederkvickelse för benen i din kropp.”
Att ära Jehova
6. Vad bör motivera oss att lyssna till Ordspråken 3:9?
6 Uppskattande fruktan för Jehova och intensiv kärlek till honom bör motivera oss att lyssna till Ordspråken 3:9: ”Ära Jehova med dina värdefulla ting och med förstlingsfrukterna av all din avkastning.” Vi pressas inte till att ära Jehova med våra offergåvor. Dessa bör vara frivilliga, som det sägs omkring 12 gånger från 2 Moseboken 35:29 till 5 Moseboken 23:23 med avseende på offren i det forntida Israel. Dessa förstlingsfrukter åt Jehova bör vara de allra bästa gåvor vi kan frambära i erkännande av den godhet och kärleksfulla omtanke som vi har åtnjutit från hans hand. (Psalm 23:6) De bör återspegla vårt beslut att fortsätta att ”först söka kungariket och hans rättfärdighet”. (Matteus 6:33) Och vad blir resultatet av att vi ärar Jehova med våra värdefulla ting? ”Då kommer dina förråd av förnödenheter att fyllas i överflöd; och av nytt vin kommer dina egna presskar att flöda över.” — Ordspråken 3:10.
7. Vilka förstlingsfrukter bör vi frambära till Jehova, och vad kommer resultatet att bli?
7 Det är i första hand andligen som Jehova välsignar oss. (Malaki 3:10) Därför bör också de förstlingsfrukter som vi frambär till honom i första hand vara andliga. Vi bör använda vår tid, handlingskraft och energi till att göra hans vilja. Detta kommer i sin tur att ge oss näring på samma sätt som en sådan verksamhet blev stärkande ”mat” för Jesus. (Johannes 4:34) Våra andliga förråd av förnödenheter kommer att fyllas, och vår glädje, som symboliseras av nytt vin, kommer att flöda över. Och när vi med förtröstan ber om en tillräcklig mängd lekamlig mat för varje dag, kan vi konsekvent bidra frikostigt av våra medel till stöd för det världsvida predikoverket. (Matteus 6:11) Allt vi äger, inbegripet våra materiella tillgångar, har kommit till oss från vår kärleksfulle himmelske Fader. Han kommer att utgjuta ytterligare välsignelser i den utsträckning som vi använder dessa värdefulla ting till hans lov och pris. — Ordspråken 11:4; 1 Korinthierna 4:7.
Tillrättavisningar av kärlek
8, 9. Hur bör vi betrakta tillrättavisning och tuktan?
8 I verserna 11 och 12 talar kapitel 3 i Ordspråken återigen om det lyckliga förhållande mellan far och son som finns såväl i gudfruktiga familjer som mellan Jehova och hans älskade andliga barn på jorden. Vi läser: ”Jehovas tuktan, o min son, förkasta den inte; och finn inte hans tillrättavisning motbjudande, ty den som Jehova älskar tillrättavisar han, ja som en far gör med en son som han finner välbehag i.” Människor i världen avskyr tillrättavisning, men Jehovas folk bör välkomna detta. Aposteln Paulus citerade dessa ord från Ordspråken, när han skrev: ”Min son, förringa inte tuktan från Jehova, ge inte heller tappt, när du blir tillrättavisad av honom; ty den som Jehova älskar, den tuktar han. ... Det är sant att ingen tuktan för ögonblicket tycks vara till glädje, utan till bedrövelse; men efteråt frambringar den, åt dem som har blivit övade genom den, fridsam frukt, nämligen rättfärdighet.” — Hebréerna 12:5, 6, 11.
9 Ja, tillrättavisning och tuktan är en nödvändig del av allas vår utbildning, antingen vi får den från föräldrar, genom den kristna församlingen eller när vi mediterar över Bibeln under vårt eget studium. Det är en fråga om liv eller död för oss att lyssna till tuktan, som det också sägs i Ordspråken 4:1, 13: ”Lyssna, o söner, till en fars tuktan och ge akt, så att ni lär känna förstånd. Grip tag i tuktan; släpp den inte. Värna om den, ty den är ditt liv.”
Den största lyckan
10, 11. Vad är några aspekter av de underbara orden i Ordspråken 3:13—18?
10 Det är verkligen vackra uttryck som nu följer, ja, i sanning ”behagliga” och ”sanna” ord! (Predikaren 12:10) Dessa inspirerade ord av Salomo beskriver sann lycka. Det är ord som vi bör rista in på vårt hjärta. Vi läser:
11 ”Lycklig är den människa som har funnit vishet, och den människa som får urskillning, ty att ha den som vinning är bättre än att ha silver som vinning och att ha den som avkastning är bättre än till och med guld. Den är dyrbarare än koraller, och alla andra ting som du har behag till, de kan inte jämställas med den. Dagars längd är i dess högra hand; i dess vänstra hand är rikedom och härlighet. Dess vägar är ljuvlighetens vägar, och alla dess stigar är frid. Den är ett livets träd för dem som griper tag i den, och de som håller ett fast grepp om den skall kallas lyckliga.” — Ordspråken 3:13—18.
12. Hur bör vishet och urskillning vara till nytta för oss?
12 Tänk så ofta vishet nämns i bibelboken Ordspråken, sammanlagt 46 gånger! ”Fruktan för Jehova är början till vishet.” Detta är gudaktig och praktisk vishet, grundad på kunskap om Guds ord som sätter hans folk i stånd att hålla en säker kurs genom de farliga stormar som rasar i Satans värld. (Ordspråken 9:10) Urskillning, som det hänvisas till 19 gånger i Ordspråken, är vishetens tjänarinna, som hjälper oss att inte falla offer för Satans knep. Den store motståndaren har årtusenden av erfarenhet bakom sig i att utföra sina sluga handlingar. Men vi har något långt mer värdefullt än erfarenheten som lärare, nämligen gudaktig urskillning, förmågan att skilja mellan rätt och orätt och att välja den rätta vägen att gå. Det är detta som Jehova lär oss genom sitt ord. — Ordspråken 2:10—13; Efesierna 6:11.
13. Vad kan skydda oss under svåra ekonomiska tider, och hur?
13 Det ekonomiska kaos som råder i våra dagars värld är ett förebud om uppfyllelsen av profetian i Hesekiel 7:19: ”På gatorna kommer de att kasta sitt eget silver, och till något motbjudande kommer deras eget guld att bli. Varken deras silver eller deras guld kommer att kunna befria dem på Jehovas förgrymmelses dag.” Ingen materiell rikedom i världen kan tillnärmelsevis jämföras med vishetens och urskillningens räddande förmåga. Så här sade den vise kung Salomo vid ett annat tillfälle: ”Vishet är till skydd, alldeles som pengar är till skydd; men fördelen med kunskap är att visheten bevarar sina ägare vid liv.” (Predikaren 7:12) De som nu vandrar på Jehovas ljuvlighetens vägar och som i vishet väljer dess ”dagars längd”, det eviga liv som är Guds gåva till alla som utövar tro på Jesu lösenoffer, är i sanning lyckliga. — Ordspråken 3:16; Johannes 3:16; 17:3.
Att uppodla sann vishet
14. Hur har Jehova visat föredömlig vishet?
14 Det är på sin plats att vi människor, som skapats till Guds avbild, strävar efter att uppodla vishet och urskillning, egenskaper som Jehova själv visade prov på, när han utförde sina underbara skapargärningar. ”Jehova själv har i vishet lagt jordens grund. Han har fast grundat himlarna med urskillning.” (Ordspråken 3:19, 20) Han grep sig an med att göra levande skapelser, inte genom någon mystisk och oförklarlig evolutionsprocess, utan genom direkta skapargärningar, och han skapade var och en ”enligt dess art” och för ett vist syfte. (1 Moseboken 1:25) Himlen måste gång på gång ha genljudit av Guds änglasöners bifall, när människan till slut frambringades med intelligens och förmågor långt överlägsna djurens. (Jämför Job 38:1, 4, 7.) Jehovas vishet, kärlek och skarpsynta framsynthet kan tydligt ses i allt det han har frambringat på jorden. — Psalm 104:24.
15. a) Varför räcker det inte med att bara uppodla vishet? b) Vilken tillförsikt bör Ordspråken 3:25, 26 väcka i oss?
15 Vi måste inte bara uppodla Jehovas egenskaper vishet och urskillning, utan vi måste också hålla fast vid dem och aldrig bli lata i fråga om att studera hans ord. Han förmanar oss: ”Min son, må de inte vika från dina ögon. Värna om praktisk vishet och tankeförmåga, och de kommer att visa sig vara till liv för din själ och till behag för din hals.” (Ordspråken 3:21, 22) Därigenom kan vi vandra i trygghet och med sinnesfrid, också när dagen då ”plötslig undergång” skall drabba Satans värld närmar sig som en tjuv. (1 Thessalonikerna 5:2, 3) Under själva den stora vedermödan ”kommer [du] inte att behöva vara rädd för något som inger plötslig skräck, inte heller för ovädret över de ondskefulla, eftersom det kommer. Ty Jehova själv kommer i verkligheten att visa sig vara din tillförsikt, och han kommer sannerligen att bevara din fot mot tillfångatagande.” — Ordspråken 3:23—26.
Kärlek till att göra gott
16. Vilket handlingssätt krävs av de kristna förutom nitälskan i tjänsten?
16 Det är nu tid att visa nitälskan i predikandet av dessa goda nyheter om Guds kungarike till ett vittnesbörd för alla nationer. Men detta arbete med att vittna måste också understödjas av annan kristen verksamhet, så som det beskrivs i Ordspråken 3:27, 28: ”Undanhåll inte det goda från dem som det tillkommer, när det står i din hands makt att göra gott mot dem. Säg inte till din medmänniska: ’Gå och kom tillbaka, och i morgon kommer jag att ge’, när det finns något hos dig.” (Jämför Jakob 2:14—17.) Eftersom det råder fattigdom och hungersnöd i stora delar av världen, har vi nåtts av angelägna rop om att hjälpa vår medmänniska och i synnerhet då våra andliga bröder. Hur har Jehovas vittnen reagerat?
17—19. a) Vilket trängande behov fylldes under år 1993, och vad blev reaktionen? b) Vad visar att våra svårt hemsökta bröder avgår ”med fullständig seger”?
17 För att ta bara ett enda exempel: Under det gångna året kom det ett angeläget rop om hjälp från det tidigare Jugoslavien, och reaktionen från brödraskaran i närliggande länder var enastående. Under de stränga vintermånaderna förra året var det möjligt för flera hjälpkonvojer att ta sig igenom krigsområdet och transportera aktuella publikationer, varma kläder, mat och mediciner till nödlidande vittnen. Vid ett tillfälle ansökte bröderna om att få föra in 15 ton hjälpproviant, men när de fick tillståndet var det för 30 ton! Jehovas vittnen i Österrike skickade snabbt i väg ytterligare tre lastbilar. Sammanlagt 25 ton kom fram till sin avsedda bestämmelseort. Våra bröder blev verkligen glada över att få detta rikliga förråd av andlig och materiell proviant!
18 Hur reagerade mottagarna? Tidigare i år skrev en äldste så här: ”Bröderna och systrarna i Sarajevo lever och mår bra, och det som är allra viktigast är att vi fortfarande är andligen starka, så att vi kan uthärda detta vansinniga krig. Situationen när det gäller mat har varit mycket svår. Må Jehova välsigna och belöna er för de ansträngningar ni har gjort för oss. På grund av Jehovas vittnens exemplariska levnadssätt och deras respekt för myndigheter har myndigheterna särskild respekt för Jehovas vittnen. Vi är också mycket tacksamma för den andliga mat ni har levererat till oss.” — Jämför Psalm 145:18.
19 Dessa utsatta bröder har också visat sin uppskattning genom sin nitiska tjänst på fältet. Många av deras grannar kommer till dem och ber om att få ett bibelstudium. I staden Tuzla, där fem ton mat levererades som bistånd, rapporterade 40 förkunnare i medeltal 25 timmar var i månaden i förkunnartjänsten, vilket var ett fint stöd till de nio pionjärerna i församlingen. Vid firandet av åminnelsen av Jesu död var 243 personer närvarande, vilket var en utomordentlig siffra. Dessa kära bröder avgår verkligen ”med fullständig seger genom honom som har älskat oss”. — Romarna 8:37.
20. Vilken ”utjämning” har skett i det tidigare Sovjetunionen?
20 Också i det tidigare Sovjetunionen har brödernas nitälskan svarat mot den generositet som de stora hjälpkonvojerna med mat och varma kläder har varit bevis på. I Moskva var antalet närvarande vid firandet av Åminnelsen i år 7.549 jämfört med 3.500 förra året. Under samma period har antalet församlingar i den staden ökat från 12 till 16. I hela det tidigare Sovjetunionen (de baltiska staterna inte medräknade) ökade antalet församlingar med 14 procent, antalet förkunnare av Guds kungarike med 25 procent och antalet pionjärer med 74 procent. Vilken anda av nitälskan och självuppoffring! Det påminner oss om det första århundradet, då det skedde ”en utjämning”. De kristna som hade andliga och materiella tillgångar gav frikostigt till dem som befann sig på platser som var sämre lottade, samtidigt som den nitälskan som dessa drabbade visade var till glädje och uppmuntran för givarna. — 2 Korinthierna 8:14.
Hata det onda!
21. Hur ställs de visa och de enfaldiga i kontrast till varandra i de avslutande orden i Ordspråken, kapitel 3?
21 Ordspråkens tredje kapitel framför därefter en rad kontraster och slutar med denna förmaning: ”Avundas inte våldsmannen, och välj inte någon av hans vägar. Ty den som går krokiga vägar är något avskyvärt för Jehova, men Hans förtroliga umgänge är med de rättrådiga. Jehovas förbannelse är över den ondskefulles hus, men de rättfärdigas uppehållsort välsignar han. Om det gäller hånfulla, kommer han för sin del att håna; men de saktmodiga kommer han att visa ynnest. Ära kommer de visa att få i arv, men de enfaldiga upphöjer vanära.” — Ordspråken 3:29—35.
22. a) Hur kan vi undvika de enfaldigas öde? b) Vad hatar de visa, och vad uppodlar de, och med vilken belöning?
22 Hur kan vi undvika att räknas bland de enfaldiga? Vi måste lära oss att hata det som är ont, ja, att avsky det som Jehova avskyr — alla krokiga vägar i denna våldspräglade värld så full av blodskuld. (Se också Ordspråken 6:16—19.) Vi måste i stället uppodla det som är gott — rättrådighet, rättfärdighet och saktmod — så att vi i ödmjukhet och fruktan för Jehova kan vinna ”rikedom och härlighet och liv”. (Ordspråken 22:4) Detta kommer att bli alla deras belöning som lojalt tillämpar förmaningen: ”Förtrösta på Jehova av allt ditt hjärta.”
Vad svarar du?
◻ Hur är tematexten för det här studiet tillämplig i våra dagar?
◻ Hur kan vi ära Jehova?
◻ Varför bör vi inte förringa tuktan?
◻ Var kan man finna den största lyckan?
◻ Hur kan vi älska det goda och hata det onda?
[Bild på sidan 18]
De som frambär sitt bästa i offer åt Jehova kommer att bli rikt välsignade