”Det är Jehova som ger vishet”
VILKA strävanden upptar din tid och dina krafter? Är du angelägen om att göra dig ett gott namn? Ägnar du dig åt att samla rikedom? Eller strävar du efter att bli framgångsrik inom något yrke eller skaffa dig specialkunskaper i något visst ämne? Är du mån om att uppodla goda relationer till andra? Är du först och främst intresserad av din hälsa?
Alla dessa strävanden kan tyckas ha ett visst värde. Men vad bör vi först och främst sträva efter? Bibeln svarar: ”Vishet är det främsta. Förvärva vishet.” (Ordspråken 4:7) Hur kan vi då förvärva vishet, och till vilken nytta är den? Bibeln ger oss svaret i det andra kapitlet i Ordspråksboken.
”Ge akt på visheten”
Som en kärleksfull far säger den vise kung Salomo i det forntida Israel: ”Min son, om du tar emot mina ord och förvarar mina egna bud som en skatt hos dig, så att du med ditt öra ger akt på visheten, för att du må böja ditt hjärta till urskillningen; om du dessutom ropar på själva förståndet och du låter höra din röst för att kalla på själva urskillningen, om du fortsätter att söka därefter som efter silver och du fortsätter att leta därefter som efter gömda skatter, då kommer du att förstå fruktan för Jehova, och kunskap om Gud kommer du att finna.” — Ordspråken 2:1–5.
Ser du på vem ansvaret att förvärva vishet vilar? I dessa verser förekommer uttrycket ”om du” tre gånger. Det är tydligt att vi var och en har ansvaret att söka vishet och dess tjänarinnor — urskillning och förstånd. Men först måste vi ”ta emot” och ”förvara” de visdomsord, som finns nedtecknade i Bibeln, ”som en skatt” i vårt minne. Vi måste därför studera Bibeln.
Vishet är förmågan att på rätt sätt tillämpa den kunskap som Gud ger oss. Och Bibeln ger oss verkligen på ett underbart sätt tillgång till vishet! Ja, den innehåller bland annat sådana visdomsord som dem vi finner i Ordspråksboken och Predikaren, och vi behöver ge akt på dessa ord. Dessutom finner vi på Bibelns blad många exempel som visar nyttan av att man tillämpar gudaktiga principer och de fallgropar som man kan hamna i om man nonchalerar dem. (Romarna 15:4; 1 Korinthierna 10:11) Tänk till exempel på berättelsen om den girige Gehasi, profeten Elisas medhjälpare. (2 Kungaboken 5:20–27) Lär den inte hur vist det är att undvika snikenhet? Tänk också på den tragiska följden av de till synes oskyldiga besök som Jakobs dotter Dina gjorde hos ”landets [Kanaans] döttrar”. (1 Moseboken 34:1–31) Inser vi inte lätt hur dåraktigt det är att odla dåligt umgänge? — Ordspråken 13:20; 1 Korinthierna 15:33.
Genom att ge akt på visheten förvärvar vi urskillningsförmåga och förstånd. Enligt Bonniers svenska ordbok är urskillning bland annat ”förmåga att skilja mellan bättre och sämre, omdöme”. Gudaktig urskillning är förmågan att skilja mellan rätt och orätt — och sedan välja den rätta vägen. Om vi inte ”böjer” vårt ”hjärta” till urskillningen, dvs. är ivriga att förvärva urskillningsförmåga, hur skulle vi då kunna hålla oss kvar på ”den väg som leder till liv”? (Matteus 7:14; jämför 5 Moseboken 30:19, 20.) Genom studium och tillämpning av Guds ord får vi urskillning.
Men hur kan vi ”ropa på ... förståndet” — förmågan att se hur de olika sidorna av en sak står i relation till varandra och till helheten? Ökad ålder och erfarenhet kan naturligtvis göra oss förståndigare — men inte nödvändigtvis. (Job 12:12; 32:6–12) Psalmisten sade: ”Med mera förstånd än äldre män uppför jag mig, ty dina [Jehovas] befallningar har jag iakttagit.” Han sjöng också: ”Ja, upplåtandet av dina ord ger ljus, ger de oerfarna förstånd.” (Psalm 119:100, 130) Jehova är ”den Gamle av dagar”, och han är vida överlägsen alla människor i fråga om förstånd. (Daniel 7:13) Gud kan ge den oerfarne förstånd, ja så att han till och med blir förståndigare än de äldre. Vi måste därför flitigt studera Guds ord, Bibeln, och tillämpa det vi lär oss.
Det här uttrycket ”om du”, som upprepas i början av det andra kapitlet i Ordspråken, efterföljs av andra uttryck, till exempel ”tar emot”, ”förvarar ... som en skatt”, ”ropar på”, ”fortsätter att söka” och ”fortsätter att leta”. Varför använder skribenten dessa uttryck som anger ökad intensitet? Det sägs i ett uppslagsverk: ”Den vise mannen framhåller [här] behovet av att vara enträgen när man söker vishet.” Ja, vi måste vara enträgna i vårt sökande efter vishet och de egenskaper som är besläktade med den — urskillning och förstånd.
Är du villig att göra den ansträngning som behövs?
Ett flitigt studium av Bibeln är en viktig faktor när man söker vishet. Men ett sådant studium bör innefatta mycket mer än att man bara skaffar sig upplysningar. Det är nödvändigt att man målmedvetet begrundar det man läser. För att förvärva vishet och urskillningsförmåga måste man tänka efter hur man skall kunna använda det man lär sig, när man löser problem och fattar beslut. För att förvärva förstånd krävs det att man mediterar över hur de nya lärdomarna passar in med det man redan vet. Vem skulle vilja förneka att ett sådant studium av Bibeln kräver tid och ansträngning? Denna investering av tid och energi kan liknas vid den tid och möda som man lägger ner på att söka efter silver och leta efter gömda skatter. Är du villig att göra den ansträngning som behövs? Kommer du att ”köpa upp den lägliga tiden” för detta? — Efesierna 5:15, 16.
Tänk på vilka storslagna skatter som väntar oss, om vi i all uppriktighet gräver djupt i Bibeln. Ja, vi kan finna ”kunskap om Gud” — sund, oföränderlig och livgivande kunskap om vår Skapare! (Johannes 17:3) ”Fruktan för Jehova” är också en skatt som vi kan finna. Denna vördnadsfulla och djupa respekt för Jehova är verkligen dyrbar! En hälsosam fruktan för att misshaga Jehova måste styra alla sidor av vårt liv och foga en andlig dimension till allt vi gör. — Predikaren 12:13.
Vi bör ha en intensiv, brinnande önskan att leta och gräva efter andliga skatter. För att underlätta vårt sökande har Jehova försett oss med utmärkta grävredskap — Vakttornet och Vakna!, som innehåller sanningsord i rätt tid, och även andra publikationer som är grundade på Bibeln. (Matteus 24:45–47) Jehova har också sörjt för kristna möten där vi blir undervisade i hans ord och om hans vägar. Vi behöver regelbundet vara med vid dessa möten, lyssna till vad som sägs och uppriktigt anstränga oss för att koncentrera oss på nyckeltankarna och så lägga dem på minnet. Vi måste också begrunda vårt förhållande till Jehova. — Hebréerna 10:24, 25.
Du kommer inte att misslyckas
Det kan många gånger vara fåfängt att leta efter gömda skatter, guld och silver. Men så behöver det inte vara när vi letar efter andliga skatter. Varför inte det? Salomo försäkrar oss: ”Det är Jehova som ger vishet; från hans mun kommer kunskap och urskillning.” — Ordspråken 2:6.
Kung Salomo var känd för sin vishet. (1 Kungaboken 4:30–32) Bibeln visar att han hade ett brett kunskapsregister. Han visste mycket om till exempel växter, djur, den mänskliga naturen och Guds ord. Den urskillningsförmåga han lade i dagen, när han som ung kung avgjorde en tvist mellan två kvinnor, som båda påstod sig vara mor till samma barn, bidrog till att göra honom internationellt ryktbar. (1 Kungaboken 3:16–28) Vad var källan till hans stora lärdom? Salomo bad till Jehova om ”vishet och kunskap” och om förmåga att kunna ”skilja mellan gott och ont”. Jehova gav honom allt detta. — 2 Krönikeboken 1:10–12; 1 Kungaboken 3:9.
Vi bör också be Jehova om hjälp när vi flitigt studerar hans ord. Psalmisten bad: ”Undervisa mig, o Jehova, om din väg. Jag kommer att vandra i din sanning. Ena mitt hjärta till att frukta ditt namn.” (Psalm 86:11) Jehova godkände den här bönen, eftersom han lät den bli nedtecknad i Bibeln. Vi kan vara säkra på att våra innerliga böner om hjälp att finna de andliga skatterna i Bibeln inte heller kommer att bli obesvarade. — Lukas 18:1–8.
Salomo framhåller: ”Åt de rättrådiga kommer han att förvara praktisk vishet som en skatt; för dem som vandrar i ostrafflighet är han en sköld, genom att iaktta rättens stigar, och sina lojalas väg kommer han att bevara. I så fall kommer du att förstå rättfärdighet och rätt och rättrådighet, det godas hela bana.” (Ordspråken 2:7–9) Vilken uppmuntran dessa ord innehåller! Jehova inte bara ger sann vishet åt dem som uppriktigt söker sådan, utan visar sig också vara en skyddande sköld för de rättrådiga, därför att de lägger i dagen sann vishet och lojalt rättar sig efter hans rättfärdiga normer. Må vi vara bland dem som Jehova hjälper att förstå ”det godas hela bana”.
När ”själva kunskapen blir ljuvlig”
Det är inte nödvändigtvis så att alla finner nöje i ett personligt studium av Bibeln — ett grundläggande krav för att förvärva vishet. Lawrence, som är 58 år, säger: ”Jag är van att arbeta med mina händer. Jag tycker det är svårt att studera.” Och 24-årige Michael, som inte tyckte om att studera i skolan, säger: ”Jag fick tvinga mig att sitta ner och studera.” Ändå är det möjligt att uppodla en önskan att studera.
Lägg märke till vad Michael gjorde. Han säger: ”Jag disciplinerade mig till att studera en halvtimme om dagen. Jag kunde snart se resultatet när det gällde min inställning, mina kommentarer vid kristna möten och mina samtal med andra. Nu ser jag fram emot mina studiestunder, och jag vill absolut inte att något annat skall komma i vägen.” Ja, det personliga studiet är något vi lär oss att tycka om, när vi ser de framsteg vi gör. Lawrence tog också på allvar itu med sitt studium av Bibeln, och han tjänar nu som äldste i en av Jehovas vittnens församlingar.
Det krävs fortsatt ansträngning om man skall finna nöje i det personliga studiet. Men de välsignelser som blir resultatet är verkligen stora. Salomo säger: ”När visheten kommer in i ditt hjärta och själva kunskapen blir ljuvlig för din egen själ, är det tankeförmågan som kommer att hålla vakt över dig, urskillningen som kommer att skydda dig.” — Ordspråken 2:10, 11.
De kommer att ”befria dig från den usla vägen”
På vilket sätt kommer visheten, kunskapen, tankeförmågan och urskillningen att skydda dig? Salomo säger att de kommer att ”befria dig från den usla vägen, från den man som talar förvända ting, från dem som överger rättrådighetens stigar för att vandra på mörkrets vägar, från dem som gläder sig åt att göra det som är uselt, som fröjdar sig över uselhetens förvända ting; dem vilkas stigar är krokiga och som går på villovägar i sitt allmänna lopp”. — Ordspråken 2:12–15.
Ja, de som sätter värde på sann vishet aktar sig för att umgås med någon ”som talar förvända ting”, dvs. som talar sådant som är i strid med det som är sant och rätt. Tankeförmågan och urskillningen skyddar oss mot dem som förkastar sanningen för att vandra på mörkrets vägar och mot dem som går på villovägar och finner nöje i onda gärningar. — Ordspråken 3:32.
Vi kan verkligen vara tacksamma för att den sanna visheten och de egenskaper som är förbundna med den också skyddar oss mot omoraliska mäns och kvinnors usla väg! Salomo tillägger att dessa egenskaper kommer att ”befria dig från den främmande kvinnan, från den utländska kvinnan som har gjort sina egna ord hala, som överger sin ungdoms förtroliga vän och som har glömt till och med sin Guds förbund. Ty ner till döden sjunker ju hennes hus, och ner till de i döden kraftlösa leder hennes spår. Ingen av dem som har umgänge med henne kommer tillbaka, inte heller når de åter fram till de levandes stigar.” — Ordspråken 2:16–19.
”Den främmande kvinnan”, den prostituerade, framställs som en som överger ”sin ungdoms förtroliga vän” — antagligen sin man, som hon gifte sig med i unga år.a (Jämför Malaki 2:14.) Hon har glömt förbudet mot äktenskapsbrott som var en del av lagförbundet. (2 Moseboken 20:14) Hennes fotspår leder till döden. De som är i hennes sällskap når kanske aldrig ”åter fram till de levandes stigar”, därför att de förr eller senare kan nås av döden, från vilken det inte finns någon återvändo. En man som har urskillning och tankeförmåga är medveten om omoraliskhetens lockelser och undviker förståndigt att låta sig snärjas av dem.
”Det är de rättrådiga som kommer att bo på jorden”
Salomo sammanfattar syftet med sina råd angående vishet genom att säga: ”Avsikten är att du må vandra på de godas väg och att du må hålla dig på de rättfärdigas stigar.” (Ordspråken 2:20) Vilket underbart syfte visheten tjänar! Den hjälper oss att leva ett lyckligt och tillfredsställande liv som Gud godkänner.
Tänk också på de storslagna välsignelser som väntar dem som håller sig på ”de rättfärdigas stigar”. Salomo säger vidare: ”Det är de rättrådiga som kommer att bo på jorden, och det är de klanderfria som kommer att lämnas kvar på den. Vad de ondskefulla angår, kommer de att avskäras från själva jorden; och vad de förrädiska beträffar, kommer de att ryckas bort från den.” (Ordspråken 2:21, 22) Må du vara bland de klanderfria som för alltid kommer att få bo i Guds rättfärdiga nya värld. — 2 Petrus 3:13.
[Fotnoter]
a Ordet ”främling” användes om dem som vände sig bort från det som var i överensstämmelse med Lagen och på så sätt fjärmade sig från Jehova. Den prostituerade — som inte nödvändigtvis var utlänning — omtalas följaktligen som en ”främmande kvinna”.
[Bild på sidan 26]
Salomo bad om vishet. Det bör vi också göra