ÖGA

Synorgan; en ytterst effektiv självjusterande ”kamera” som skickar signaler till hjärnan, där den bild som fokuseras på ögats näthinna omvandlas till synintryck. Det hebreiska ordet ‛ạjin och det grekiska ofthalmọs används i såväl bokstavlig som bildlig bemärkelse. Det hebreiska ordet används även i betydelsen ”källa”. (1Mo 24:13; 2Mo 15:27) Tack vare att vi har två framåtriktade ögon har vi förmåga till stereoseende. Förlust av synen är ett stort handikapp eftersom synen förmodligen är det sinne som ger oss mest information om omgivningen.

Ögat uppfattas som något av det vackraste hos en människa. (HV 1:15; 4:9; 7:4) En synskada betraktades som så vanprydande och diskvalificerande att en man som var blind eller hade en ögonsjukdom inte kunde tjäna som präst under lagförbundet. (3Mo 21:18, 20) En israelit som slog sin slav så att han fördärvade hans öga skulle frige slaven. (2Mo 21:26) Några forntida folk hade den grymma seden att sticka ut ögonen på framträdande män bland sina krigsfångar för att på så sätt förödmjuka och bryta ner sina fiender. (Dom 16:21; 1Sa 11:2; 2Ku 25:7)

Ögats konstruktion vittnar om Skaparens förunderliga förmåga och vishet, och vad som sker i hjärnan när den tolkar de intryck som den mottar från ögat är fortfarande till stora delar okänt för vetenskapen. Allt detta vittnar om Skaparens intelligens. Jehova Gud ger själv uttryck för att det är han som har skapat ögat, när det sägs i hans ord: ”Han som formade ögat, kan han inte se?” (Ps 94:9; Ord 20:12)

Jehovas ögon. Gud hjälper människor att förstå olika sidor av hans personlighet genom att likna dem vid sådant som vi kan se och känner väl till. Han talar bildligt om att hans ”ögon” vilar på hans folk, vilket uppenbarligen är ett uttryck för att han vakar över det och i kärlek har omsorg om det. Aposteln Petrus säger: ”Jehovas ögon vilar på de rättfärdiga.” (1Pe 3:12) Gud visar vilken omtanke han har om sina tjänare och hur han känner för dem när han talar om dem som ”sin ögonsten [ordagr.: ”pupillen i sitt öga”]”. Detta illustrerar hur dyrbara de är för honom och hur snabb han är att ingripa för deras skull när fiender rör vid eller angriper dem. (5Mo 32:10; Ps 17:8; jfr noter.)

Jeremia påpekade att Gud uppmärksammar alla människors handlingar när han skrev att Guds ”ögon är öppna över människosönernas alla vägar, för att ge åt var och en efter hans vägar”. (Jer 32:19) Aposteln Paulus skrev angående att Jehova är allvetande och har för avsikt att skipa rättvisa åt alla: ”Det finns inte någon skapelse som är osynlig för honom, utan allting ligger naket och blottat inför ögonen på honom som vi har att avlägga räkenskap för.” (Heb 4:13; 2Kr 16:9; Ps 66:7; Ord 15:3) Och psalmisten beskriver Guds ingående granskning av människorna med orden: ”Hans ögon ser, hans klara blick prövar människosönerna.” (Ps 11:4)

Jehova kan se en människas karaktärsdrag, benägenhet och arvsanlag redan när hon befinner sig i livmodern. Det gjorde han i fallet med Jakob och Esau. (1Mo 25:21–23; Rom 9:10–13) Och psalmisten David sade: ”Dina ögon såg mig då jag var ett embryo, i din bok var alla dess delar uppskrivna, med avseende på de dagar då de formades och det ännu inte fanns en enda av dem.” (Ps 139:15, 16)

Bildspråk. Genom ögat tar en människas sinne emot intryck som kan ha stort inflytande på hennes känslor och handlingar. Satan frestade Eva genom att få henne att vilja ha något hon kunde se med egna ögon. (1Mo 3:6) Han försökte också få Jesus att synda genom att väcka en orättmätig längtan hos honom efter något som han kunde se. (Lu 4:5–7) Och aposteln Johannes skriver att ”ögonens begär” kommer från den här världen, som försvinner. (1Jo 2:16, 17) Dessutom kan ögonen avspegla många känslor. I Bibeln används därför sådana uttryck som ”stolta ögon” (Ord 6:17), ”strålande ögon” (om en ond, förförisk kvinna; Ord 6:25), ”ögon som är fulla av äktenskapsbrott” (2Pe 2:14), ”avundsjukt öga” (Ord 28:22) och ”ont” öga (Mt 20:15; Ord 23:6, not). Det sistnämnda syftar inte på ett öga som har magiska krafter, utan på ett öga med ont uppsåt, motsatsen till ett ”välvilligt öga”. (Ord 22:9)

Ögonen är mycket uttrycksfulla. De kan avspegla medlidande eller skoningslöshet (5Mo 19:13), och man kan ”blinka” med dem som ett uttryck för hån eller falskhet (Ps 35:19; Ord 6:13; 16:30). Det sägs om den som inte vill se en viss sak eller göra något för någon annan att han tillsluter sina ögon eller ”gömmer sina ögon”. (Mt 13:15; Ord 28:27, not) Det sägs att den enfaldiges ögon är ”vid jordens yttersta ände” – hans blick flackar hit och dit utan något bestämt mål, och hans tankar är överallt utom där de borde vara. (Ord 17:24) Ögonen avspeglar även en människas hälsotillstånd, styrka och sinnesstämning. (1Sa 14:27–29; 5Mo 34:7; Job 17:7; Ps 6:7; 88:9) Kung Jehosafat riktade sig till Jehova med orden: ”Våra ögon är vända mot dig.” (2Kr 20:12)

I vissa sammanhang betecknar ögonen en persons åsikt (1Mo 19:14; Ord 12:15; Mt 21:42), närvaro (1Mo 23:11), kännedom (4Mo 15:24), uppmärksamhet (1Mo 44:21; Lu 4:20) eller medkänsla (Ord 28:27, not). Det hebreiska ordet ‛ạjin (öga) kan också användas i beskrivningar av hur något ser ut, till exempel när det talas om jordens ”yta” (2Mo 10:5, not), mannats ”utseende” (4Mo 11:7, not), något som ”såg ut som” elektrum (Hes 1:4), vin som ”glittrar” (Ord 23:31), ”glansen” av is (Hes 1:22) och ”åsynen” av koppar (Dan 10:6). (Jfr Sak 5:6, not.)

Om att se Gud och Jesus. Andevarelser, änglar, kan se Jehovas härlighet (Mt 18:10; Lu 1:19), men det uthärdar inget mänskligt öga. Jehova sade till Mose: ”Ingen människa kan se mig och leva.” (2Mo 33:20) Johannes sade: ”Ingen människa har någonsin sett Gud.” (Joh 1:18) När Jesus sade till lärjungen Filippus: ”Den som har sett mig, han har också sett Fadern” (Joh 14:9), och när aposteln Johannes sade: ”Den som gör det onda har inte sett Gud” (3Jo 11), talade de av allt att döma inte om att se Gud med sina bokstavliga ögon, utan med det som aposteln Paulus kallade ”hjärtats ögon” (Ef 1:18). De som ser med sitt hjärtas ögon är sådana som verkligen har lärt känna Gud och uppskattar hans egenskaper. Därför kunde Johannes säga: ”Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, eftersom Gud är kärlek.” (1Jo 4:8)

Med tanke på att Jesus sade att världen inte längre skulle ”se” honom (Joh 14:19) måste det som sägs i Uppenbarelseboken 1:7 om att ”varje öga skall se honom” på liknande sätt avse något annat än det bokstavliga ögat, nämligen den verkan det skulle ha på människors sinne när de (med sina bokstavliga ögon) ser vittnesbörden om att han kommer för att tillintetgöra sina fiender. Det framgår emellertid klart och tydligt av Bibeln att de människor som Gud kallar till ett liv i himlen tillsammans med Kristus rent bokstavligt kommer att se Gud, vilket förutsätter att de vid uppståndelsen får en himmelsk, andlig kropp. (1Pe 1:4; 1Kor 15:50–54; jfr 1Pe 3:18.)

Andlig synförmåga. Både det andliga och det bokstavliga ögat är en gåva från Gud. (Ord 20:12) Jehova lovar att bota både andliga och bokstavliga ögon och att ta bort allt som kan orsaka tårar. (Jes 35:5; Upp 21:4) Man kan inte förstå Guds avsikter utan att ha andlig synförmåga. Å andra sidan döljer Jehova sanningen för dem som är hårdnackade och upproriska, och han låter ”deras ögon förmörkas”. (Rom 11:8–10; Lu 19:42) ”De har [bokstavliga] ögon, men de kan inte se [i andligt avseende].” (Jer 5:21; Jes 59:10)

Jesus visade att det är viktigt att hålla sin andliga syn skarp och fokuserad. Han sade: ”Ögat är kroppens lampa. Om därför ditt öga är ogrumlat [el.: ”uppriktigt”, ”enkelt”, ”skarpt inställt”, ”inriktat åt ett håll”, ”frikostigt”, ”ser bara en sak”], kommer hela din kropp att vara upplyst; men om ditt öga är ont, kommer hela din kropp att vara mörk. Om det ljus som är i dig i själva verket är mörker, hur stort är då inte det mörkret!” (Mt 6:22, not, 23) Han gav dessutom rådet att man inte skall erbjuda sig att ta bort ”flisan” ur sin broders öga för att hjälpa honom att visa gott omdöme om ens eget omdöme hindras av en ”bjälke”. (Mt 7:3–5)

Aposteln Johannes såg i anslutning till Guds tron fyra levande skapelser som hade fullt med ögon framtill och baktill. (Upp 4:6, 8) Sådana skapelser kan alltid vara på sin vakt och kan se allting. De är medvetna om allt som sker här på jorden, och de har sin uppmärksamhet riktad mot Gud i allting och lägger märke till hans tillkännagivanden av vad han önskar få uträttat. (Jfr Ps 123:2; se också Hes 1:18; 10:12.) Jehova råder sina tjänare att inte släppa hans ord ur sikte. (Ord 4:20, 21; Lu 10:23; se BLINDHET.)