Kan rikedom göra dig lycklig?

Kung Salomo var medveten om pengars värde. Han skrev: ”Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt, men pengarna är det som ger alltsammans.” (Predikaren 10:19, 1982) Att äta ett mål mat tillsammans med vänner kan vara mycket trevligt, men för att kunna skaffa bröd eller vin måste man ha pengar. Eftersom pengar är det medel varigenom materiella ting kan förvärvas, kan man säga att de ”ger alltsammans”.

MEN trots att Salomo var oerhört rik, visste han att materiella rikedomar har sina begränsningar. Han insåg att ett materialistiskt levnadssätt inte är vägen till lycka. Han skrev: ”Den som älskar silver, han kommer inte att bli mätt på silver, inte heller blir den som älskar rikedom mätt på inkomster.” — Predikaren 5:10.

Många rika strävar efter att skaffa sig ännu större rikedomar. Salomo sade beträffande sådana personer: ”När goda ting blir många, blir de som äter dem sannerligen många.” (Predikaren 5:11) Ja, när en persons ”goda ting” eller ägodelar förökas, krävs det fler människor för att ta hand om dem. Reparatörer, förvaltare, tjänare, säkerhetsvakter och andra — alla måste de ha betalt för sina tjänster. Detta gör i sin tur att det behövs ännu mer pengar.

Sådana förhållanden påverkar i hög grad en persons lycka. Ett verk av den grekiske historikern Xenofon, som levde på 300-talet f.v.t., innehåller följande kommentar av en man som en gång hade varit fattig, men som hade blivit rik:

”Tror du ... att ju mer jag äger, desto mer gläds jag åt livet? Vet du inte att jag varken äter, dricker eller sover med större glädje nu än när jag var fattig? Det enda jag uppnår genom att ha detta överflöd är att jag måste övervaka mer, dela ut mer åt andra och ha bekymret att ta vård om mer; en hel del tjänstefolk fordrar nämligen nu av mig mat, dryck och kläder; några behöver läkare; någon kommer till mig med får, som har blivit rivna av vargar, eller med oxar, som har dödats när de fallit utför ett stup, eller berättar om en sjukdom som drabbat boskapen; så jag tycker att jag har mer sorger och bekymmer nu, när jag har överflöd, än jag hade tidigare, när jag bara ägde litet.”

En annan orsak till att människor ständigt jagar efter mer pengar är att de låter sig lockas av det som Jesus Kristus kallade ”rikedomens bedrägliga makt”. (Matteus 13:22) De blir bedragna därför att de i dessa rikedomar, som de så ivrigt söker, aldrig finner den tillfredsställelse eller lycka som de förväntar sig att finna. De inbillar sig att det som en mindre rikedom inte kan göra, det kommer en större rikedom att åstadkomma. Därför jagar de ständigt efter mer.

Kärleken till pengar leder inte till lycka

En rik person kan oroa sig så mycket över sina ägodelar att nattsömnen blir störd. Salomo skriver: ”Söt är sömnen för den som tjänar, oavsett om det är litet eller mycket han äter; men den rikes överflöd tillåter honom inte att sova.” — Predikaren 5:12.

Om den rikes oro över att förlora sin förmögenhet går alltför långt, är det inte bara nattsömnen som blir störd. Salomo beskriver en girigbuks belägenhet: ”Alla sina dagar äter han i idel mörker, med mycken grämelse, med sjukdom för sin del och orsak till harm.” (Predikaren 5:17) I stället för att finna lycka i sin rikedom äter han med ”grämelse”, som om han inte ens unnade sig att äta. En sådan sjuk inställning kan bidra till att han förlorar sin fysiska hälsa. Och när han blir sjuk blir han ännu oroligare, eftersom det hindrar honom från att hopa större rikedom.

Detta kanske påminner dig om det aposteln Paulus skrev om sådana människor: ”De som är beslutna att bli rika faller i frestelse och en snara och många oförnuftiga och skadliga begär, som snabbt drar ner människorna till undergång och tillintetgörelse. Kärleken till pengar är nämligen en rot till alla slags skadliga ting, och genom att trakta efter denna kärlek har några ... genomborrat sig själva överallt med många kval.” (1 Timoteus 6:9, 10) För att få tag i pengar har människor ljugit, bedragit, stulit, prostituerat sig och till och med begått mord. Människor har följaktligen genomborrat sig med många känslomässiga, fysiska och andliga kval för att försöka skaffa sig och vidmakthålla rikedomar. Låter detta som vägen till lycka? Knappast!

Att vara nöjd med det man har

Salomo hade mer att säga om en balanserad syn på rikedom. Han skrev: ”Alldeles som man har kommit fram ur sin mors liv — naken kommer man att gå bort igen, alldeles som man kom; och ingenting alls kan man bära med sig för sitt hårda arbete, ingenting som man kan ta med i sin hand. Se! Det bästa som jag själv har sett, som är skönt, är att man äter och dricker och ser vad gott är för allt sitt hårda arbete som man arbetar hårt med under solen under det antal livsdagar som den sanne Guden har gett en, ty det är den del man har.” — Predikaren 5:15, 18.

Dessa ord visar att lyckan inte ligger i att försöka lagra upp rikedomar för en framtid som kanske aldrig kommer. Vi blir mycket lyckligare av att vara förnöjsamma och glädja oss åt resultatet av vårt hårda arbete. Aposteln Paulus ger uttryck åt en liknande tanke i sitt inspirerade brev till Timoteus, där han säger: ”Vi har ju inte fört med något till världen, och inte heller kan vi föra med något ut. När vi har vad som när och skyler, skall vi vara nöjda med dessa ting.” — 1 Timoteus 6:7, 8; jämför Lukas 12:16–21.

Nyckeln till lycka

Salomo hade ett överflöd av såväl rikedom som gudaktig vishet. Men han förknippade lycka med vishet, inte med pengar. Han sade: ”Lycklig är den människa som har funnit vishet, och den människa som får urskillning, ty att ha den som vinning är bättre än att ha silver som vinning och att ha den som avkastning är bättre än till och med guld. Den är dyrbarare än koraller, och alla andra ting som du har behag till, de kan inte jämställas med den. Dagars längd är i dess högra hand; i dess vänstra hand är rikedom och härlighet. Dess vägar är ljuvlighetens vägar, och alla dess stigar är frid. Den är ett livets träd för dem som griper tag i den, och de som håller ett fast grepp om den skall kallas lyckliga.” — Ordspråken 3:13–18.

Varför är vishet bättre än materiella ägodelar? Salomo skrev: ”Vishet är till skydd, alldeles som pengar är till skydd; men fördelen med kunskap är att visheten bevarar sina ägare vid liv.” (Predikaren 7:12) Även om pengar skänker oss ett mått av skydd genom att göra det möjligt för oss att köpa det vi behöver, kan vishet skydda oss mot att ta risker som skulle kunna äventyra vårt liv. Den sanna visheten skyddar oss inte bara mot en för tidig död, utan kan också, eftersom den grundar sig på en tillbörlig fruktan för Gud, leda till att vi får evigt liv.

Ja, gudaktig vishet leder till lycka, därför att sann lycka inte kan komma från någon annan källa än Jehova Gud. Erfarenheten visar att det enda sättet att bli verkligt lycklig är att lyda den Högste. Bestående lycka är beroende av ett godkänt förhållande till Gud. (Matteus 5:3–10) Genom att studera Bibeln och tillämpa det vi lär i vårt eget liv kan vi uppodla ”visheten från ovan”. (Jakob 3:17) Den kommer att skänka oss en lycka som rikedomar aldrig kan ge oss.

[Bilder på sidan 5]

Kung Salomo visste vad som gör en människa lycklig. Vet du det?