Lycka — ett gäckande mål
VREDE, ångest och depression har länge varit föremål för vetenskaplig forskning. På senare år har emellertid tongivande forskare inriktat sig på att studera ett positivt och önskvärt mänskligt tillstånd — lycka.
Vad är det som gör människor lyckliga? Skulle de vara lyckligare om de var yngre, rikare, friskare, längre eller smalare? Vad är nyckeln till verklig lycka? Många människor menar att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att besvara den frågan. Med tanke på att så många människor misslyckas i sitt sökande efter lycka, kanske det skulle vara lättare att tala om vad som inte är nyckeln till lycka.
Framträdande psykologer har länge rekommenderat en jagbetonad livsfilosofi som nyckeln till lycka. De har uppmuntrat olyckliga människor att helt inrikta sig på att tillfredsställa sina egna behov. Slagord som ”var dig själv”, ”förverkliga dig själv” och ”lär känna dig själv” har använts av psykoterapeuter. Men en del av de experter som förespråkade denna mentalitet erkänner nu att en sådan individualistisk inställning inte skänker varaktig lycka. Egoism medför oundvikligen sorger och bedrövelser. Själviskhet är inte nyckeln till lycka.
Orsaken till att människor är olyckliga
De som tror att de skall finna lycka genom att jaga efter nöjen och njutningar letar på fel ställe. Tänk till exempel på den vise kung Salomo i det forntida Israel. Han säger i bibelboken Predikaren: ”Inget av allt som mina ögon begärde höll jag borta från dem. Jag undanhöll inte mitt hjärta någon som helst glädje, ty mitt hjärta fröjdade sig på grund av allt mitt hårda arbete, och detta blev min del av allt mitt hårda arbete.” (Predikaren 2:10) Salomo byggde hus, planterade vingårdar och anlade trädgårdar, parker och vattendammar åt sig själv. (Predikaren 2:4–6) Han ställde en gång frågan: ”Vem äter och vem dricker bättre än jag?” (Predikaren 2:25) Han lät sig underhållas av de bästa sångare och musiker som stod att finna, och han omgav sig med de vackraste kvinnorna i landet. — Predikaren 2:8.
Salomo kunde således unna sig det allra bästa i fråga om nöjen och njutningar. Vilken slutsats kom han då till efter att ha levt ett så behagligt liv? Han sade: ”Jag, ja jag, vände mig till alla mina verk som mina händer hade utfört och till det hårda arbete som jag hade arbetat hårt med för att fullborda, och se! allt var tomhet och ett strävande efter vind, och det var inget som var till fördel under solen.” — Predikaren 2:11.
Det som denne vise kung kom fram till stämmer än i dag. Tänk till exempel på ett sådant rikt land som USA. Under de senaste trettio åren har amerikanerna praktiskt taget fördubblat antalet materiella ägodelar, såsom bilar och TV-apparater. Men enligt experter på mental hälsa är de inte lyckligare för det. En källa uppger: ”Under samma period har antalet depressioner ökat lavinartat. Självmordsfrekvensen bland tonåringar har tredubblats. Antalet skilsmässor har fördubblats.” Forskare har nyligen kommit till ungefär samma slutsats efter att ha studerat sambandet mellan pengar och lycka bland invånarna i ett 50-tal olika länder. Enkelt uttryckt: lycka kan inte köpas för pengar.
Jagandet efter rikedom kan tvärtom sägas vara orsaken till ett olyckligt tillstånd. Aposteln Paulus sade varnande: ”De som är beslutna att bli rika faller i frestelse och en snara och många oförnuftiga och skadliga begär, som snabbt drar ner människorna till undergång och tillintetgörelse. Kärleken till pengar är nämligen en rot till alla slags skadliga ting, och genom att trakta efter denna kärlek har några villats bort från tron och har genomborrat sig själva överallt med många kval.” — 1 Timoteus 6:9, 10.
Varken rikedom, hälsa, ungdom, skönhet, makt eller en kombination av dessa ting är någon garanti för bestående lycka. Varför inte? Därför att ingen av oss kan förhindra att olyckor eller andra sorgliga ting inträffar. Som kung Salomo så träffande uttryckte det: ”Inte heller människan känner sin tid. Alldeles som fiskar som fångas i ett ont nät och som fåglar som fångas i en fälla, så blir människosönerna själva snärjda i en olycklig tid, när den plötsligt faller över dem.” — Predikaren 9:12.
Ett gäckande mål
Hur mycket forskarna än anstränger sig kan de inte komma på något eget recept på lycka. Kung Salomo sade: ”Jag vände tillbaka för att se under solen att de snabba inte har tävlingsloppet i sin hand och att de väldiga inte har kontroll över striden; inte heller har de visa födan eller de förståndiga rikedomen, inte ens de som har kunskap har ynnesten; ty tid och oförutsedd händelse drabbar dem alla.” — Predikaren 9:11.
Många som instämmer i dessa ord har dragit slutsatsen att det är orealistiskt att förvänta sig att få leva ett verkligt lyckligt liv. En känd pedagog hävdade att ”lycka är ett imaginärt tillstånd”. Andra menar att nyckeln till lycka är en gåtfull hemlighet, som det endast är ett fåtal begåvade mystiker förunnat att förstå.
I sitt sökande efter lycka fortsätter människor att experimentera med olika livsstilar. Trots tidigare generationers misslyckanden jagar många fortfarande efter rikedom, makt, hälsa eller nöjen som ett botemedel mot sin brist på lycka. Och sökandet fortsätter, för innerst inne tror de flesta människor att bestående lycka inte bara är ett imaginärt tillstånd eller en gäckande dröm. Du kanske därför undrar: Hur kan jag finna lycka?