ANTILIBANON

[Antilịbanon]

Den östligaste av de två bergsryggar som utgör Libanons bergssystem. Antilibanon löper parallellt med berget Libanon längs en sträcka på 100 km och sträcker sig från Basans högslätt, öster om Dan, upp till den stora slätten vid Emesa (Hums), inte långt från det forntida Ribla. Mellan de två bergsryggarna ligger en långsträckt dal där floderna Orontes och Litani flyter fram. Dalen kallades i forna tider Koilesyrien (”det håliga Syrien”), men i dag används benämningen Bekadalen. (Jos 11:17)

I norr är bergsryggen smal och har en rad framträdande toppar. Den centrala delen är bredare, högre och mer oländig, och den södra delen genomskärs av långa floddalar som löper österut och söderut. Mot öster sänker sig huvuddelen av massivet i långa terrasser ner till Damaskusslätten. Den södra delen omfattar berget Hermon, som når en höjd av 2 814 m. Bergmassivet har ungefär samma geologi som berget Libanon, och båda bergen består huvudsakligen av kalksten och har grå väggar och rundade grå toppar.

Det är tydligtvis Antilibanon som avses med namnet ”Amana” i den hebreiska texten till Höga Visan 4:8, där det nämns tillsammans med Hermon. Några anser visserligen att Amana är en bestämd bergstopp, men namnet tycks snarare avse hela Antilibanon eller en del av det. Bergmassiven ”Libana” och ”Ammanana” nämns tillsammans i inskrifter av de assyriska kungarna Tiglat-Pileser III och Sanherib. Dessutom kallas floden Abana (nutida Barada) för ”Amana” i 2 Kungaboken 5:12 i den syriska Peshitta och i de arameiska targumerna, och den här floden, som är den viktigaste av Damaskus floder, har sin källa i den södra delen av Antilibanon. Namnet ”Amana” kan därför avse antingen den delen av bergmassivet eller bergmassivet som helhet.

Eftersom Antilibanon till största delen är snöfritt, finns det inte många floder eller vattenströmmar här. Vegetationen är sparsam, men här och var på sluttningarna finns det glesa skogar av ekar och enträd. Numera växer det endast ett fåtal cedrar här. På de lägre sluttningarna finns det fortfarande vingårdar, olivlundar och fruktträdgårdar, precis som på Bibelns tid.