Kapitel tjugosju
Jehova öser ut sin harm över nationerna
1, 2. a) Vad kan vi vara övertygade om när det gäller Jehovas hämnd? b) Vad uppnås genom att Gud utkräver hämnd?
JEHOVA GUD är tålmodig inte bara mot sina trogna tjänare, utan också mot sina fiender när hans uppsåt motiverar det. (1 Petrus 3:19, 20; 2 Petrus 3:15) Jehovas motståndare sätter kanske inte värde på hans tålamod, utan betraktar det som oförmåga eller ovillighet att ingripa. Men som kapitel 34 i Jesajas bok visar, ställer Jehova till slut alltid sina fiender till räkenskap. (Sefanja 3:8) Under en tid tillät Gud Edom och andra nationer att obehindrat motstå hans folk. Men Jehova hade fastställt en tid för vedergällning. (5 Moseboken 32:35) På samma sätt kommer Jehova att vid sin fastställda tid utkräva hämnd på alla delar av den nuvarande onda världen som motsätter sig hans suveräna herradöme.
2 Det främsta syftet med att Gud utkräver hämnd är att han skall hävda sin suveränitet och förhärliga sitt namn. (Psalm 83:13–18) Hans vedergällning ger också hans tjänare upprättelse; den visar att de verkligen är hans representanter och befriar dem från oönskade förhållanden. Dessutom är Jehovas hämnd alltid i full överensstämmelse med hans rättvisa. — Psalm 58:10, 11.
Ge akt, ni nationer
3. Vilken inbjudan ger Jehova nationerna genom Jesaja?
3 Innan Jehova riktar uppmärksamheten på att han skall utkräva hämnd på Edom, ger han genom Jesaja alla nationer en högtidlig inbjudan: ”Närma er, ni nationer, för att höra; och ni folkgrupper, ge akt. Må jorden och det som fyller den lyssna, det fruktbara landet och all dess avkastning.” (Jesaja 34:1) Profeten har gång på gång fördömt de ogudaktiga nationerna. Nu skall han sammanfatta Guds förkastelsedomar över dem. Har dessa varningar någon innebörd i vår tid?
4. a) Vad uppmanas nationerna att göra, enligt Jesaja 34:1? b) Betyder det förhållandet att Jehova verkställer sin dom över nationerna att han är en grym Gud? (Se rutan på sidan 363.)
4 Ja. Universums Suverän har en rättstvist med alla delar av denna ogudaktiga tingens ordning. Det är därför ”folkgrupperna” och ”jorden” uppmanas att höra det bibliska budskap som Jehova har låtit förkunna världen över. Med ord som påminner om orden i Psalm 24:1 säger Jesaja att hela jorden skall täckas av detta budskap — en profetia som uppfylls i vår tid, när Jehovas vittnen förkunnar ”till jordens mest avlägsna del”. (Apostlagärningarna 1:8) Men nationerna har inte lyssnat. De har inte tagit varningen om sin förestående undergång på allvar. Detta hindrar naturligtvis inte Jehova från att uppfylla sitt ord.
5, 6. a) För vad ställer Gud nationerna till räkenskap? b) Hur går det till att ”bergen skall smälta på grund av deras blod”?
5 Profetian beskriver nu de dystra framtidsutsikterna för de ogudaktiga nationerna — en skarp kontrast till det ljusa hopp som Guds folk har och som beskrivs längre fram. (Jesaja 35:1–10) Profeten säger: ”Jehova hyser harm mot alla nationerna och raseri mot hela deras här. Han skall viga dem åt tillintetgörelse; han skall överlämna dem till slaktningen. Och deras slagna skall kastas ut; och stanken av deras lik skall stiga upp; och bergen skall smälta på grund av deras blod.” — Jesaja 34:2, 3.
6 Uppmärksamheten riktas på nationernas blodskuld. I vår tid har kristenhetens nationer ådragit sig den största blodskulden av alla. I två världskrig och många mindre konflikter har de dränkt jorden i människoblod. Vem kan med rätta utkräva hämnd för allt det blod som utgjutits? Ingen annan än Skaparen, den store Livgivaren. (Psalm 36:9) I Jehovas lag fastställs normen: ”Du [skall] ge själ för själ.” (2 Moseboken 21:23–25; 1 Moseboken 9:4–6) I enlighet med denna lag skall han låta nationernas blod flyta. De kommer att dö, och stanken av deras obegravda döda kroppar kommer att fylla luften. Vilken vanärande död! (Jeremia 25:33) Det blod som utkrävs som vedergällning kommer att vara tillräckligt för att så att säga smälta eller upplösa bergen. (Sefanja 1:17) Samtidigt med militärstyrkornas fullständiga tillintetgörelse får nationerna se sina regeringar falla. I Bibelns profetior framställs dessa regeringar ibland som berg. — Daniel 2:35, 44, 45; Uppenbarelseboken 17:9.
7. Vad är ”himlen”, och vad är ”himlens hela här”?
7 Jesaja använder sedan återigen ett målande bildspråk, när han säger: ”Himlens hela här skall ruttna bort. Och himlen skall rullas ihop som en bokrulle; och hela dess här skall skrumpna bort, som lövverket skrumpnar och faller från vinstocken och som ett skrumpnat fikon från fikonträdet.” (Jesaja 34:4) Uttrycket ”himlens hela här” avser inte de bokstavliga stjärnorna och planeterna. Vers 5 och 6 talar om ett skarprättarsvärd som dränks av blod ”i himlen”. Uttrycket måste därför vara en symbol för något på det mänskliga planet. (1 Korinthierna 15:50) Mänsklighetens regeringar har en upphöjd ställning som överordnade myndigheter och liknas fördenskull vid himlar som härskar över det mänskliga samhället på jorden. (Romarna 13:1–4) ”Himlens hela här” representerar därför dessa mänskliga regeringars samlade härar.
8. Hur visar sig den symboliska himlen vara ”som en bokrulle”, och vad händer med dess härar?
8 Denna ”här” skall ”ruttna bort”, förmultna, likt något som är förgängligt. (Psalm 102:26; Jesaja 51:6) För blotta ögat tycks den bokstavliga himlen över oss vara välvd, böjd, som en forntida bokrulle, som vanligen hade skriften på insidan. När man hade läst det som stod på insidan, rullade man ihop den färdiglästa bokrullen och lade undan den. På liknande sätt skall ”himlen . . . rullas ihop som en bokrulle” i och med att de mänskliga regeringarna når sitt slut. När de kommer till sista bladet i sin historia, skall de utplånas i Harmageddon. Deras imponerande härar faller, precis som vissna löv faller från en vinstock eller ”ett skrumpnat fikon” faller från ett fikonträd. Deras tid är förbi. — Jämför Uppenbarelseboken 6:12–14.
En vedergällningens dag
9. a) Vem härstammar edoméerna från, och vilket förhållande utvecklas mellan Israel och Edom? b) Vad tillkännager Jehova angående Edom?
9 Nu riktar sig profetian mot en nation på Jesajas tid — Edom. Edoméerna är avkomlingar av Esau (Edom), som sålde sin förstfödslorätt till sin tvillingbror, Jakob, för bröd och en linsrätt. (1 Moseboken 25:24–34) Jakob övertog förstfödslorätten, och detta fick Esau att hata sin bror. Längre fram blev edoméerna och israeliterna fiender, trots att de härstammade från två bröder som var tvillingar. På grund av sin fientliga inställning till Guds folk har Edom ådragit sig Jehovas vrede, och Jehova säger nu: ”I himlen skall mitt svärd dränkas. Se! Över Edom far det ner, ja, över det folk som jag har vigt åt tillintetgörelse i rättvisa. Jehova har ett svärd; det blir fullt av blod; det blir nersmort av fett, av ungbaggars och bockars blod, av baggars njurfett. Ty Jehova har ett slaktoffer i Bosra och ett stort slaktande i Edoms land.” — Jesaja 34:5, 6.
10. a) Vilka störtar Jehova ner, när han svingar sitt svärd ”i himlen”? b) Vilken inställning visar Edom, när Juda angrips av Babylon?
10 Edom ligger i ett bergsområde. (Jeremia 49:16; Obadja, vers 8, 9, 19, 21) Men inte ens landets naturliga försvarsverk kommer att vara till någon hjälp, när Jehova svingar sitt domssvärd ”i himlen” och störtar Edoms härskare från deras upphöjda ställning. Edom är en stark militärmakt, och dess väpnade styrkor patrullerar bergen för att skydda landet. Men det starka Edom kommer inte Juda till hjälp, när Juda angrips av Babylons härar. Edom gläder sig tvärtom åt att se Judas rike falla och manar på erövrarna. (Psalm 137:7) Edoméerna sätter till och med efter de judar som flyr för livet och överlämnar dem åt babylonierna. (Obadja, vers 11–14) Edoméerna har planer på att överta israeliternas övergivna land och talar skrytsamt mot Jehova. — Hesekiel 35:10–15.
11. Hur skall Jehova återgälda edoméerna för deras svekfulla uppförande?
11 Överser Jehova med detta obroderliga uppförande från edoméernas sida? Nej. Tvärtom förutsäger han angående Edom: ”Vildoxarna skall komma ner tillsammans med dem och ungtjurar tillsammans med de starka; och deras land skall genomdränkas av blod, och deras stoft skall bli nersmort av fett.” (Jesaja 34:7) Jehova talar om de större och de mindre i nationen som symboliska vildoxar och ungtjurar, som ungbaggar och bockar. Denna blodbesudlade nations land skall dränkas av folkets eget blod genom Jehovas skarprättarsvärd.
12. a) Vem använder Jehova till att straffa Edom? b) Vad förutsäger profeten Obadja angående Edom?
12 Gud tänker straffa Edom för allt ont det har gjort mot hans jordiska organisation, kallad Sion. Profetian säger: ”Jehova har en hämndens dag, ett vedergällningens år för rättssaken angående Sion.” (Jesaja 34:8) Inte långt efter ödeläggandet av Jerusalem år 607 f.v.t. börjar Jehova utkräva sin rättfärdiga hämnd på edoméerna med hjälp av Babylons kung, Nebukadnessar. (Jeremia 25:15–17, 21) När Babylons härar rycker fram mot Edom, kan ingenting rädda edoméerna! Det är ett ”vedergällningens år” för detta bergiga land. Jehova förutsäger genom profeten Obadja: ”På grund av våldet mot din bror Jakob skall skam övertäcka dig, och du skall utrotas till oöverskådlig tid. . . . Alldeles som du har gjort skall det göras mot dig. Ditt sätt att behandla andra skall vända tillbaka över ditt eget huvud.” — Obadja, vers 10, 15; Hesekiel 25:12–14.
Kristenhetens dystra framtid
13. Vad i vår tid liknar Edom, och varför kan man säga det?
13 I vår tid finns det ett religiöst system som har ett skuldregister som liknar Edoms. Vilket då? Ja, vad eller vilka har i vår tid tagit ledningen i att smäda och förfölja Jehovas tjänare? Är det inte kristenheten, genom dess prästerskap? Jo! Kristenheten har upphöjt sig till berglika höjder i den här världens angelägenheter. Den kräver att få inta en hög ställning i denna tingens ordning, och dess trossamfund utgör den mest framträdande delen av det stora Babylon. Men Jehova har påbjudit ett ”vedergällningens år” för detta nutida Edom för dess skändliga uppförande mot hans folk, hans vittnen.
14, 15. a) Vad kommer att hända med både Edoms land och kristenheten? b) Vad betyder omnämnandet av brinnande beck och rök som stiger upp till oöverskådlig tid? Vad betyder det inte?
14 När vi betraktar resten av den här delen av Jesajas profetia, tänker vi därför inte bara på det forntida Edom, utan också på kristenheten: ”Edoms strömmar skall förvandlas till beck och hennes stoft till svavel; och hennes land skall bli som brinnande beck. Varken natt eller dag skall det släckas; till oöverskådlig tid skall dess rök stiga upp.” (Jesaja 34:9, 10a) Edoms land blir så uttorkat att det är som om stoftet var svavel och strömdalarna var fyllda med beck och inte med vatten. Därefter sätts dessa lättantändliga ämnen i brand! — Jämför Uppenbarelseboken 17:16.
15 Somliga har betraktat omnämnandet av eld, beck och svavel som ett bevis för att det finns ett brinnande helvete. Men Edom slungas inte i någon mytologisk helveteseld för att brinna där i evigheter. Nej, Edom utplånas och försvinner från världsscenen som om det förtärs av eld och svavel. Som profetian vidare framhåller, blir det slutliga resultatet inte evig pina, utan tomhet, ödslighet och ett intet. (Jesaja 34:11, 12) Detta beskrivs levande genom röken som stiger upp ”till oöverskådlig tid”. När ett hus har brunnit ner, fortsätter det att stiga upp rök ur askan någon tid efter det att flammorna slocknat — ett vittnesbörd för iakttagare om att det har varit en ödeläggande brand. Eftersom de kristna i vår tid tar lärdom av Edoms ödeläggelse, fortsätter så att säga röken från Edom att stiga upp.
16, 17. Vad skall Edom bli, och hur länge skall detta tillstånd fortsätta?
16 Jesajas profetia säger vidare att Edoms befolkning kommer att ersättas av vilda djur, vilket vittnar om en kommande ödeläggelse: ”Från generation till generation skall hon vara uttorkad; aldrig i evighet skall någon gå fram genom henne. Och pelikanen och piggsvinet skall ta henne i besittning, och hornugglor och korpar skall ha sina bon i henne; och han skall sträcka ut över henne tomhetens mätsnöre och ödslighetens stenar. Hennes ädlingar — det finns ingen där som man kommer att kalla till kungaväldet, och alla hennes furstar kommer att bli till intet. På hennes boningstorn skall törnen skjuta upp, nässlor och törnigt ogräs på hennes befästa platser; och hon skall bli en uppehållsort för schakaler, en gård för strutsar. Och de som har sitt tillhåll i vattenlösa trakter skall träffa på tjutande djur, och de bockliknande demonerna skall ropa till varandra. Ja, där skall nattskärran slå sig till ro och finna en viloplats åt sig. Där har pilormen rett sitt bo och lägger ägg.” — Jesaja 34:10b–15.a
17 Ja, Edom skall bli ett tomt land. Det skall bli en ödemark, där bara fåglar och ormar och andra vilda djur håller till. Detta uttorkade tillstånd i landet skall fortsätta ”i evighet”, som Jes. 34 vers 10 säger. Det blir ingen återställelse. — Obadja, vers 18.
Jehovas ord uppfylls med säkerhet
18, 19. Vad är ”Jehovas bok”, och vad väntar kristenheten enligt denna ”bok”?
18 Vilken dyster framtid detta förebådar för den nutida motsvarigheten till Edom, kristenheten! Den har visat sig vara en bitter fiende till Jehova Gud, vars vittnen den ondskefullt förföljer. Det råder inget tvivel om att Jehova kommer att uppfylla sitt ord. När någon jämför profetian med uppfyllelsen, skall han finna att de båda, profetian och uppfyllelsen, motsvarar varandra — alldeles som de varelser som bebor det ödelagda Edom var och en har ”sin make”. Jesaja riktar sig till framtida läsare av Bibelns profetior och säger: ”Sök i Jehovas bok och läs högt: inte ett enda av dem har saknats; inte något av dem är utan sin make, ty det är Jehovas mun som har gett befallningen, och det är hans ande som har församlat dem. Och det är han som har kastat lotten för dem, och det är hans hand som med mätsnöret har tilldelat dem platsen. Till oöverskådlig tid skall de ta den i besittning; från generation till generation skall de ha sin boning på den.” — Jesaja 34:16, 17.
19 Det förestående tillintetgörandet av kristenheten har blivit förutsagt i ”Jehovas bok”. Denna ”bok” skildrar i detalj hur Jehova skall hålla räkenskap med dem som är hans oförsonliga fiender och som hårdnackat förföljer hans folk. Det som var skrivet om det forntida Edom gick i uppfyllelse, och det stärker vår övertygelse om att profetian skall uppfyllas också när det gäller dess tillämpning på kristenheten, den nutida motsvarigheten till Edom. ”Mätsnöret”, Jehovas handlingsnorm, garanterar att detta andligt döende religiösa system skall bli en ödemark.
20. Vad skall hända med kristenheten, motsvarande det som hände med det forntida Edom?
20 Kristenheten gör allt den kan för att tillfredsställa sina politiska vänner, men förgäves! Enligt Uppenbarelseboken, kapitel 17 och 18, skall den allsmäktige Guden, Jehova, inge dem i hjärtat att gå till angrepp mot hela det stora Babylon, kristenheten inbegripen. Detta kommer att befria hela jorden från falsk kristendom. Kristenhetens situation blir lika dyster som den som beskrivs i kapitel 34 i Jesajas bok. Kristenheten får inte ens uppleva det avgörande ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”! (Uppenbarelseboken 16:14) Precis som det forntida Edom kommer kristenheten att utplånas från jordens yta och ”aldrig i evighet” uppstå igen.
[Fotnot]
a På Malakis tid hade denna profetia uppfyllts. (Malaki 1:3) Malaki berättar att edoméerna hoppades på att få tillbaka sitt ödelagda land. (Malaki 1:4) Men det var inte Jehovas vilja, och längre fram tog ett annat folk, nabatéerna, det som en gång hade varit Edoms land i besittning.
[Ruta på sidan 363]
En vred Gud?
Sådana uttryck som de som förekommer i Jesaja 34:2–7 har fått många att mena att Jehova, som han beskrivs i de hebreiska skrifterna, är en grym och hämndlysten Gud. Är det så?
Nej. Även om Jehova då och då ger uttryck åt vrede, är den alltid berättigad. Den är alltid grundad på principer och är aldrig framkallad av okontrollerade känslor. Dessutom är den alltid dikterad av Skaparens rätt att få odelad hängivenhet och hans konsekvens i fråga om att upprätthålla sanningen. Guds vrede styrs både av hans kärlek till rättfärdigheten och av hans kärlek till dem som utövar rättfärdighet. Jehova ser alla faktorer som är inbegripna i en sak och har fullständig, obegränsad kunskap om situationen. (Hebréerna 4:13) Han läser hjärtat. Han noterar graden av okunnighet, försumlighet eller uppsåtlig synd, och han handlar opartiskt. — 5 Moseboken 10:17, 18; 1 Samuelsboken 16:7; Apostlagärningarna 10:34, 35.
Jehova Gud är emellertid ”sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke”. (2 Moseboken 34:6) De som fruktar honom och strävar efter att handla rättfärdigt får barmhärtighet, eftersom den Allsmäktige tar hänsyn till människans nedärvda ofullkomlighet och därför visar barmhärtighet mot henne. Det gör Gud på grundval av Jesu offer. (Psalm 103:13, 14) När den rätta tiden är inne, avlägsnar Jehova sin vrede från dem som erkänner sin synd, ångrar sig och verkligen tjänar honom. (Jesaja 12:1) Jehova är i grund och botten inte en vred Gud, utan en lycklig Gud. Han är inte otillgänglig, utan välkomnande, fridsam och mild mot dem som närmar sig honom på rätt sätt. (1 Timoteus 1:11) Hans egenskaper står i skarp kontrast till de obarmhärtiga och grymma drag som tillskrivs hedningarnas falska gudar och som återspeglas i deras gudabilder.
[Karta på sidan 362]
(För formaterad text, se publikationen)
Stora havet
Damaskus
Tyros
Sidon
ISRAEL
Dan
Galileens hav
Jordan
Megiddo
Ramot-Gilead
Samaria
FILISTEEN
JUDA
Jerusalem
Libna
Lakis
Beersheba
Kades-Barnea
Salthavet
AMMON
Rabba
MOAB
Kir-Hareset
EDOM
Bosra
Teman
[Bilder på sidan 359]
Kristenheten har dränkt jorden i blod
[Bild på sidan 360]
”Himlen skall rullas ihop som en bokrulle”