Kapitel 16
Den ”stora skaran” tar nu ”landsvägen” till Guds organisation
1, 2. När har Jesaja, kapitel 35, en andlig uppfyllelse, och vilken beskrivning ges i de två första verserna?
MÅNGA av de ting som behandlas i Jesaja, kapitel 35, och går i uppfyllelse nu före det stora Babylons tillintetgörelse kommer under ”Fredens furstes” tusenårsregering att få en bokstavlig uppfyllelse på människor. För det som har fått en andlig uppfyllelse kommer helt visst också att få en fysisk. Den stora andliga uppfyllelsen av denna profetia äger rum just nu, då Guds tjänare återförs från fångenskapen i det stora Babylon. Profeten Jesaja beskrev det med dessa underbara ord:
2 ”Öknen och den vattenlösa trakten kommer att jubla, och ökenslätten kommer att fröjda sig och blomstra som en saffranskrokus. Den kommer helt visst att blomstra, och den kommer verkligen att fröjda sig med fröjd och med glädjerop. Ja, Libanons härlighet skall ges den, Karmels och Sarons prakt. Där kommer de att vara som får se Jehovas härlighet.” — Jesaja 35:1, 2, NW.
3. Var låg det ofruktbara landet på 500-talet f.v.t., och hur skulle det kunna jubla?
3 Var låg öknen och den vattenlösa trakten och ökenslätten? På 500-talet f.v.t. låg de inom Juda rikes landområde. År 537 f.v.t. hade detta land legat öde och varit utan invånare i 70 år. Men hur skulle en öken kunna jubla? För att det skulle ske måste dess tidigare invånare flytta tillbaka till den. Den måste upphöjas från sin låga status och få en sådan värdighet som de höga bergen i det imponerande Libanon.
En symbolisk Edens lustgård frambringas
4, 5. a) När i vår tid skedde en liknande förvandling av ett sådant övergivet land, och varför det? b) Vad ledde den smorda kvarlevans återställande verksamhet till? c) Hur beskrevs deras nya andliga tillstånd i Jesaja 35:5—7?
4 Den nutida motsvarigheten, i andlig bemärkelse, till denna förvandling av ett land från en ställning då det var övergivet av Gud till ett tillstånd som gav bevis på att det återfått Jehovas ynnest började år 1919. Jehovas återställda folk var fast beslutet att helt och fullt utnyttja den fredsperiod som då hade börjat. Den större Cyrus, Jesus Kristus, och hans Fader, Jehova Gud, gav den befriade kvarlevan av andliga israeliter i uppdrag att utföra ett storslaget arbete som motsvarade det återuppbyggande av Jehovas tempel som den repatrierade kvarlevan av det forntida Israel utförde efter år 537 f.v.t. Den återställande verksamheten efter år 1919 ledde till att en symbolisk Edens lustgård frambringades.
5 Detta hade förutsagts på följande sätt i Jesaja, kapitel 35: ”På den tiden kommer de blindas ögon att öppnas, och de dövas öron, de kommer att upplåtas. På den tiden kommer den halte att klättra upp som en hjort, och den stummes tunga kommer att ropa av glädje. Ty i öknen kommer vatten att ha brutit fram och strömmar på ökenslätten. Och den av hetta förbrända marken kommer att ha blivit som en vassrik göl och den törstiga marken som vattenkällor. På sjakalernas uppehållsort, en viloplats för dem, kommer det att vara grönt gräs med vassrör och papyrusplantor.” — Jesaja 35:5—7, NW.
6. Vad har inte hindrats av att det motbildliga nutida Edom har fått fortsätta att finnas till, och vilka i vår tid ropar jublande med den återställda kvarlevan?
6 Att det motbildliga nutida Edom existerar har inte hindrat att det andliga Israel återförts till ett paradisiskt tillstånd i uppfyllelse av Jesaja, kapitel 35. De nutida edoméerna har ingen anledning att glädja sig som den återställda kvarlevan av det andliga Israel gör tillsammans med den växande ”stora skaran”. Den ”stora skaran” har stor del i att bevara Jehovas nutida vittnens andliga paradis.
7. Vad hade kvarlevan med sitt förstånds ögon inte kunnat föreställa sig före år 1914, men öppnades deras ”blinda” ögon?
7 Före hedningarnas tiders slut hade de andliga israeliterna inte fått sitt förstånds ögon öppnade så att de kunde se att den världskonflikt som skulle bryta ut år 1914 skulle sluta medan en kvarleva av dem fortfarande fanns kvar här på jorden. De såg inte heller att de och den ”stora skaran” av ”andra får” skulle få privilegiet att avge ett världsomfattande vittnesbörd om upprättandet av Guds messianska rike. Vad som hände år 1919 var således att kvarlevans andligen blinda ögon öppnades, och vilken syn av den omedelbara framtiden dessa öppnade ögon fick se!
8. Vilken verkan fick de två sammankomsterna i Cedar Point i Ohio på den återställda kvarlevans andliga öron och tungor?
8 De fick vid sina sammankomster i Cedar Point i Ohio, år 1919 och år 1922, en viss antydan om vilket arbete som låg framför dem. De tog sig an den uppgift de hade framför sig. Deras andliga öron hade upplåtits så att de kunde höra det laddade budskapet om Guds rike och behovet av att annonsera det. Likt en hjort tog de ordentliga skutt ut i tjänsten som vittnen för detta rike som människor så länge bett om. Deras tungor, som dittills hade varit tysta, ropade av glädje och förkunnade om det messianska riket som var vid makten i himlarna. — Uppenbarelseboken 14:1—6.
9. Hur bröt vatten fram i öknen andligt sett?
9 Ja, det var som om vatten hade brutit fram i ett andligt land som tidigare legat torrt och öde, så att allting nu såg grönt och frodigt ut — redo att bära mycket frukt. Inte underligt att Jehovas återställda folk sprudlade av glädje och kände sig styrkt likt en hjort som spänstigt klättrar upp på höjderna! Ja, sanningens vatten om Guds rike som upprättades år 1914 med Jesus Kristus vid makten vällde fram med ökad styrka, vilket resulterade i en enorm vederkvickelse. — Jesaja 44:1—4.
Helighetens ”landsväg”
10, 11. a) Vad betydde denna vederkvickande förändring? b) Vilken väg fick kvarlevan gå för att komma till sitt andliga paradis, och hur beskrivs det i Jesaja 35:8, 9?
10 Vad betyder det som sagts här ovan? Detta: Först och främst att kvarlevan och senare den ”stora skaran” av ”andra får” har gått ut från det stora Babylon och gjorts till vittnen för Guds rike. Men vilken väg skulle de gå för att komma tillbaka till Guds ynnest och bli förda in i detta andliga paradis? Det skulle bli som om en bred, rymlig landsväg öppnades för dem, en väg som tillät mängder av pionjärsinnade israeliter att vandra som en enad skara till sitt gudagivna hemland. Jesajas hänförande profetia visar detta:
11 ”Och där kommer det sannerligen att visa sig vara en landsväg, ja en väg; och Helighetens väg kommer den att kallas. Den orene kommer inte att gå fram på den. Och den kommer att vara för den som vandrar på vägen, och inga dåraktiga kommer att irra omkring på den. Inget lejon kommer att befinna sig där, och inget rovlystet djur bland de vilda djuren skall komma upp på den.” — Jesaja 35:8, 9, NW.
12. Öppnades ”landsvägen” automatiskt för kvarlevan då första världskriget slutade, och vad hände den 4 januari 1919?
12 En nutida ”landsväg” öppnades inte automatiskt, då första världskriget slutade. Åtta personer vid Sällskapet Vakttornets huvudkontor var fortfarande i fängelse, och farten på vittnesbördsarbetet var allvarligt sänkt. Vid Sällskapet Vakttornets årsmöte i Pittsburgh i Pennsylvania den 4 januari 1919 blev J. F. Rutherford, Sällskapets president, återvald till ämbetet, trots att han satt i fängelse, i den förvissningen att han var en oskyldig tjänare åt Gud, den Högste.
13, 14. Vilka händelser under år 1919 visade att en symbolisk landsväg hade öppnats för kvarlevan, och vilka vandrade på den ”landsvägen”?
13 Den 25 mars 1919 blev han och hans sju medfångar frigivna och senare fullständigt rentvådda. The Watch Tower för 15 september 1919, sidan 283, innehöll den uppmuntrande nyheten att Sällskapets kontor den 1 oktober 1919 skulle flyttas från Pittsburgh tillbaka till Betel vid 124 Columbia Heights i Brooklyn. Sedan tillkännagavs det att The Watch Tower, som kom ut två gånger i månaden, återigen skulle börja tryckas i Brooklyn i New York från och med numret för 15 december 1919.
14 På så sätt öppnades år 1919 en symbolisk landsväg för Guds glädjefyllda tjänare. De som ville vara heliga i Jehovas ögon var de som vandrade på denna ”landsväg”, ”Helighetens väg”. De som inte hade rätt målsättning, ett rent motiv, slog inte in på denna symboliska ”Helighetens väg” och återvann inte Guds ynnest.
15. Vad utgör ett synligt bevis för att den ”stora skaran” har börjat vandra på den symboliska landsvägen?
15 Den 1 juni 1935 blev 840 av den ”stora skaran” döpta i vatten vid sammankomsten i Washington och gav på så sätt synligt bevis för att de hade börjat vandra på ”landsvägen”. Nu har fler och fler miljoner av denna skara börjat vandra på den landsvägen och förenat sig med den smorda kvarlevan som blir allt mindre i antal. De vandrar nu tillsammans på ”landsvägen” i frid och gott kamratskap, fast beslutna att med hjälp av den allsmäktige Guden i himmelen inte låta någonting upplösa deras endräkt.
16. Hur kommer det sig att det symboliskt talat inte finns något lejon eller något annat rovdjur på denna landsväg?
16 Symboliskt talat skulle det inte finnas något lejon eller något annat rovdjur på denna landsväg. Det skulle med andra ord inte finnas något som kunde avskräcka eller skrämma den smorda kvarlevan och den ”stora skaran”. De begav sig förtröstansfullt ut på den väg som deras befriare, den större Cyrus, nu hade öppnat för dem, med Sion som sitt mål.
17. a) Är ”landsvägen” fortfarande öppen, fastän vi kommit så långt fram i ”avslutningen på tingens ordning”? b) Vilka har börjat vandra på ”Helighetens väg”, och hur har de gjort det?
17 Denna ”landsväg”, som Gud har sörjt för, är fortfarande öppen, fastän vi nu kommit så långt fram i ”avslutningen på tingens ordning”. Mängder av uppskattande människor handlar i enlighet med upplysningen att det stora Babylon har fallit nu innan den större Cyrus, Jesus Kristus, går till våldsamt angrepp. Och de flyr från det och börjar vandra på det andliga paradisets väg, ”Helighetens väg”. — Jeremia 50:8.
18. Hur beskrivs Jehovas trogna vittnens nuvarande situation i den sista versen i Jesaja, kapitel 35, och till vem går vårt tack för uppfyllelsen av denna profetia?
18 De uppnår en obeskrivlig fröjd och glädje, alldeles som det sägs i den sista versen i Jesaja, kapitel 35: ”Och de som har återlösts av Jehova, de kommer att vända tillbaka, och de skall sannerligen komma till Sion med fröjderop; och glädje till obestämd tid kommer att vara över deras huvud. Jubel och glädje kommer de att uppnå, och sorg och suckan skall fly bort.” Deras sorg och suckan över att en gång inte ha varit i harmoni med Jehova Gud har flytt bort sedan år 1919. Och sorg och suckan har inte återvänt till Jehovas trogna, jublande glada vittnen. Vårt tack går till den sanningssägande Guden, Jehova, som så lovvärt har uppfyllt denna värmande profetia i Jesaja, kapitel 35!