MERODAK-BALADAN
[Mẹrodak-Bạladan] Av babyloniskan; betyder ”Marduk har gett en son”.
Avser ”Baladans son, Babylons kung”, som skickade brev och en gåva till Hiskia, kungen i Juda, sedan Hiskia hade blivit frisk från en sjukdom. (Jes 39:1) Han kallas ”Berodak-Baladan” i 2 Kungaboken 20:12. Man menar att den här skillnaden beror på ett avskrivningsfel eller kanske på ett försök att transkribera en akkadisk konsonant som uttalades som ett mellanting mellan ”m” och ”b”.
Merodak-Baladans namn förekommer i assyriska och babyloniska kilskriftstexter i formen ”Marduk-apla-idinna”. Enligt dessa inskrifter var han härskare över det kaldeiska området Bit-Jakin i marsklandet norr om Persiska viken och söder om Babylon. Han hävdade att han var av kunglig ätt och att den babyloniske kungen Eriba-Marduk (som skall ha levt tidigt på 700-talet f.v.t.) var en av hans förfäder. (Iraq, London 1953, bd XV, sid. 124)
Tiglat-Pileser III, vars regeringsperiod delvis sammanföll med den judeiske kungen Ahas regering (761–746 f.v.t.), omtalar Merodak-Baladan som härskare över en kaldeisk stam som hyllade honom då assyrierna företog ett fälttåg i Babylon.
Sänder en delegation till Hiskia. Det berättas att Merodak-Baladan drog in i Babylon och där utropade sig till kung samtidigt som Sargon II besteg Assyriens tron. Kaldén Merodak-Baladan gjorde detta med stöd av elamiterna, och även om Sargon snart försökte driva ut honom ur Babylon, kunde han behålla sin ställning där under ca 12 år enligt den babyloniska kungalistan. Det kan ha varit under den här tiden som han skickade sina sändebud till kung Hiskia, antingen i den judeiske kungens 14:e år (732 f.v.t.) eller strax därefter. Några, däribland den judiske historikern Josephus, menar att det intresse Merodak-Baladan visade för Hiskias hälsa inte bara var en formalitet, utan att hans egentliga syfte var att få stöd av Juda (jämte Elam) i en koalition mot Assyrien. I varje fall fördömde profeten Jesaja i starka ordalag att Hiskia hade visat den kungliga skattkammaren och vapenförrådet (2Ku 20:13) för kaldéernas utsända, och profeten förutsade att Juda till sist skulle bli erövrat av Babylon. (Jes 39:2–7)
Besegras av Assyrien. Mot slutet av Merodak-Baladans ca 12 år långa styre i Babylon besegrade assyrierna Elam, och därmed förlorade han sitt viktigaste stöd. Därefter blev han angripen av assyrierna och tvingades fly från Babylon. Även om han fick ge upp Babylon tycks han ha hållit fast vid sin ställning som härskare över Bit-Jakin. Enligt den babyloniska kungalistan regerade ”Mardukaplaiddin” som kung i Babylon under ännu en period, som varade i nio månader (Polyhistor säger sex månader) under det andra året efter Sargons död. Det är en allmän uppfattning att det rör sig om samme kung som för andra gången försökte ta makten över Babylon. Det bör emellertid påpekas att babyloniska inskrifter i det här fallet kallar honom ”Mardukaplaiddin från Habi”, medan det står ”Mardukaplaiddin [av] dynastin i landet vid havet” i förbindelse med den tidigare regeringsperioden. (Ancient Near Eastern Texts, utgiven av J. B. Pritchard, 1974, sid. 272) Denna andra regeringsperiod blev mycket kort, eftersom den assyriske kungen Sanherib snart intog Babylon. Merodak-Baladan blev tvungen att fly till Elam, där hans maktlystna karriär tydligen nådde sitt slut. Trots Merodak-Baladans nederlag blev kaldéerna senare den dominerande etniska gruppen i det babyloniska världsväldet.