13, 14. a) Hur blev Jerusalem en stad som gav sina invånare trygghet i forna tider? b) Hur har Sion blivit till ”en lovprisning på jorden” i nyare tid?

¹³ Det symboliska nya namn som Jehova har gett sitt folk får dem att känna sig trygga. De vet att han erkänner dem och att han är deras ägare. Jehova använder nu en annan illustration och talar till sitt folk som till en muromgärdad stad: ”På dina murar, Jerusalem, har jag ställt väktare. Hela dagen och hela natten — aldrig skall de tiga. Ni som nämner Jehova, unna er ingen ro, och ge honom ingen ro, förrän han ger Jerusalem en fast grund och gör det till en lovprisning på jorden.” (Jesaja 62:6, 7) Sedan den trogna kvarlevan har återvänt från Babylon, blir Jerusalem vid Jehovas rätta tid verkligen till ”en lovprisning på jorden” — en muromgärdad stad som ger sina invånare trygghet. Dag och natt står väktare på murarna, beredda att trygga stadens säkerhet och att sända ut varningsbudskap till invånarna. — Nehemja 6:15; 7:3; Jesaja 52:8.

¹⁴ I nyare tid har Jehova använt sina smorda väktare till att visa ödmjuka människor vägen till frihet från slaveriet under falsk religion. Dessa har inbjudits att komma in i hans organisation, där de blir skyddade mot andlig förorening, ogudaktiga inflytanden och Jehovas misshag. (Jeremia 33:9; Sefanja 3:19) Väktarklassen, ”den trogne och omdömesgille slaven”, som ger andlig ”mat i rätt tid”, har en viktig uppgift i förbindelse med detta skydd. (Matteus 24:45–47) Den ”stora skaran”, som samarbetar med väktarklassen, har också en viktig uppgift i fråga om att göra Sion till ”en lovprisning på jorden”. — Uppenbarelseboken 7:9.

16. Hur ger Jehovas tjänare honom ”ingen ro”?

¹⁶ Jehovas tjänare uppmanas att be utan uppehåll, att be Gud att han skall låta sin ”vilja ske, så som i himlen så också på jorden”. (Matteus 6:9, 10; 1 Thessalonikerna 5:17) De får uppmaningen: ”Ge honom [Jehova] ingen ro”, förrän önskningarna och förhoppningarna när det gäller återställelsen av den sanna tillbedjan infriats. Jesus betonade vikten av att be ständigt och uppmanade sina efterföljare att ”ropa till honom [Gud] dag och natt”. — Lukas 18:1–8.