³ Jesaja sa: ”Se, den unga kvinnan skall bli havande, och hon föder en son, och hon skall ge honom namnet Immanuel. ... Innan pojken vet att förkasta det onda och välja det goda, skall den mark för vars båda kungar du känner en kväljande skräck [dvs. Arams och Israels kungar] vara helt övergiven.” (Jes. 7:14, 16) Det är sant att första delen av profetian är tillämplig på Messias. (Matt. 1:23) Men vid tiden för Jesus födelse utgjorde Arams och Israels kung inte längre något hot mot Juda. Profetian om Immanuel måste därför också ha haft en uppfyllelse på Jesajas tid.

⁴ Sedan Jesaja hade gjort det här uttalandet dröjde det inte länge förrän hans hustru blev med barn och födde en son som fick namnet Maher-Salal-Has-Bas. Det skulle kunna vara det barnet som Jesaja menade när han talade om ”Immanuel”.a På Bibelns tid kunde ett barn få ett namn vid födelsen, kanske som en påminnelse om någon särskild händelse, men ändå kallas med ett annat namn av sina föräldrar och släktingar. (2 Sam. 12:24, 25) Det står ingenstans att Jesus kallades Immanuel. (Läs Jesaja 7:14; 8:3, 4.)