Kapitel nitton

Jehova fördömer det stolta Tyros

Jesaja 23:1–18

1, 2. a) Vad för slags stad var det forntida Tyros? b) Vad förutsade Jesaja angående Tyros?

DEN var ”fullkomlig i skönhet” och ”rik på allt slags gods”. (Hesekiel 27:4, 12, 1917) Dess stora flotta seglade över havet till avlägsna platser. Den blev ”mycket härlig i hjärtat av det öppna havet”, och med sina ”många värdefulla ting” gjorde den ”jordens kungar rika”. (Hesekiel 27:25, 33) Ett sådant rykte hade Tyros — en fenicisk stad vid Medelhavets östra kust — på 600-talet f.v.t.

² Men Tyros skulle snart bli ödelagt. Omkring 100 år innan Hesekiel beskrev detta feniciska fäste, förutsade profeten Jesaja dess undergång och den sorg som de som var beroende av det skulle känna. Jesaja förutsade också att Gud efter någon tid skulle vända sin uppmärksamhet till staden och ge den förnyat välstånd. Hur uppfylldes profetens ord, och vad kan vi lära oss av allt som hände Tyros? Att vi har en klar uppfattning om vad som hände staden och varför det hände kommer att stärka vår tro på Jehova och hans löften.

”Tjut, ni Tarsisskepp!”

3, 4. a) Var låg Tarsis, och vilken förbindelse hade Tyros med Tarsis? b) Varför kommer sjömännen som driver handel med Tarsis att få anledning att ”tjuta”?

³ Under rubriken ”Proklamationen om Tyros” förkunnar Jesaja: ”Tjut, ni Tarsisskepp! Ty det har blivit skövlat och är inte mer en hamn, inte mer en plats att gå in till.” (Jesaja 23:1a) Tarsis anses ha varit en del av Spanien och låg i så fall långt från Tyros.a Men fenicierna var skickliga sjömän, och deras skepp var stora och sjödugliga. Somliga historiker menar att fenicierna var de första som observerade sambandet mellan månen och tidvattnet och som navigerade efter stjärnorna. Det stora avståndet mellan Tyros och Tarsis var därför inget hinder för dem.

⁴ På Jesajas tid är det avlägsna Tarsis en viktig marknad för Tyros, kanske huvudkällan till dess rikedom under en period av dess historia. I Spanien finns rika förekomster av silver, järn, tenn och andra metaller. (Jämför Jeremia 10:9; Hesekiel 27:12.) ”Tarsisskeppen”, förmodligen skepp från Tyros som driver handel med Tarsis, kommer att få stor anledning att ”tjuta”, att klaga och jämra sig över ödeläggandet av deras hemmahamn.

 5. Var får sjömännen som kommer från Tarsis kännedom om att Tyros ödelagts?

⁵ Hur kommer sjömännen till havs att få veta att Tyros ödelagts? Jesaja svarar: ”Från Kittims land har det uppenbarats för dem.” (Jesaja 23:1b) ”Kittims land” avser sannolikt Cypern, som ligger omkring 10 mil västerut från den feniciska kusten. Det är på Cypern de östgående skeppen från Tarsis gör sitt sista uppehåll, innan de kommer till Tyros. Det är således under ett uppehåll på Cypern som sjömännen får höra nyheten om att deras älskade hemmahamn har ödelagts. Vilken chock för dem! De kommer att ”tjuta” av sorg och förfäran.

 6. Beskriv förhållandet mellan Tyros och Sidon.

⁶ Människorna som bor vid den feniciska kusten kommer också att bli förfärade. Profeten säger: ”Var tysta, ni kustlandets invånare. Köpmännen från Sidon, de som far över havet — de har uppfyllt dig. Och på många vatten har Sihors säd varit, Nilens skörd, hennes avkastning; och det blev nationernas vinning.” (Jesaja 23:2, 3) ”Kustlandets invånare” — Tyros grannar — kommer att vara tysta av förvåning över den katastrof som drabbat Tyros. Vilka är ”köpmännen från Sidon” som har ”uppfyllt” detta kustland och gjort det rikt? Tyros var ursprungligen en koloni under hamnstaden Sidon, bara 35 kilometer norrut. På sina mynt kallar sig Sidon ”Tyros moder”. Även om Tyros nu är rikare än Sidon, är staden ändå ”Sidons dotter”, och dess invånare kallar sig sidonier. (Jesaja 23:12) Uttrycket ”köpmännen från Sidon” syftar därför sannolikt på de invånare i Tyros som driver handel.

 7. Hur har de sidoniska köpmännen bidragit till välstånd?

⁷ De rika sidoniska köpmännen korsar Medelhavet i samband med sin handel. Till många platser för de med sig säd från Sihor, den östligaste armen av Nilen i Egyptens deltaområde. (Jämför Jeremia 2:18.) ”Nilens skörd” omfattar också andra produkter från Egypten. Handeln och byteshandeln med sådana varor är mycket inkomstbringande för både dessa sjöfarande köpmän och de nationer som de gör affärer med. De sidoniska handelsmännen uppfyller Tyros med avkastning. De kommer verkligen att sörja när staden ödeläggs!

 8. Vilken verkan kommer ödeläggandet av Tyros att få på Sidon?

⁸ Jesaja vänder sig sedan till Sidon med orden: ”Stå där med skam, Sidon; ty havet, du havets fäste, har sagt: ’Jag har inte haft födslosmärtor, och jag har inte fött barn, inte heller fött upp unga män, uppfostrat jungfrur.’” (Jesaja 23:4) Efter det att Tyros blivit ödelagt kommer kusten där staden tidigare låg att verka karg och öde. Det är som om havet ropar högt i vånda, precis som en mor som har förlorat sina barn och är så förtvivlad att hon förnekar att hon någonsin fött dem. Sidon kommer att skämmas över det som händer med hennes dotter.

 9. Vilka andra händelser orsakade en bestörtning som kan jämföras med den sorg människor känner efter Tyros fall?

⁹ Ja, nyheten om Tyros ödeläggelse kommer att orsaka sorg hos många. Jesaja säger: ”Alldeles som vid meddelandet angående Egypten skall man vrida sig i smärtor vid meddelandet om Tyros.” (Jesaja 23:5) Den smärta de sörjande känner kommer att kunna jämföras med den smärta man kände vid meddelandet angående Egypten. Vilket meddelande syftar profeten på? Möjligen på uppfyllelsen av hans tidigare ”proklamation mot Egypten”.b (Jesaja 19:1–25) Eller kanske syftar han på meddelandet om hur faraos här utplånades på Moses tid, en händelse som orsakade stor bestörtning i grannländerna. (2 Moseboken 15:4, 5, 14–16; Josua 2:9–11) I varje fall kommer de som hör meddelandet om Tyros ödeläggelse att vrida sig i smärtor. De uppmanas att fly till det avlägsna Tarsis för att få skydd och att högljutt ge uttryck åt sin sorg: ”Far över till Tarsis; tjut, ni kustlandets invånare.” — Jesaja 23:6.

Full av jubel ”från hennes första tid”

10–12. Nämn något om Tyros ålder, rikedom och inflytande.

¹⁰ Tyros är en gammal stad, vilket Jesaja påminner om när han frågar: ”Är detta er stad som var full av jubel från forna dagar, från hennes första tid?” (Jesaja 23:7a) Tyros blomstrande historia sträcker sig åtminstone ända tillbaka till Josuas tid. (Josua 19:29) Under årens lopp har Tyros blivit berömt för sin tillverkning av metallföremål, glasvaror och purpurfärg. Dräkter av tyrisk purpur betingar de högsta priserna, och de dyrbara tygerna från Tyros är eftertraktade av de rika och förnäma. (Jämför Hesekiel 27:7, 24.) Tyros är också ett centrum för karavanhandeln och en viktig omlastningsplats för import- och exportvaror.

¹¹ Staden är dessutom militärt stark. L. Sprague de Camp skriver: ”Även om fenicierna inte var särskilt krigiska — de var handelsmän, inte soldater — försvarade de sina städer med lidelsefullt mod och fanatisk envishet. Dessa egenskaper och deras styrka till sjöss gjorde att tyrierna kunde hålla stånd mot den assyriska hären, den tidens starkaste här.”

¹² Ja, Tyros sätter sin prägel på länderna runt Medelhavet. ”Hennes fötter brukade föra henne långt bort för att hon skulle bo där som främling.” (Jesaja 23:7b) Fenicierna färdas till avlägsna orter, upprättar handelsstationer och anlägger anlöpningshamnar, vilka i vissa fall växer till kolonier. Karthago, på Afrikas nordkust, är till exempel en tyrisk koloni. Med tiden kommer Karthago att överta Tyros maktposition och tävla med Rom om inflytandet i Medelhavsområdet.

Det stolta Tyros skall förödmjukas

13. Varför väcks frågan om vem som vågar uttala en dom över Tyros?

¹³ Med tanke på Tyros rikedom och långa historia är nästa fråga på sin plats: ”Vem är det som har beslutat detta mot Tyros, hon som delade ut kungakronor, hon vars köpmän var furstar, vars handelsmän var sådana som hölls i ära på jorden?” (Jesaja 23:8) Vem vågar tala emot den stad som har insatt mäktiga personer i höga ställningar i sina kolonier och på andra håll och som därmed ”delat ut kungakronor”? Vem vågar tala emot denna världsstad vars köpmän är furstar och vars handelsmän hålls i ära? Maurice Chehab, tidigare chef för avdelningen för fornlämningar vid Nationalmuseet i Beirut, säger: ”Från 800- till 500-talet f.Kr. hade Tyros en ställning som i betydelse kan jämföras med Londons i början av 1900-talet.” Så vem vågar tala emot denna stad?

14. Vem uttalar en dom över Tyros, och varför det?

¹⁴ Det inspirerade svaret kommer att vålla bestörtning i Tyros. Jesaja säger: ”Det är härarnas Jehova som har beslutat detta, för att ohelga all skönhets stolthet, för att behandla med förakt alla som hålls i ära på jorden.” (Jesaja 23:9) Varför uttalar Jehova en dom över denna gamla och rika stad? Är det därför att dess invånare dyrkar den falske guden Baal? Är det på grund av Tyros förbindelse med Isebel, som var dotter till kung Etbaal av Sidon — och därmed också av Tyros — och som var gift med kung Ahab av Israel och mördade Jehovas profeter? (1 Kungaboken 16:29, 31; 18:4, 13, 19) Svaret på båda frågorna är nej. Tyros fördöms på grund av sitt högmod och sin stolthet — staden har blivit rik på andra folks, däribland israeliternas, bekostnad. På 800-talet f.v.t. sade Jehova genom profeten Joel till Tyros och andra städer: ”Ni har sålt Judas söner och Jerusalems söner till grekernas söner — för att flytta dem långt bort från deras eget område.” (Joel 3:6) Kan Gud överse med att Tyros behandlar hans förbundsfolk som blott och bart en handelsvara?

15. Hur kommer Tyros att reagera, när Jerusalem faller för Nebukadnessar?

¹⁵ Hundra år kommer att gå utan att Tyros ändrar sig. När den babyloniske kungen Nebukadnessars här ödelägger Jerusalem år 607 f.v.t., kommer Tyros att jubla: ”Ha! Hon [Jerusalem] har brutits sönder, folkens dörr! Nu vänder man sig till mig. Jag skall bli fylld — hon har blivit förhärjad.” (Hesekiel 26:2) Tyros kommer att glädja sig över Jerusalems fall, eftersom det kan innebära vissa fördelar för Tyros. När den judeiska huvudstaden inte längre är någon konkurrent, räknar Tyros med att kunna öka sin egen handel. De som kräver att få ”ära” och som stolt tar ställning för Jehovas folks fiender kommer Jehova att behandla med förakt.

16, 17. Vad kommer att hända med Tyros invånare, när staden faller? (Se fotnoten.)

¹⁶ Jesaja fortsätter att återge Jehovas fördömande av Tyros: ”Gå över ditt land som Nilen, du Tarsis dotter. Det finns inte längre något skeppsvarv. Sin hand har han räckt ut över havet; han har kommit kungariken att darra. Det är Jehova som har gett befallning mot Fenicien, om att förinta hennes fästen. Och han säger: ’Du skall aldrig mer jubla, du förtryckta, du jungfru, Sidons dotter. Res dig, far över till Kittim. Inte heller där kommer det att vara någon vila för dig.’” — Jesaja 23:10–12.

¹⁷ Varför kallas Tyros ”Tarsis dotter”? Kanske därför att Tarsis efter Tyros fall kommer att vara den mäktigaste av de två.c Det ödelagda Tyros invånare kommer att spridas som en flod som flödar över sina bräddar och vars vatten översvämmar de omgivande slätterna. Jesajas budskap till ”Tarsis dotter” understryker allvaret i det som kommer att hända med Tyros. Jehova själv räcker ut sin hand och ger befallningen. Ingen kan ändra utgången.

18. Varför kallas Tyros ”du jungfru, Sidons dotter”, och hur kommer situationen att ändras?

¹⁸ Jesaja omtalar också Tyros som ”du jungfru, Sidons dotter”, vilket visar att staden inte tidigare intagits och plundrats av främmande erövrare, utan fortfarande är fri och självständig. (Jämför 2 Kungaboken 19:21; Jesaja 47:1; Jeremia 46:11.) Men nu skall den utplånas, och några av invånarna kommer att fara över till den feniciska kolonin Kittim som flyktingar. Men eftersom de har förlorat sin ekonomiska makt, kommer de inte att finna någon vila där.

Kaldéerna skall skövla Tyros

19, 20. Vem skall enligt profetian erövra Tyros, och hur uppfylls profetian?

¹⁹ Vilken politisk makt kommer att verkställa Jehovas dom över Tyros? Jesaja säger: ”Se, kaldéernas land! Detta är folket — det visade sig inte vara Assyrien — de grundade henne åt dem som har sitt tillhåll i öknen. De har rest sina belägringstorn; de har blottlagt hennes boningstorn; man har gjort henne till en söndervittrande ruin. Tjut, ni Tarsisskepp, ty ert fäste har skövlats.” (Jesaja 23:13, 14) Kaldéerna — inte assyrierna — kommer att erövra Tyros. De kommer att resa sina belägringstorn, bryta ner Tyros boningstorn och göra detta Tarsisskeppens fäste till en söndervittrande ruinhög.

²⁰ I överensstämmelse med profetian gör Tyros uppror mot Babylon inte långt efter Jerusalems fall, och Nebukadnessar belägrar staden. Tyros gör motstånd i tron att staden är ointaglig. Under belägringen blir ”varje huvud” i den babyloniska hären ”skalligt” av hjälmens nötande, och ”varje skuldra” blir sönderskavd av att soldaterna får bära byggmaterial till belägringsverken. (Hesekiel 29:18) Belägringen blir kostsam för Nebukadnessar. Fastlandsstaden Tyros ödeläggs, men han får inget byte. Merparten av Tyros skatter har flyttats till en liten ö omkring en kilometer från kusten. Den kaldeiske kungen har ingen flotta och kan därför inte erövra ön. Efter 13 år kapitulerar Tyros, men överlever och får bevittna uppfyllelsen av ytterligare profetior.

”Hon skall vända tillbaka till sin skökolön”

21. I vilket avseende är Tyros ”bortglömt”, och hur länge?

²¹ Jesaja profeterar vidare: ”Det skall ske på den dagen att Tyros skall vara bortglömt i sjuttio år, detsamma som en kungs dagar.” (Jesaja 23:15a) Efter det att babylonierna ödelagt fastlandsstaden kommer östaden Tyros att ”vara bortglömd”. Och precis som profetian säger kommer östaden Tyros under ”en kungs dagar” — det babyloniska världsväldets dagar — inte att vara någon betydande ekonomisk makt. Genom Jeremia nämner Jehova Tyros som en av de nationer som skall dricka Jehovas vredes vin. Han säger: ”Dessa nationer skall tvingas tjäna Babylons kung i sjuttio år.” (Jeremia 25:8–17, 22, 27) Östaden Tyros är inte underlagd Babylon i hela 70 år, eftersom det babyloniska världsväldet faller år 539 f.v.t. Tydligen syftar de 70 åren på den period då Babylon står på höjden av sin makt — när den babyloniska kungliga dynastin skryter över att ha lyft upp sin tron till och med ovanför ”Guds stjärnor”. (Jesaja 14:13) Olika nationer kommer under Babylons herravälde vid olika tider. Men när 70 år har gått, kommer detta herravälde att bryta samman. Hur skall det sedan gå med Tyros?

22, 23. Hur skall det gå med Tyros, när det inte längre står under babyloniskt herravälde?

²² Jesaja fortsätter: ”Vid slutet av en period på sjuttio år skall det gå med Tyros som i sången om skökan: ’Ta en harpa, gå runt i staden, du bortglömda sköka. Spela vackert på strängarna; sjung många sånger, så att du blir ihågkommen.’ Och det skall ske vid slutet av en period på sjuttio år att Jehova skall vända sin uppmärksamhet till Tyros, och hon skall vända tillbaka till sin skökolön och utöva prostitution med alla jordens kungariken på markens yta.” — Jesaja 23:15b–17.

²³ Efter Babylons fall år 539 f.v.t. blir Fenicien en satrapi i det medo-persiska riket. Perserkungen, Cyrus (Kyros) den store, är en tolerant härskare. Under detta nya herravälde kommer Tyros att återuppta sin tidigare verksamhet och göra stora ansträngningar för att återfå sin plats som ett erkänt handelscentrum i den då kända världen — precis som en prostituerad som har blivit bortglömd och har förlorat sin kundkrets försöker locka till sig nya kunder genom att gå runt i staden och spela på harpa och sjunga sina sånger. Kommer Tyros att lyckas? Ja, Jehova kommer att tillåta det. Med tiden kommer östaden att bli så blomstrande att profeten Sakarja mot slutet av 500-talet f.v.t. säger: ”Tyros grep sig an med att bygga sig en skyddsvall och att hopa silver som stoft och guld som gatornas smuts.” — Sakarja 9:3.

”Hennes vinning . . . skall bli något heligt”

24, 25. a) Hur blir Tyros vinning något heligt åt Jehova? b) Vilken profetia låter Jehova profeten Sakarja uttala, trots den hjälp Tyros ger Guds folk?

²⁴ Följande profetiska ord är verkligen anmärkningsvärda! ”Hennes vinning och hennes skökolön skall bli något heligt åt Jehova. Den skall inte lagras upp eller läggas undan, ty hennes skökolön skall tillfalla dem som bor inför Jehovas ansikte, så att de kan äta sig mätta och klä sig elegant.” (Jesaja 23:18) Hur blir Tyros materiella vinning något heligt? Jehova leder händelseutvecklingen så att den används i överensstämmelse med hans vilja — så att hans folk får mat och kläder. Detta inträffar efter israeliternas återkomst från landsflykten i Babylon. Tyrierna förser israeliterna med cederstockar till återuppbyggandet av templet. De återupptar också handeln med Jerusalem. — Esra 3:7; Nehemja 13:16.

²⁵ Trots detta låter Jehova profeten Sakarja uttala ytterligare en proklamation mot Tyros. Han profeterar följande om den nu så rika östaden: ”Se, Jehova skall ta ifrån henne hennes egendom och störta hennes militärstyrka i havet; och hon skall förtäras av eld.” (Sakarja 9:4) Detta uppfylls i juli år 332 f.v.t., när Alexander den store ödelägger denna stolta stad, havets drottning.

Undvik materialism och stolthet

26. Varför fördömde Gud Tyros?

²⁶ Jehova fördömde Tyros för dess stolthet, en egenskap som han föraktar. ”Stolta ögon” nämns först av de sju ting som Jehova hatar. (Ordspråken 6:16–19) Paulus förknippade högmod med Satan, Djävulen, och Hesekiels beskrivning av det stolta Tyros innehåller drag som passar in på Satan själv. (Hesekiel 28:13–15; 1 Timoteus 3:6) Varför var Tyros stolt? Hesekiel riktar sig till Tyros och säger: ”Ditt hjärta blev med tiden högmodigt på grund av din förmögenhet.” (Hesekiel 28:5) Staden hängav sig helt åt att driva handel och samla sig rikedom och gjorde det med så stor framgång att den blev odrägligt högmodig. Genom Hesekiel sade Jehova till ”Tyros ledare”: ”Ditt hjärta har blivit högmodigt och du säger: ’Jag är en gud. På ett gudasäte har jag satt mig.’” — Hesekiel 28:2.

27, 28. Vilken snara kan människor råka i, och hur illustrerade Jesus detta?

²⁷ Nationer kan gripas av stolthet och få en felaktig syn på rikedom — och det kan också enskilda personer. Jesus framställde en liknelse som visade hur försåtlig den här snaran kan vara. Han talade om en rik man, vars åkrar gav mycket goda skördar. I sin begeistring planerade mannen att bygga större förrådshus för sin skörd, och han såg förväntansfullt fram emot ett långt och bekvämt liv. Men det gick inte som han hade tänkt. Gud sade till honom: ”Du oförnuftige, nu i natt avkräver man dig din själ. Vem skall då få det du har lagrat upp?” Ja, mannen dog och fick ingen nytta av sin rikedom. — Lukas 12:16–20.

²⁸ Jesus avslutade liknelsen med orden: ”Så går det den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.” (Lukas 12:21) Att vara rik var inte fel i sig självt, och att få en god skörd var ingen synd. Mannens misstag bestod i att han gjorde detta till det främsta i livet. Han förlitade sig helt på sin rikedom. När han gjorde upp planer för framtiden, tog han inte Jehova Gud med i beräkningen.

29, 30. Hur varnade Jakob för överdriven självtillit?

²⁹ Jakob framhöll också hur dåraktig en sådan inställning är. Han sade: ”Så hör nu, ni som säger: ’I dag eller i morgon skall vi fara till den och den staden och tillbringa ett år där, och vi skall driva handel och göra vinster’, ni som inte vet vad ert liv kommer att vara i morgon. Ty ni är ett dis som syns en kort stund och sedan försvinner. I stället borde ni säga: ’Om Jehova vill, skall vi leva och också göra det här eller det där.’” (Jakob 4:13–15) Sedan visade Jakob sambandet mellan rikedom och stolthet och sade: ”Nu är ni stolta över ert självgoda skryt. All sådan stolthet är ond.” — Jakob 4:16.

³⁰ Att driva handel är ingen synd. Synden består i den stolthet, arrogans och överdrivna självtillit som rikedom kan ge upphov till. Det gamla ordspråket säger mycket vist: ”Ge mig varken fattigdom eller rikedom.” Fattigdom kan göra livet mycket svårt, men rikedom kan få en människa att förneka Gud och säga: ”Vem är Jehova?” — Ordspråken 30:8, 9.

31. Vilka frågor gör en kristen väl i att ställa sig?

³¹ Vi lever i en värld där många har gripits av girighet och själviskhet. Det rådande kommersiella klimatet får människor att lägga stor vikt vid pengar och rikedom. En kristen gör därför väl i att rannsaka sig själv för att förvissa sig om att han inte går i samma fälla som handelsstaden Tyros. Ägnar han så mycket tid och energi åt materiella strävanden att han faktiskt är en slav åt rikedomen? (Matteus 6:24) Är han avundsjuk på dem som kanske har fler eller finare ägodelar än han? (Galaterna 5:26) Om han råkar vara rik, är han då stolt och tycker att han förtjänar mer uppmärksamhet eller fler privilegier än andra? (Jämför Jakob 2:1–9.) Om han inte är rik, är han då besluten att bli rik till vilket pris som helst? (1 Timoteus 6:9) Är han så upptagen av sina affärsintressen att tjänsten för Gud får bara en liten plats i hans liv? (2 Timoteus 2:4) Är han så uppslukad av sin önskan att bli rik att han ignorerar kristna principer, när han gör affärer? — 1 Timoteus 6:10.

32. Vilken varning gav Johannes, och hur kan vi tillämpa den?

³² Hurdan vår ekonomiska situation än är bör Guds kungarike alltid inta första platsen i vårt liv. Det är viktigt att vi aldrig glömmer aposteln Johannes ord: ”Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen, är kärleken till Fadern inte i honom.” (1 Johannes 2:15) Vi måste naturligtvis använda de ekonomiska anordningarna i världen för att kunna leva. (2 Thessalonikerna 3:10) Vi gör därför ”bruk av världen” — men vi gör inte ”fullt bruk av den”. (1 Korinthierna 7:31) Om vi är överdrivet fästa vid materiella saker — det som är i världen — älskar vi inte längre Jehova. Att vara uppfylld av ”köttets begär och ögonens begär och det pråliga skrytet med ens resurser i livet” är oförenligt med att göra Guds vilja.d Och det som leder till evigt liv är att man gör Guds vilja. — 1 Johannes 2:16, 17.

33. Hur kan de kristna undvika att gå i samma fälla som Tyros?

³³ Tyros gick i den fällan att låta strävan efter materiella ting gå före allt annat. Staden var framgångsrik materiellt sett, blev mycket stolt och straffades för sin stolthet. Tyros utgör ett varnande exempel för nationer och enskilda personer i vår tid. Så mycket bättre det är att följa aposteln Paulus råd, när han uppmanar de kristna ”att inte vara högmodiga och att inte sätta sitt hopp till en osäker rikedom, utan till Gud, som förser oss rikligt med alla ting för att vi skall njuta av dem”. — 1 Timoteus 6:17.

[Fotnoter]

[Karta på sidan 256]

(För formaterad text, se publikationen)

EUROPA

SPANIEN (TARSIS låg möjligen här)

MEDELHAVET

SARDINIEN

CYPERN

ASIEN

SIDON

TYROS

AFRIKA

EGYPTEN

[Bild på sidan 250]

Tyros skulle underkasta sig Babylon, inte Assyrien

[Bild på sidan 256]

Mynt med bild av Melkart, Tyros främste gud

[Bild på sidan 256]

Modell av ett feniciskt skepp