TURTURDUVA

(hebr.: tor, tōr; grek.: trygọ̄n)

En liten viltlevande duva med stark flyttningsdrift. Det hebreiska namnet är troligen en efterhärmning av fågelns sorgmodiga kuttrande ”tur-r-r tur-r-r”.

Turturduvan (Streptopelia turtur) och de besläktade arterna turkduvan (S. decaocto) och palmduvan (S. senegalensis) är ganska vanligt förekommande i Palestina, och den sistnämnda har särskilt under de senaste årtiondena fått allt större utbredning i Israel.

Turturduvan nämns i Jeremia 8:7 bland de fåglar som ”noga [iakttar] den tid då de skall komma”, något som uppenbarligen syftar på de årliga flyttningarna. Här måste det handla om turturduvan, eftersom de andra duvarter som finns i Palestina inte är flyttfåglar utan stannar i landet året runt. Turturduvan var ett säkert vårtecken i Palestina. Den kom från söder i början av april och lät sin ”röst” höras i landet. (HV 2:12)

Turturduvan är en skygg och försiktig fågel som är beroende av sin snabba flykt för att undkomma sina fiender. (Ps 74:19) Under häckningstiden finns det gott om turturduvor i hela Palestina, och eftersom de lever på säd, frön och klöver är de lätta att fånga i snaror på marken. Abraham offrade bland annat en turturduva då Jehova slöt förbund med honom (1Mo 15:9, 10, 17, 18), och längre fram antingen föreskrev eller tillät den mosaiska lagen att man använde turturduvor i vissa offer och reningsceremonier. (3Mo 1:14; 5:7, 11; 12:6, 8; 14:22, 30; 15:14, 15, 29, 30; 4Mo 6:10, 11) Maria offrade två turturduvor eller två unga duvor i templet efter Jesu födelse. (Lu 2:22–24; se DUVA.)